Finländare vill ha allt mer individuella boendelösningar

Stadsboende har blivit allt populärare. Det beror på urbaniseringen, förändringar i befolkningsstrukturen men också på nya preferenser för boendet. Flera är redo tumma på kvadratmetrarna för att kunna bo nära jobbet och all service. Också själva bostadsområdet och stämningen där spelar en större roll.

– Vid bostadsköp påverkar bostadsområdets rykte nu mer än tidigare, berättar Markku Hedman som är professor i boendeplanering vid Tammerfors tekniska universitet.

Många vill också att hemmet ska motsvara de egna önskemålen. Enligt Hedman finns det ändå vissa motsättningar mellan önskemålen och behoven.

– En viktig uppgift för boendeplanerare är att kunna göra bostäderna allt personligare. Enligt forskning vill en stor del av finländarna fortfarande bo i närheten av vattendrag och med möjligheten till eget lugn och ro, samtidigt som man vill bo i stadens centrum i närheten av all service. Det är uppenbart att det inte är så många som har möjlighet att skaffa en sådan bostad.

Centrum lockar många

Urbaniseringen syns också i bostadsförsäljningen. Bostäder i välskötta höghus i centrumområdet går bäst åt, berättar Sirpa Gustafsson från Sb-hemmet i Humalisto i Åbo.

– I Åbo är det bostäder i den så kallade rutstadsplanen som säljer bäst. Det är både investerare samt familjer som vill bo i närheten av service och bra förbindelser som letar efter en bostad i centrum, säger hon.

Enligt Gustafsson är det allt färre bostadsköpare som drömmer om en totalrenovering, vilket betyder att hemmen måste vara i bra skick.

– Det här märks i efterfrågan för nybyggen. I nybyggen är det framförallt säkerheten som lockar samt att man åtminstone på något sätt kan påverka materialen.

Enligt Gustafsson har det blivit allt svårare att förutspå fastighetsmarknaden, boendetrenderna och människornas köpbeteende förändras allt snabbare.

– Förr kunde man relativt lätt avgöra till vilket pris och inom vilken tidsram en bostad på ett visst bostadsområde skulle säljas. Men nuförtiden ändras allt så fort att det är nästan omöjligt att förutspå det här. Många frågar efter nybyggen, men det är svårt att säga hur länge det håller i sig.

Drömmen om ett småhus

Drömmen om ett eget småhus lever ändå kvar. Fastän urbaniseringen är dagens melodi visar invånarbarometern från 2010 att småhus är favoritformen för boende i alla åldrar – också bland unga.

– Efter en liten nedgångsperiod börjar småhusbyggandet hämta sig. Vi är antagligen ändå långt ifrån den tidigare byggtakten. Det finns också många äldre och pensionerade som vill flytta från egnahemshus för att komma närmare all service. Tack vare det här frigörs småhus till marknaden, berättar Markku Hedman.

Storleken på småhusen kan minska i fortsättningen. Det finns en stor efterfrågan på mindre lägenheter eftersom det är färre som bor i samma hushåll – mindre hushåll behöver mindre utrymme. Ekonomin är en annan orsak till att de mindre egnahemshusen blivit så populära – många har helt enkelt inte råd med att bo väldigt rymligt.

– Många småhustillverkare har utvecklat nya husmodeller som sparar pengar och är bättre planerade – och de verkar sälja bra. Allt färre människor längtar efter ett över 300 kvadratmeter stort egnahemshus.

Det här funderade också Vandabon Olli Enne på för några år sedan. Enne höll på med sitt diplomarbete och letade efter ett förmånligt egnahemshus i huvudstadsregionen som skulle lämpa sig för en person. Då han inte lyckades hitta någon lämplig bostad valde Enne att utveckla en egen husmodell.

Det första småhuset på ungefär 40 kvadrat byggdes i Korso för ett par år sedan och fick namnet "En etta i trädgården". Enne bor nu tillsammans med sin flickvän i ettan som han planerat själv. Ett liknande hus byggdes rätt fort efter att Ennes hus blev färdigt, och nu i vår byggs ett tredje och ett fjärde hus.

– Intresset för den här typen av hus överraskade mig totalt. Jag blir fortfarande kontaktad av folk runtom i Finland, berättar Enne.

Enligt Enne är det framförallt 30-åriga unga vuxna som är intresserade av småhusen – de vill gärna hitta personligt boende i stan. En annan grupp är 55–65-åriga par vars barn har flyttat ut och som vill byta ut ett stort hus mot ett mindre, men inte vill flytta till ett höghus.

Också huspaketstillverkarna har reagerat på intresset.

– Från början var min tanke att sälja husmodellen till huspaketstillverkarna men de utvecklade snabbt sina egna modeller. "En etta i trädgården" skiljer sig från de andra modellerna genom att vara ett individuellare alternativ. Huset är byggt av kvalitativa material och kan anpassas enligt köparens behov.

Individuella lösningar

Enligt professor Markku Hedman är allt fler köpare av nybyggda lägenheter intresserade av att skräddarsy lägenheten enligt de egna behoven. Önskemålen ger också byggarna möjligheter att utveckla nya boendekoncept.

– De skräddarsydda lösningarna kan se ut på flera sätt och behöver inte nödvändigtvis betyda att själva strukturen går att ändra. Ett exempel på en skräddarsydd lägenhet kunde vara en halvfärdig loft-lägenhet som kan ändras enligt livssituationen. Överlag är allt fler köpare intresserade av möjligheten att påverka byggandet.

Byggbolagen följer noga med trenderna och individuella lägenheter är redan efterfrågade på marknaden för nybyggen. Till exempel byggbolaget YIT:s Smartti-koncept är ett exempel på effektiv planering som också beaktar invånarens behov. Lägenheterna planeras enligt önskemål redan innan de blir klara och det är lätt att ändra på planlösningen genom att antingen välja fler eller färre skåp.

– Våra kunder önskar lägenheter som går att anpassa enligt de egna behoven. Smartti-lägenheterna är planerade för att svara på det här behovet, berättar Marko Oinas som ansvarar för YIT:s Smartti-koncept.

I Smartti-boendekonceptet kombineras funktionalitet med ett bra pris och en möjlighet att anpassa lägenheten. Enligt Oinas grundar sig Smartti-konceptet på standardmått utan några fasta väggar. Utrymmet delas i stället med hjälp av skåp och skjutdörrar.

En Smartti-lägenhet kan anpassas enligt den egna livssituationen och via en invånarportal som utvecklats för konceptet kan man bekanta sig med olika inredningslösningar. Konceptet är alltså tänkt för att täcka behovet av förmånliga och små lägenheter – största delen av lägenheterna som byggs är nämligen ettor och tvåor.

Oinas berättar att planen är att utvidga konceptet till sammanlagt tio orter runtom i Finland. De första lägenheterna byggs i Lahtis, Kuopio, Uleåborg och Tammerfors ännu i år.

– Den här modellen har tagits väl emot. Kunderna verkar vara intresserade av möjligheten att anpassa lägenheten enligt de egna behoven och att lägga sin individuella prägel på bostaden, säger Oinas.

Staden måste byggas tätare

YIT är ingalunda det enda byggbolaget som bygger individuella bostäder. Till exempel byggbolaget Sato har utvecklat en höghuslägenhet på 15,5 kvadratmeter för att råda bot på den hårda bostadsbristen i huvudstadsregionen. De första små hemmen byggs som bäst i Vanda. I och med urbaniseringen måste man bygga mycket tätare i alla tillväxtcentra.

– Det har talats om tätbebyggda städer i årtionden. Trots att städernas befolkningsmängd har vuxit har den regionala effektiviteten inte blivit bättre. Städerna har snarare vuxit utåt, berättar professor Markku Hedman.

Enligt Hedman medför ett tätare bostadsbygge flera utmaningar.

– Det är till exempel inte helt problemfritt att bygga vid trafikleder eftersom så många saker måste beaktas i byggskedet. Det finns ändå en klar beställning på tätare byggda städer, eftersom det är väldigt dyrt att bo i centrumområden. Tyvärr tummar man ofta på kvaliteten när man försöker hitta boende i mer rimliga prisklasser, men det är ingen bestående lösning. Utöver byggkostnaderna borde byggare och beslutsfattare fundera över kostnaderna för bygget på lång sikt och också beakta boendets helhetskostnader.

Ekonomiska forskningsinstitutet PTT:s prognos för bostadsmarknaden 2017 har använts som källa i artikeln.