Raharemontti: Lättare sagt än gjort

I det åttonde avsnittet av Raharemontti är det Jonna som vill ha en ekonomisk förändring. Hon ville komma ur en spiral av köpimpulser. Att ändra sina konsumtionsvanor kan jämföras med att lära sig hälsosamma levnadsvanor – principerna är enkla men det är lättare sagt än gjort. Hur kan man bereda sitt sinne för förändringen?

Sparbanksgruppen är samarbetspartner i programserien Raharemontti, där man ger verktyg och hjälper människor som kämpar med olika ekonomiska utmaningar. Programmets mål är att främja öppen diskussion om ekonomiska svårigheter och hjälpa deltagarna att hitta en hållbar lösning för hanteringen av den egna ekonomin och den ekonomiska välfärden. Artikeln är skriven för att stödja de ämnen som behandlades i seriens åttonde avsnitt.

Aito Sparbanks privatbankir Johanna Mattila börjar med att säga att stötestenarna i användningen av pengar vanligen är framför allt känslorna och föreställningarna bakom konsumerandet.

- Allra först gäller det att ta reda på vad köpbehovet beror på. Vill jag ha en stunds välbehag, eller lärde jag mig kanske modellen redan i barndomshemmet? Strävar jag efter status med min konsumtion eller belönar jag mig själv genom att köpa något nytt? När man väl kommer underfund med det här har man kommit långt och kan hitta sätt att ersätta känslan man får av köpandet, säger Johanna.

Nackdelarna med att följa köpimpulser och överkonsumera märks inte genast, utan köpet kan först ge en snabb kick av välbehag, oavsett om det gäller saker eller upplevelser som ger glädje. När man börjar balansera sin ekonomi kan det kännas svårt att avstå från den här snabba välbehagskänslan. Johanna ger rådet att fokusera på vad man får i stället och vad man gör för sin framtid med förändringarna.

- Att avstå innebär alltid en stund av smärta, men det gäller att väga alternativen. När jag gör den här uppoffringen nu, vad får jag i stället? Om jag är tvungen att avstå från en dyr hobby som jag egentligen inte har råd med nu får jag sinnesro i stället, eftersom jag har bättre kontroll över min ekonomi och stressen över pengar lättar. Och som jämförelse kan man tänka på hur ens ekonomi skulle se ut om tio år om inget förändras.

Att avstå behöver inte vara ett slutgiltigt beslut. När konsumtionsskulden betalts frigörs summan som gått till amortering och räntor. Då kan man se om den kära hobbyn platsar i budgeten igen, när ekonomin inte belastas av konsumtionsskulder.

Att ändra en vana kräver tålamod och övning

Johanna säger att den svåraste fasen i att ändra sina konsumtionsvanor är början.

- Nya rutiner blir en vana när de upprepas. Enligt undersökningar krävs det 30–90 upprepningar för att skapa en vana. Om man bara orkar följa och budgetera sin användning av pengar noga i cirka tre månader, börjar det bli lättare att upprepa rutinen och den kräver inte längre så mycket ansträngning som i början, förklarar Johanna.

Att öka sin förmögenhet är en tålamodskrävande syssla, där tiden har större betydelse än den sparade summan. I dagens konsumtionskultur är vi vana vid att få många saker genast, så det kan först kännas frustrerande att de största belöningarna med sparandet hägrar först många år in i framtiden.

- När man börjar placera 50 euro i månaden i en aktiefond kan det först kännas som att förmögenheten inte växer alls. På banken tittar vi då ofta med kunden på en ränta på ränta-räknare, som konkretiserar sparsummans tillväxt. På tio år kan effekten med ränta på ränta göra sparsumman riktigt kännbar.

Johanna ger också rådet att utöver långsiktigt sparande satsa på små kortsiktiga mål som är lätta att nå och som inte känns som enorma uppoffringar.

- Smart ekonomihantering betyder inte att man måste avstå från allt som är roligt. I stället för att sluta kan man också minska eller göra något mer sällan. Det kan handla om olika saker för olika personer, till exempel restaurangbesök, massage eller kläduppköp. När du hittar på flera små sparobjekt i din konsumtion ser du snabbt konkreta effekter och får mer motivation att fortsätta spara.

Tips för att underlätta förändringen:

1. Ha olika konton för olika ändamål och flytta de sparsummor du bestämt dig för direkt på lönedagen

Om du håller pengar för lång- och kortsiktigt sparande på egna konton, skilt från brukskontot, och automatiserar sparandet, behöver du inte planera sparandet varje månad. Det du lämnar på brukskontot är fritt att användas till vardagens obligatoriska utgifter och enligt möjlighet till extra, trevliga saker.

2. Identifiera i vilka situationer köpimpulserna uppstår och skapa nya rutiner i deras ställe

Om du stöter på shoppingfrestelser dagligen på hemvägen, prova att byta rutt. Eller om köpimpulserna kommer på kvällarna på soffan när du tittar på mobilen, så planera något annat att göra.

3. Bestäm en minimibetänketid för dina köpbeslut

En tumregel kan vara till exempel att ett köp på 10 euro ska övervägas i 10 minuter och ett köp på 100 euro i 100 minuter. När du tänker över ett köpbeslut märker du om du faktiskt behöver det.

4. Använd vid behov köpbegränsningar och frivilligt kreditförbud

Om det känns svårt att varje dag säga nej till frestelser, ta ett långvarigt beslut på en gång. Efter begränsningarna går det helt enkelt inte att överskrida budgeten (åtminstone inte utan besvär, vilket ger dig mer betänketid).

5. Fastna inte vid misslyckanden, utan återgå bestämt till planen

Konsumtionsvanor kan vara djupt rotade och det är mänskligt att vi inte lyckas fullkomligt med förändringar på första försöket. Om du fallit för en köpimpuls är det bäst att lösa problemet direkt: Kan jag ännu returnera varan? Vad är nästa sak jag kan göra för att komma närmare mitt mål? Godkänn det som hänt och gå ihärdigt vidare.