Raharemontti: Ungdomarnas konsumtionstryck och myntets baksida
I de sociala medierna visas ofta de bästa sidorna och höjdpunkterna i vardagen, vilket kan få livsstilen att se prålig ut, till och med avundsvärd. Myntets baksida är eventuellt inte så klar som man kanske skulle kunna tro.
Sparbanksgruppen är samarbetspartner i programserien Raharemontti, där man ger verktyg och hjälper människor som kämpar med olika ekonomiska utmaningar. Programmets mål är att främja öppen diskussion om ekonomiska svårigheter och hjälpa deltagarna att hitta en hållbar lösning för hanteringen av den egna ekonomin och den ekonomiska välfärden. Artikeln är skriven för att stödja de ämnen som behandlades i seriens fjärde avsnitt.
Sociala medier skapar behov och press – direkt och på ett försåtligt sätt. Förutom reklam fylls flödena av appar om kommersiella samarbeten och olika livsstilar, som vanligtvis är förknippade med konsumtion. Att skapa en känsla av konkurrens och meningsfullhet via materia är idag tyvärr alltför vanligt. Hur ändrar man livsstil och konsumtionsvanor så att de passar den egna inkomstnivån under den press som sociala medier skapar?
Sociala medier har stor inverkan på dagens konsumtion
I det fjärde avsnittet av Raharemontti ser vi influencern Miika, som öppet och modigt talar om det tryck som arbetet i sociala medier skapar och om sin egen konsumtion. Taavi Tihkan, som arbetar som sparbankir, känner igen ett konsumtionsbeteende som är typiskt för unga.
- Idag avundas man inte längre bästa vännens jeans, utan man kan jämföra sig med en person som bor på andra sidan jorden och med hens livsstil, utan att egentligen känna till verkligheten. Bakom den polerade bilden kan det finnas en vanlig människa som kämpar i en skuldspiral. Om man börjar kopiera sin livsstil utan att beakta sina egna utgångspunkter är spiralen klar, konstaterar Tihkan.
Konsumtionskulturen ger näring åt tanken att förmögenhet och status bygger på synliga saker – dyra kläder, bilar eller semesterresor kan vittna om ekonomisk framgång och hög ställning till andra, vilket kan ge en tillfällig känsla av betydelse. Att köpa aktiverar å andra sidan må bra-hormoner i hjärnan, som dopamin, och därför är det också lätt att bli beroende av det.
Kredit kan användas ansvarsfullt – räkna in amorteringarna i budgeten
En fin och dyr bil eller klädsel för hundratals euro är inte nödvändigtvis typiska inköp för unga, men i dag helt möjligt. Snabblån och delbetalningslösningar gör det möjligt att köpa nästan vad som helst idag – lockande.
– Möjligheten att få pengar eller materia snabbt och enkelt överskuggar de ungas ekonomihantering, budgetering och sparande, konstaterar Tihkan.
Delbetalningar kan vara ett attraktivt alternativ för att finansiera anskaffningar, men med sina höga räntor kan de höja det slutliga priset avsevärt. Det enkla med avbetalningar kan leda till många olika inköp och en stor skuld. Läs vära tips hur kan man komma bort från en skuldspiral.
– Ett lån kan vara en nödvändig räddning i vardagen om det används förnuftigt och ansvarsfullt. Det lönar sig att planera inköpen och inte göra dem som impulsköp. Det är också bra att tänka på betalningsplanen redan före köpet och planera låneavbetalningarna som en del av budgeteringen för de kommande månaderna, påminner Tihkan.
Det är inte bara till kundens utan även bankens fördel att lånet betalas i tid. Därför bedömer bankerna den lånesökandes betalningsförmåga innan krediten beviljas. Banklån har ofta tydliga och förutsägbara lånevillkor och flexibla återbetalningsplaner. Villkoren för snabblån kan vara mer komplicerade och kan innebära dolda kostnader eller plötsliga räntehöjningar.
Ansvarsfull konsumtion och penningtal
Man lär sig färdigheter och förhållningssätt till pengar redan i ung ålder. Hantering av kontanter hjälper till att förstå pengarnas värde, användning och sparsamhet. Plastkortet slits inte och siffrorna på skärmen konkretiserar inte pengarna och konsumtionen på samma sätt.
– Jag minns att jag som ung åkte in till staden och när sedlarna i plånboken började ta slut var det dags att åka hem. Det lärde mig övervägande och sparsamhet, eftersom det också skulle finnas pengar kvar till bussbiljetten, minns Tihkan.
För många kan det vara svårt att skapa sig en bild av hur pengarna används. Om du inte har tillräckligt med pengar på kontot kan du köpa saker mot faktura eller med delbetalning. Inköpen kan till och med kännas gratis, eftersom man inte har använt några pengar, men verkligheten slår till när fakturorna börjar droppa i brevlådan.
– Ständiga krediter borde inte vara en del av ”ekonomihanteringen”, utan ordningsföljden borde vara: spara först och konsumera först sedan – allt utgår från budgeteringen, konstaterar Tihkan.
– Låt oss ta ett personligt exempel: Jag har budgeterat min vardag så att jag vet ungefär hur mycket pengar som går åt i vardagen. På så sätt behöver jag inte hela tiden titta på mitt kontosaldo. Om budgetering ännu känns ovant finns det ett bra verktyg för det i Sparbanken Mobil. Där kan man enkelt se hur mycket och vart pengarna går, fortsätter Tihkan.
Ekonomihantering är en kontinuerlig process med upp- och nedförsbackar. Ett neutralt och öppet penningtal ökar självförtroendet som penninganvändare och bygger förtroende för hanteringen av den egna ekonomin.
Tips för kontroll över ditt eget sinne och din ekonomi
1. Välj vilket innehåll du konsumerar
Känner du press på dig att konsumera, sporta, spendera pengar eller tid i sociala medier? Ta bort konton som skapar obehagliga känslor och följ konton som ger bra humör, positiv energi, inspiration och utvecklar.
2. Lär dig hantera köpimpulser
Fundera noga innan du köper om det är ett verkligt behov eller bara något du vill ha just nu. Öva på att identifiera vad som är reklam, dold reklam eller kommersiellt samarbete.
Reklamen försöker alltid skapa ett behov: stanna upp och fundera på om du verkligen behöver produkten och vad som talar för att just den här produkten uppfyller dina behov och håller vad den lovar.
3. Spara pengar och miljö – välj second hand!
Om det är frågan om ett verkligt behov, fundera på om produkten kan köpas begagnad. Second hand-butiker är ett förmånligare alternativ för både plånboken och miljön och dessutom trendigt idag!
Genom att sälja saker man inte använder kan man också tjäna pengar. Men det finns också skäl att vara försiktig på loppmarknaderna, läs våra tips för lönsam och säker handel.
4. Planera och spara längre
Ofta är det enklare att spara om man har ett konkret mål. Fundera på vilka slags anskaffningar och drömmar du har för framtiden: vill du köpa din första bostad, en bil eller kanske ha ett mellanår? Gör upp en sparplan och gör sparandet till en del av vardagen.
5. Gör det normalt att prata om pengar
Pengar ska inte göras till ett nedtystat ämne, utan snarare en neutral sak. Den ekonomiska situation kan för vem som helst variera snabbt och det är också bra att kunna prata om det utan skam och rädsla för dömande.
Det är inte nödvändigt att prata om lön eller ens penningbelopp, utan man kan börja prata om pengar lätt: ''Nu är det lite knappt om pengar, finns det något billigare sätt att spendera tid/alternativ?'' Enklare sagt än gjort. Men det kan också formulera andras tankar och skapa en öppning för diskussion. Även framgångar i sparplanen kan inspirera andra att börja spara.
Läs även om andra ämnen i serien
Raharemontti period 1: En gång kreditovärdig alltid kreditovärdig?
Raharemontti period 2: Djärva investeringar och otur
Raharemontti period 3: Det krävs bara en bilolycka för att det ska vara för sent
Raharemontti period 4: Ungdomarnas konsumtionstryck och myntets baksida
Raharemontti period 5: Förändringar i livet och ekonomin som hinder för att spara
Raharemontti period 6: Konsumtionens sociala dimension – lever jag efter min egen eller närståendes inkomstnivå?
Raharemontti period 7: Hur förbereda sig ekonomiskt för företagande?
Raharemontti period 8: Ekonomisk livsförändring – lättare sagt än gjort