Raharemontti: Djärva investeringar och otur

Bil, stuga, bostad – där är några stora köpbeslut som många för närvarande har skulder för och som inte alla av oss skulle få pengarna tillbaka för idag om vi sålde dem. Vad händer om otur eller alltför djärva investeringar blir ödesdigert för den ekonomiska välfärden? Vi frågade Sparbankens privatbankir Rasmus Meller hur man kan hantera risken vid större köp i det egna livet.

Sparbanksgruppen är samarbetspartner i programserien Raharemontti, där man ger verktyg och hjälper människor som kämpar med olika ekonomiska utmaningar. Programmets mål är att främja öppen diskussion om ekonomiska svårigheter och hjälpa deltagarna att hitta en hållbar lösning för hanteringen av den egna ekonomin och den ekonomiska välfärden. Artikeln är skriven för att stödja de ämnen som behandlades i seriens 2. avsnitt.

I det senaste avsnittet av Raharemontti löser man en utmanande ekonomisk situation som ett par har hamnat i, bland annat på grund av misslyckade bilaffärer och lånekostnader som blivit för höga för den egna ekonomin. Belastningen av den egna ekonomin kan börja som en snöbollseffekt även vid små val, men också externa förhållanden har stor inverkan. Som vi sett under de senaste åren kan värdet på en ägarbostad som verkade vara en bra investering sjunka samtidigt som räntorna och levnadskostnaderna stiger.

- En ganska stor åldersklass har hunnit leva hela sitt vuxenliv med nollränta. Trots att bostadslån i allmänhet stresstestats med en räntenivå på 6 procent, kan den möjligheten ha känts så avlägsen att många har budgeterat hela sin levnadsstandard enligt att man knappt behöver betala någon ränta på lånen. Då kan räntan på 5 procent på bostadslånet och räntan på 10 procent på billånet göra ekonomin så stram att man tvingas fatta stora beslut, till exempel flytta på hyra till en mindre bostad, berättar Sparbankens privatbankir Rasmus Meller.

En bil som köpts med dyr finansiering är en typisk orsak till ekonomisk stress. Efter att ha köpt en ny bil hamnar många i en situation där värdet på bilen redan är lägre än det lån som de för närvarande betalar för den.

- När du funderar på att köpa en bil lönar det sig att räkna ut om ett leasingavtal är ett billigare alternativ än en egen bil eller hur mycket du kan spara om du köper bilen begagnad. Om man kan svälja sitt ego i bilaffärer sparar man oftast ganska mycket pengar, konstaterar Rasmus.

Är det fortfarande ekonomiskt lönsamt att äga en bostad?

Stora anskaffningar, till exempel en ägarbostad, är alltid förknippade med en risk för värdeminskning. Värdet bestäms av efterfrågan, och till exempel i den senaste tidens ekonomiska situation har det funnits färre bostadsköpare. Även om nyheten om fallande bostadspriser kan ha skrämt den som funderar på att köpa en bostad, tror Rasmus inte att det är en bestående trend.

- Precis som vid placeringar görs avkastningen i köpfasen. Köper man när priserna är höga har man mindre chans till värdeökning och tvärtom. För den som byter bostad har värdeminskningen ofta inte så stor inverkan, för även om du får mindre för din egen bostad än tidigare, kan du också få tag på en ny bostad till ett förmånligare pris. I tillväxtcentra är värdeminskningen en tillfällig fas, men i områden med utflyttning måste man förhålla sig till priset lite som när man köper en bil: värdet kommer att sjunka och en del av priset måste betraktas som boendekostnader, beskriver Rasmus.

Som skydd för dem som äger sin bostad rekommenderar Rasmus att man ser till att kunna spara vid sidan av lånebetalningen. Kunderna frågar ofta om storleken på en lämplig sparbuffert, och generellt rekommenderar Rasmus att man sparar ett belopp som motsvarar cirka 2–3 månaders utgifter på ett separat konto för överraskande utgifter. Därefter lönar det sig att styra besparingarna till mer lönsamma objekt – till exempel till fonder genom fortlöpande månadssparande.

- Vad som är en lämplig sparbuffertlösning påverkas också av hur trygghetssökande vi är. Någon vill ha lite mer spelrum på sparkontot för att kunna sova lugnt. Någon annan vill ta större risker och då kan jag tala för att man placerar sparbufferten i en korträntefond. De har sällan stora värdefluktuationer och man kan snabbt realisera medel, men pengarna ger också avkastning, beskriver Rasmus.

Hantera riskerna med placering genom diversifiering

Lägg inte alla ägg i samma korg, lyder ett gammalt finskt ordspråk – och det sammanfattar utmärkt idén med diversifiering. När du placerar dina pengar i flera objekt kan helheten förbli på plussidan, även om en enskild placering skulle gå med förlust. För en fondsparare ingår diversifiering i tjänsten, eftersom du när du köper en fond automatiskt placerar i flera olika aktier eller räntebärande värdepapper. Rasmus uppmanar emellertid både aktie- och fondplacerare att se till att det i portföljen finns objekt som är spridda både geografiskt och i olika industribranscher.

- Särskilt när man köper direkta aktier är det vanligt att enbart välja finska aktier, eftersom man känner dem till namnet och de anses vara av hög kvalitet, vilket de förstås är. På börsmarknaden är Finland dock en liten gränsstat, och de senaste åren har man fått högre avkastning på annat håll. Om du gillar att göra direkta val av aktier på Helsingforsbörsen kan du enkelt sköta den geografiska spridningen genom att börja månadsspara i en global fond.

Rasmus tips för riskhantering i den egna ekonomin:

1. Fråga banken om råd vid stora ekonomiska beslut – du behöver inte fundera ensam

Hos oss i Sparbanken kostar det ingenting att prata med en expert och få konsultation för hela din förmögenhet. Även om du fattar besluten själv får du tillförlitlig information om olika alternativ och deras risker av en expert, vilket hjälper dig att sätta dina anskaffningar i proportion till din inkomstnivå och dina framtidsplaner. Boka tid för ett kostnadsfritt Ekonomistunden.

2. Fundera över vilka risker som är förknippade med din egen ekonomi och hur du kan förbereda dig för dem

Det lönar sig att utöver bankens expert söka synpunkter från en närståendes erfarenheter och händelser i världen. För bara fem år sedan hade få kunnat förutsäga coronapandemin och Rysslands anfallskrig i Ukraina, men som vi nu känner till har de under de senaste åren haft en stor inverkan på vår personliga ekonomi.

3. Se till att sparande är en del av din budget – även vid sidan av lånebetalningen

Om höga kostnader för bostadslån känns som ett hinder för att spara, prata med banken om alternativ. Till exempel en längre lånetid eller fast ränta kan ge utrymme i månadsbudgeten. Effekten ränta på ränta förstärks med tiden och därför lönar det sig att börja spara så tidigt som möjligt, till exempel med små belopp. Det är bättre för din ekonomi att du har en skuldfri bostad om 25 år och 100 000 euro i placeringar än att du har en skuldfri bostad om 20 år och då börjar placera från noll.