När kärleken tar slut – så här klarade jag de ekonomiska bekymren som följde med skilsmässan

Hur kommer jag att klara mig? Det var den första tanken när trettioplussaren Ulla fick höra att hennes man ville skiljas.

Kravet kom som en överraskning. Parets två barn var fortfarande små. De senaste åren hade vardagen handlat om en familjerumba som kryddats av nattmatning, babymatspuréer och renovering av hemmet. Tecknen på att förhållandet inte fungerade drunknade i brådskan.

I stället kom skilsmässokravet som ett slag i ansiktet. När chocken lagt sig fylldes Ullas huvud av obesvarade frågor. Får jag sörja i fred eller måste jag börja förbereda mig inför en flytt? Borde jag skaffa en jurist? Vems kreditkort är kopplat till betalningen för kabel-tv-kanalerna?

Till slut vaknade kampviljan.

– Jag bestämde mig för att jag klarar mig igenom det här, också genom gråten. Saker och ting måste fixas så att jag kunde gå vidare i livet, säger Ulla.

Ett äktenskap är också en ekonomisk överenskommelse

Med tanke på den egna ekonomin lönar det sig att förbereda sig på en eventuell skilsmässa – åtminstone genom att fundera på hur man skulle ta hand om den egna ekonomin ifall en skilsmässa blir aktuell. Det är klokt också med tanke på statistiken: under de senaste 50 åren har antalet skilsmässor nästan tredubblats i Finland.

Av äktenskapen på det så kallade ”första varvet” slutar ungefär 40 procent i skilsmässa.  Drygt hälften  av paren som skiljs har också barn.

Många par lever nuförtiden i samboförhållande. Ur ett ekonomiskt perspektiv spelar ett officiellt äktenskap en roll: i ett äktenskap har makarna via giftorätten rätt till varandras egendom. Giftorätten konkretiseras vid ett avslutat äktenskap. När ett samboförhållande tar slut kan man gå och ta med sig sina egna saker, men i en skilsmässa halveras den gemensamma egendomen i de flesta fall – ifall paret inte har äktenskapsförord.

Juristen ger opartiskt stöd 

Ulla hade inget äktenskapsförord. Trots att paret länge levt ihop hade de varit gifta först i några år. Fastän det funnits planer på ett äktenskapsförord hade det flyttats fram på to do-listan bland alla andra måsten.

I övrigt var parets ekonomi rätt tydlig. De hade nästan ingen gemensam egendom utöver bostaden där skuldandelarna för bostadslånet var tydligt fördelade. Ett av de första besluten efter skilsmässan blev att Ulla skulle ta över bostadslånet och köpa ut sin man med en summa som var lägre än det reella värdet.

– Vi bestämde att jag delar det gemensamma hemmet med barnen åtminstone tills läget lugnar ner sig. Mannen hjälpte mig här ekonomiskt. Trots att läget var känslomässigt tufft ville vi tänka på barnens bästa och bestämde oss för gemensam vårdnad, berättar Ulla.

Känslostormen som följde efter skilsmässan förde med sig utmaningar när de skulle komma överens om ekonomin. Ulla var sårad och arg. Därför tog hon hjälp av en jurist för fördelningen av egendomen. Den opartiska utomstående personen kunde bidra med sans i diskussionerna och Ulla och hennes man behövde inte bråka om egendomen. Också minnessaker paret fått av familj och släktingar kunde delas utan bråk.

Trots det kunde de ha gjort en del annorlunda.

– En skilsmässa lönar sig aldrig ekonomiskt. Efterklokt rekommenderar jag alla som ska gifta sig att göra upp ett äktenskapsförord direkt. Men som tjugonånting klarar man inte av att vara så rationell och realistisk, skrattar Ulla.

Allt ordnar sig till slut

Fram till skilsmässan hade Ulla varit hemma med barnen. Nu måste vardagen planeras om. Fastän barnbidrag och underhåll landade på Ullas konto var hon tvungen att återvända till jobbet tidigare än planerat. Hennes familj och den breda vänskapskretsen hjälpte henne med att anpassa skiftesarbetet med mammarollen.

– Jag fick resa via jobbet och fick annat att tänka på mitt i den jobbiga livssituationen. Om jag skulle ha varit tvungen att betala en barnvakt för att kunna gå på alla krångliga skift skulle jag säkert ha gått i konkurs, säger Ulla och är tacksam för stödet som hon fick.

Ulla fick vänja sig vid att klara sig med mindre inkomster än tidigare. Hon fick strunta i oplanerade uppköp i mataffären och blev i stället expert på loppisar och reor. Trots den svåra situationen fattades barnen inget ekonomiskt. Ulla kunde inte shoppa extra skor men behövde varken sälja hemmet eller tvinga barnen att sluta med sina hobbyer.

Nu har det gått flera år sedan skilsmässan. Oron och chocken har bytts ut mot en balanserad vardag som ytterligare piggas upp av en ny pojkvän.

– Jag behöver inte längre fundera över hur jag ska klara mig. Sist och slutligen ledde skilsmässan till att jag lever ett liv som är mer rätt för mig. Det lönar sig inte att fortsätta tillsammans på grund av pengar, i slutändan ordnar sig allt ändå, sammanfattar Ulla.

*Ulla heter egentligen något annat.

Är du mitt i en skilsmässa? Ta kontakt så kan vi tillsammans fundera över hur det skulle löna sig att ta hand om ekonomin i fortsättningen.

Läs våra tips för försäljning av bostaden

Lönar sig ett gemensamt eller två skilda bostadslån? Läs våra tips