Vem behöver ett testamente?

Testamente är en av de mest allmänt förekommande rättsliga urkunder som uppgörs hos en jurist. Ett testamente avgör vem som en persons egendom tillfaller efter hens död. Även om det inte är testatorn själv som behöver ett testamente, utan de som testatorn önskar att egendomen ska tillfalla, är det ändå ofta viktigt för var och en av oss att vår sista vilja får just den form vi menar att den ska få, och leder till det slutresultat vi menat. Och det är långt ifrån alltid som den legala arvsordningen räcker till, eller – tyvärr – ett hemlagat testamente.

Detta till trots tror många att de inte behöver ett testamente. Ett av skälen är ofta att man har barn, är nöjd med den legala arvsordningen och inte anser att ens egendom är särskilt omfattande eller invecklad. Det finns dock mycket som kan åstadkommas med ett formkravsenligt testamente – och mycket som kan gås miste om utan ett. Förutom skatteplanering kan man bland annat försäkra sig om sina arvingars framtid, förhindra att arvet hamnar utanför släkten eller till en oönskad person, samt trygga en arvinges förmögenhetsrättsliga ställning i äktenskapet.

Äktenskapsskillnader är förutom känslomässiga även ekonomiska kriser, där de makar som skiljs från båda behöver värna om som sin ekonomiska trygghet i en ny livssituation. Giftorätten kan endast uteslutas med äktenskapsförord, testamente eller gåvobrev. Vi kan inte påverka våra om våra arvingar har äktenskapsförord med sina äkta makar eller inte, men genom ett testamente kan vi se till att deras kommande arv från oss inte inräknas i den egendom som avvittras eller ”delas” i en skilsmässa. Detta kan på ett avgörande sätt förbättra en arvinges ekonomiska ställning när det gäller som mest.

Det är viktigt för var och en att beakta den legala arvsordningen liksom även giftorättens inverkan på arvet. Till exempel så har kusiner och sambor inte rätt att ärva enligt ärvdabalken, utan de kan endast ärva på basis av testamente. Om inga laga arvingar finns, tillfaller arvet staten. Ibland önskar man undvika att arvet ens indirekt skulle tillfalla någon oönskad person. Då är det särskilt viktigt att gå igenom testamentets ordval och uttryck med en sakkunnig. I ombildade familjer och barnlösa äktenskap är det likaså skäl att noggrant göra klart för sig själv hur giftorätten påverkar fördelningen av egendomen. Ofta är ett väl genomtänkt inbördes testamente en lösning.

Änkans eller änklingens ställning enligt ärvdabalken är i nuläget förhållandevis god, men det betyder inte att den alltid leder till det bästa slutresultatet för familjen. Änkan ärver inte sin make om denne har barn, utan allt ärvs av barnen, och änkan får eventuellt egendom från dödsboet på basis av giftorätt. Ofta uppstår ett samägandeförhållande till exempel till den avlidnes bostadshalva av den gemensamma bostaden. Eftersom änkan enligt lag får bo kvar i bostaden på obestämd tid, kan detta leda till friktion mellan delägarna gällande hur bostaden ska skötas och uppehållas. Å andra sidan har änkan ingen absolut rätt att sälja bostaden, än mindre använda pengarna för att köpa en bostad som bättre passar hens behov. Sådana problem som kan förebyggas genom ett testamente.
Exemplen ovan har inte ännu ens berört frågan om skatteplanering, som är en värld i sig, och för vilken testamentet är ett viktigt verktyg.

Eftersom ett testamente är en mycket invecklad och mångfacetterad rättshandling där många hänsyn bör beaktas, rekommenderar vi att testamente alltid uppgörs tillsammans med en sakkunnig, som kan utreda alla de relevanta frågorna som påverkar innehållet och dess formulering.