Det blir stillsammare tider på bostadsmarknaden – men att tala om en kollaps är överdrift

Under de senaste veckorna har vi i ofta kunnat läsa i internationella ekonomiska medier om en annalkande kollaps på bostadsmarknaden. I USA har bostadsförsäljningen sjunkit med en tredjedel sedan förra året, och kursen på priserna har svängt neråt. Sverige förväntas se ett prisfall på cirka 15 %. Räntorna på bostadslån har stigit exceptionellt snabbt på båda sidorna om Atlanten. Begreppet ”kollaps” har också börjat förekomma i artiklar om den finska bostadsmarknaden.

Till att börja med är det värt att påpeka att den finska bostadsmarknaden har varit tråkig redan i flera år jämfört med internationella marknader. Men i det här fallet har det varit bra att vara tråkig. Prisstegringen i Finland har varit betydligt mer måttlig och bostadsmarknaden har aldrig varit överhettad. Enligt flera mätningar har utvecklingen på den finska bostadsmarknaden varit ganska måttlig. När ökningen har varit måttlig är det osannolikt med kraftiga svängningar neråt.

Detta betyder naturligtvis inte att den ekonomiska lågkonjunkturen inte också kommer att drabba den finska bostadsmarknaden. Den kommer att slå till, men det är osannolikt med en kollaps. Försäljningsvolymen för bostäder har sjunkit redan sedan början av året, och försäljningen av bostäder kommer sannolikt att förbli stillsam ännu under en tid framöver. Människor är nu osäkra och avvaktar med att fatta stora ekonomiska beslut. Många vill se hur högt räntenivån stiger och hur allvarlig den förväntade lågkonjunkturen blir. Bostadsförsäljare bör därför vara beredda på längre försäljningstider och kanske också lägre begärda priser.

En stillsammare bostadsmarknad återspeglas också i bostadspriserna. Priserna har redan börjat sjunka måttligt och vi förväntar oss att nedgången kommer att fortsätta under en tid framöver. Enligt våra beräkningar kommer priserna att sjunka med 2–4 % nästa år. Naturligtvis är det frågan om en nedgång men jag skulle inte kalla det en kollaps.

De sjunkande priserna medför också möjligheter. Många första bostadsköpare kan nu få sin första bostad till ett något billigare pris. Dessutom möjliggör den lugnade marknaden mer tid för eftertanke inför ett stort ekonomiskt beslut. Naturligtvis gör en höjning av räntorna lånen dyrare.

Om du inte köper eller säljer en bostad just nu, kommer du inte att känna av prisfallet i vare sig ditt kassaflöde eller din ekonomi. Det finns dock en psykologisk inverkan. När bostadspriserna sjunker sjunker även värdet på den egna förmögenheten, och många känner sig fattigare som en följd av det. Detta kan minska aptiten för konsumtion.

En gång i tiderna ansågs bostäder vara ett ”bombsäkert" sätt att investera sina pengar eller till och med få dem att växa. Den segregering av bostadsmarknaden som skett i Finland under det senaste decenniet har redan visat sig vara felaktig. De sjunkande bostadspriserna kan bidra till att många blir uppmärksamma på att bostadspriserna också sjunker ibland – även i tillväxtcentrum. Enligt Sparbankens Sparbarometer förväntar sig 62 % av finländarna att bostadspriserna stiger i det egna området. Så nedgången kommer alltså som en överraskning för en del.

Inget placeringsobjekt är ett bombsäkert sätt att öka sitt kapital, och detta gäller även bostäder. Det lönar sig trots allt inte att bli rädd för utvecklingen, utan att acceptera det som en normal cykel i ekonomin. Och som alltid är det värt att diversifiera sina tillgångar, och investera i även andra objekt – inte bara i bostäder.

Henna Mikkonen är Sparbanksgruppens chefsekonom och ekonomie magister, CFA. Utöver att följa med världsekonomin och Finlands ekonomi står människors ekonomiska välbefinnande hennes hjärta nära. Mikkonen upplever att hon särskilt har lyckats när hon kan ta de ekonomiska frågorna närmare människorna.

Texten har tidigare publicerats i Taloustaitos blogg (på finska).