Är unga inte längre intresserade av internationalisering?

Jag nådde vuxen ålder i Finland under andra hälften av 90-talet. Lågkonjunkturen var besegrad och människors framtidstro var på topp igen. Finland hade anslutit sig till Europeiska Unionen och integrerades allt starkare med västvärlden. Nokia var framgångsrikt. I freestylarna spelade Pet Shop Boys ”Go west – life is peaceful there”. I mina unga ögon såg det ut som att internationaliseringen öppnade helt nya möjligheter för både Finland och Finlands unga.

Jag har föreställt mig att internationalisering fortfarande är en positiv grej för dagens unga. Därför hajade jag till när jag tittade på resultaten från Sparbankens färska Sparbarometer. Ett påstående i barometern är "Jag anser att internationalisering i huvudsak är positivt". Jag vet inte hur resultaten skulle ha sett ut på 90-talet, men också under de senaste fem åren har det skett en stor förändring i människornas svar.

År 2018 ansåg 34 % av finländarna att internationalisering i huvudsak är positivt. I år var 27 % av svararna av den åsikten. Internationalisering har alltså sjunkit i popularitet, och särskilt mycket i de unga åldersklasserna.

Ännu för 5 år sedan såg de unga (18–24-åringar) positivast på internationalisering. Nu har situationen vänts upp och ner. I det här årets resultat förhöll sig 55–69-åringarna positivast till internationalisering (34 %) och de unga minst positivt (24 %). Särskilt dramatisk är förändringen bland unga män, av vilka endast 18 % anser att internationalisering är positivt. Ännu för fem år sedan var andelen 31 %.

Internationalisering är bra för ekonomin och för den unga också

Internationaliseringen är i motvind på många fronter. Pandemin och kriget i Ukraina har öppnat mångas ögon för att det finns risker med att kritiska produkter produceras endast annanstans. Under Trumps första period ökade handelshindren och samma sak lär hända nu när han valdes på nytt. I det långa loppet försvagar det förmodligen världsekonomins tillväxt och särskilt för små öppna ekonomier som Finlands är hinder i den globala handeln en dålig sak. Den internationella handeln är ingalunda problemfri, men åtminstone vi nationalekonomer brukar tänka att fördelarna överväger nackdelarna.

Med tanke på Finlands befolkningsstruktur behöver vi internationella förmågor på Finlands arbetsmarknad, och att attityden blir negativare främjar åtminstone inte den saken. Finland behöver kunnigt folk från andra länder, men det är också bra om finska förmågor lär sig mer utomlands. Kunskaper, färdigheter och innovationer skvalpar från samhälle till samhälle när människor rör på sig.

Jag tror också att internationalisering är till nytta för de unga själva. Språkkunskaperna växer och förståelsen ökar när man träffar människor från olika kulturer. Även om exempelvis utbytesstudier kan kännas som en ekonomisk risk, i och med resekostnader och en fördröjd examen, kan erfarenheten visa sig värdefull i den kommande karriären. För att inte tala om att man växer som människa.

Henna Mikkonen är Sparbanksgruppens chefsekonom och ekonomie magister, CFA. Utöver att följa med världsekonomin och Finlands ekonomi står människors ekonomiska välbefinnande hennes hjärta nära. Mikkonen upplever att hon särskilt har lyckats när hon kan ta de ekonomiska frågorna närmare människorna.

Artikeln publicerades tidigare i Taloustaitos blogg (på finska).