Marknadsstrategens översikt - Vad kan vi förvänta av placeringsmarknaden år 2025?

År 2024 i ett nötskal

År 2024 var som helhet ganska bra för placerare, då den ekonomiska tillväxten överraskade positivt och centralbankerna inledde en sänkningscykel för styrräntorna. De bästa avkastningarna på aktiemarknaden uppnåddes i USA, där avkastningen på S&P500-indexet översteg 30 procent i euro. Den starka avkastningen drevs av de stora teknikbolagens kraftiga kursuppgångar och den stärkta dollarn mot euron. Aktier i Europa och utvecklingsländerna slutade på en avkastning på 10–15 procent, medan avkastningen i Norden och Finland låg nära noll.

Inom ränteplaceringar gav High Yield-företagslån med sämre kreditvärdering bäst avkastning, vars avkastning översteg 8 procent. Investment Grade-företagslån med högre kreditvärdering gav en avkastning på nästan 5 procent, dollarnoterade lån från utvecklingsländer cirka 4 procent och det breda europeiska statsobligationsindexet cirka 2 procent. Avkastningen på ränteplaceringar sjönk något under december på grund av den betydande räntehöjningen.

Trots de goda avkastningssiffrorna vid årsskiftet visade året inte en jämn uppgång. I Europa var man tvungen att vänta på centralbankernas räntesänkningscykel till sommaren och i USA till september, vilket gjorde det svårt för ränteplaceringarna att 'ta fart'. Under årets första hälft överraskade den ekonomiska statistiken positivt och gav stöd åt aktiemarknaden, men högre inflationssiffror än förväntat gjorde att räntesänkningscykeln fördröjdes. Efter ett starkt första kvartal föll aktiekurserna något när den amerikanska centralbankens (Fed) förväntningar på räntesänkningar dämpades. I Mellanöstern ökade spänningarna när Iran inledde en missilattack mot Israel. I väntan på Israels motåtgärder steg priset på råolja till över 90 dollar per fat, vilket bidrog till oron för att inflationen skulle stiga igen.

I slutet av våren vände dock inflationen åter nedåt och förväntningarna på en så kallad mjuk nedgång i den amerikanska ekonomin förstärktes. I juni sänkte de europeiska och kanadensiska centralbankerna sina styrräntor för första gången efter pandemin, vilket övertygade placerare om att penningpolitiken globalt sett hade vänt i en lättare riktning. De globala aktiemarknaderna var i medvind ända fram till juli, då oroväckande nyheter började spridas om den amerikanska ekonomin och företagens resultat. Arbetslöshetsgraden steg överraskande, inköpschefsindexen låg på en nivå som indikerar en avmattning av den ekonomiska tillväxten och företagens resultatperiod för andra kvartalet svek placerarnas förväntningar. I början av augusti inleddes en kraftig korrigeringsrörelse på aktiemarknaden som påskyndades av den allt sämre ekonomiska statistiken från USA och Japans centralbanks höjning av styrräntan. När arbetslösheten i USA fortsatte att stiga utlöstes den så kallade Sahm-regeln och rädslan för en recession återkom. När man började förvänta sig att Fed snabbt skulle sänka styrräntan och den japanska centralbanken samtidigt höjde sin egen styrränta, drog placerare snabbt slutsatsen att ränteskillnaden mellan USA och Japan borde vara betydligt mindre än nu. Detta utlöste upplösningen av den så kallade Carry Trade, som ledde till en kraftig försäljningsvåg på aktiemarknaden.

Korrigeringsrörelsen på aktiemarknaden blev dock kort när den amerikanska ekonomiska statistiken visade tecken på att åter stärkas, den japanska centralbankens chef Uchida lugnade placerare med måttliga räntehöjningar och Feds ordförande Powell sade att räntesänkningscykeln snart börjar. Fed sänkte sin styrränta med 50 räntepunkter på mötet i september, vilket gav medvind för avkastningen på både aktie- och ränteplaceringar. Ytterligare stöd till aktiemarknaden kom från Kina, där man offentliggjorde betydande stimulansåtgärder för att stödja den ekonomiska tillväxten och problemen på bostadsmarknaden.

Ränteplaceringarna blev dock lidande i oktober på grund av den allt starkare ekonomiska statistiken i USA och de ökade inflationsförväntningarna. På aktiemarknaden skilde sig avkastningen mellan olika geografiska områden från varandra, då det började verka mer sannolikt att republikanerna skulle segra i det kommande valet. I USA slog aktiekurserna åter nya rekord, medan tariffdiskussionerna i Europa och på tillväxtmarknaderna försvagade stämningen. Efter Trumps seger i presidentvalet sågs den starkaste avkastningsmånaden för USA-aktier under hela året, medan man på annat håll började prissätta importtullarnas inverkan på den ekonomiska tillväxten och företagens resultat.

När slutet av året närmade sig fick vi inte uppleva det efterlängtade jultomte-rallyt. ECB och Fed sänkte som väntat styrräntorna, men placerarna var besvikna över generaldirektörernas instruktioner om kommande räntesänkningar. Under december sjönk aktiekurserna till slut något och räntorna på statsobligationer steg avsevärt. Särskilt avkastningen på ränteplaceringar avtog i slutet av december.

Tillväxt- och avkastningsutsikter för år 2025

Det nya året har inletts lite knaggligt och vi har inte upplevt det traditionella januarirallyt. På många marknader har aktiekurserna sjunkit under slutssiffrorna vid årsskiftet, och räntorna på statsobligationer har fortsatt att stiga sedan december, vilket också har pressat avkastningen på ränteplaceringar till negativa. Starkare ekonomi- och sysselsättningsstatistik än väntat i USA har fått placerarna att ifrågasätta Feds fortsatta lätta penningpolitik, och de snabbt stigande räntorna har gjort placerarna försiktiga. De goda ekonomiska siffrorna har alltså varit dåliga nyheter för marknaden. Detta händer ofta när man måste ompröva förväntningarna på den kommande penningpolitiken. Året har dock bara börjat och det är för tidigt att dra några slutsatser.

När det gäller den ekonomiska tillväxten och företagsresultaten är förväntningarna och utsikterna för det inledda året goda. OECD:s prognos för den globala ekonomiska tillväxten år 2025 är 3,3 procent, vilket är en tiondel högre än år 2024. Den ekonomiska tillväxten ligger under det långsiktiga genomsnittet, även om den blir snabbare jämfört med föregående år. Den snabbaste ekonomiska tillväxten finns i Indien (6,9 %) och Indonesien (5,2 %). I USA förväntas den reala BNP öka med 2,4 procent och i euroområdet med 1,3 procent. Den globala inflationen förväntas avta från 5,4 procent år 2024 till 3,8 procent år 2025 medan penningpolitiken fortsätter att vara stram i de flesta länder (OECD Economic Outlook 2025).

Utsikterna för företagens resultattillväxt är mycket goda. Enligt analytikernas prognoser kommer resultaten att stärkas i USA och tillväxtekonomierna med 15 procent, i Finland med 12 procent, i Europa med 6 procent och i Norden med 5 procent. I Japan förväntas företagens resultat växa med 1 procent. På den amerikanska aktiemarknaden är den höga vinstprognosen redan prissatt i aktiekurserna, vilket kan ses som aktiernas höga värderingsnivå. Med traditionella värderingsmätare är den amerikanska aktiemarknaden dyr i förhållande till sin egen historia och andra marknadsområden. Vad gäller värderingsnivå är Finland det förmånligaste marknadsområdet, medan aktierna i Europa och utvecklingsländerna ligger nära den långsiktiga medianen. I USA har aktiernas riskpremie, det vill säga skillnaden mellan resultatavkastningen och den långa statsobligationen, krympt till obefintlig och det sammanlagda marknadsvärdet för alla aktier i förhållande till bruttonationalprodukten har stigit till rekordnivåer. Den höga värderingsnivån på den amerikanska aktiemarknaden förklaras av den höga viktningen av stora teknikbolag i aktieindexet.

)

Till följd av den stärkta ekonomiska tillväxten och resultattillväxten förväntar vi oss att aktieplaceringarna ska ge en avkastning på 5–10 procent år 2025. Enligt vår prognosmodell är den bästa avkastningspotentialen i finska aktier och aktier i utvecklingsländer, där den låga värderingen och den starka resultattillväxten möjliggör de högsta avkastningarna om de förverkligas. I USA är resultatförväntningarna också höga, men den redan höga prissättningen på aktier begränsar kursernas uppgångspotential. Viktningen av stora teknikbolag i aktieindexet är hög och vinstförväntningarna är mycket höga. Det finns inget utrymme för besvikelser, men å andra sidan, när utvecklingen av AI-applikationer bara är i sin linda, finns det också en möjlighet att företagsresultaten överraskar positivt.

Avkastningen på ränteplaceringar har under december–januari försvagats av den snabba räntehöjningen. Framöver har ränteplaceringarnas avkastningspotential förbättrats då kupongräntan är högre än tidigare. Inflationsutvecklingen är avgörande för ECB:s framtida räntepolitik och avkastningen på ränteplaceringar. Avkastningen på företagslån påverkas dessutom av risktilläggen, som för närvarande är mycket låga. I takt med att den allmänna riskaversiviteten ökar blir ofta risktilläggen högre, vilket har en negativ inverkan på avkastningen på företagslån. Om risktilläggen inte ökar jämfört med nuläget och den allmänna räntenivån sjunker i enlighet med våra förväntningar, finns det en god avkastningspotential för både statsobligationer, företagslån och tillväxtländernas lån. Vi förväntar oss att ränteplaceringarna kommer att ge en avkastning på 4–8 procent år 2025.

Förväntningar för början av år 2025

De senaste åren har visat att det ofta sker överraskningar. Coronapandemin och Rysslands angreppskrig mot Ukraina är goda exempel på detta, då antagandena om tillväxtutsikterna för åren 2020 och 2022 kunde överges före sportlovet. I år skulle den största överraskningen vara att det inte skulle hända något överraskande.

I USA inledde den nya kongressen med republikansk majoritet sin nya mandatperiod i början av året och den omvalde presidenten Trump tillträder den 20 januari 2025. Hurudan kommer Trumps politik att bli och vilka vallöften kommer han att infria allra först? Vallöftenas spektrum är brett och omfattar bland annat frågor som gäller handels-, migrations- och finanspolitik. Genomförandet av olika politiska alternativ kan också ha betydande effekter på både den ekonomiska tillväxten i USA och globalt samt på inflationen. Det effektivaste sättet att följa Trumps tankar är att följa dem i realtid på sociala medier.

Det händer i Europas politik när det hålls nya val i både Tyskland och Frankrike år 2025. Det förtida förbundsdagsvalet i Tyskland är redan i februari. Ur placerarens perspektiv är det viktigt att följa upp en eventuellt lättare skuldbroms i enlighet med den tyska grundlagen. Den tyska ekonomin har inte vuxit på flera år och trycket på att stimulera den ekonomiska politiken har ökat. Om en ändring av grundlagen görs och ytterligare skuldsättning tillåts, skulle nyheten sannolikt tas emot positivt på den europeiska aktiemarknaden.

Centralbankernas penningpolitik följs även i år upp i en spänd stämning. ECB och Fed sänkte sina styrräntor med 100 räntepunkter under år 2024, men förväntningarna på vad som ska ske i framtiden ändrades under hösten. Inflationen har förblivit över centralbankernas målnivå på 2 procent och starkare ekonomisk statistik än väntat, förväntningar på Trumps handelstullar och stigande energipriser har ökat rädslan för en högre inflation. För närvarande väntas endast en räntesänkning från Fed och ECB förväntas sänka styrräntan tre gånger. Det finns risk för att placerare återigen är för optimistiska när det gäller sänkta styrräntor.

I ett positivt scenario kommer den globala ekonomiska tillväxten att stärkas under ledning av USA. AI-boomen fortsätter och produktiviteten ökar. Inflationen avtar och centralbankerna sänker styrräntorna. Kina återhämtar sig kraftigt, Tyskland lossar skuldbromsen och Europas tillväxt accelererar. Relationerna mellan USA och Kina förbättras och en lösning hittas på krigsfronten i Ukraina. Företagens resultat stärks till och med bättre än förväntat och aktieplaceringarna ger god avkastning för tredje året i rad.

I ett negativt scenario bromsar den ökande protektionismen den ekonomiska tillväxten och inflationen stiger, vilket leder till att styrräntorna inte sänks eller till och med höjs. Handelskriget inleds med höga importtullar och motåtgärder. De strukturella problemen i Kina förvärras och det politiska kaoset i Europa förvärras. Företagens resultattillväxt ligger under förväntningarna och teknikbolagens värderingsnivå brister. Geopolitiska kriser eskalerar och energipriserna stiger.

Det återstår att se om år 2025 kommer att överraska positivt eller negativt. I grundscenariot förväntar vi oss dock ett bra, men mer måttligt avkastningsår än året innan.

De senaste årtiondena har inneburit många överraskningar och kriser. Placeringar är dock en uthållighetsgren, där tålamod belönas och avkastning inte kan uppnås utan risk. Årsskiftet är ofta ett bra tillfälle att granska och vid behov uppdatera den egna placeringsplanen, och bankens placeringsexperter hjälper till att utarbeta den.

Kalle Ainala
marknadsstrateg, Sp-Fondbolag Ab

Läs placeringsfondens faktablad innan du fattar slutgiltiga placeringsbeslut. Sparbankens fonderna förvaltas av Sp-Fondbolag Ab.