Ett par års tillväxtspurt i Finlands ekonomi – det går bra för hushållen

Finlands ekonomi visar en tillväxt på 3,3 procent i år. Detta förutspår Sparbanken i den konjunkturöversikt över hushållen som publiceras idag. 

”Nu pågår ett par års tillväxtspurt. Vi förväntar oss att den finländska ekonomin kommer att växa med 3,3 procent i år och att tillväxten även kommer att vara snabbare än väntat nästa år, även om den kommer att minska till 2,8 procent”, säger Henna Mikkonen, chefsekonom på Sparbanken.

Nya varianter av viruset utgör ett hot mot tillväxten, men i takt med att vaccinationstäckningen framskrider minskar sambandet mellan smitta och ekonomiska konsekvenser.

”Vem skulle ha trott det?” Coronaåret gjorde finländarna förmögnare – vad sker nu?

Hushållens finansieringstillgångar under coronatiden har ökat snabbare än skulderna, och många har lyckats spara mer pengar än tidigare. Dessa besparingar har styrts till insättningar, bostadsmarknaden och olika placeringsobjekt, såsom fonder och aktier. 

”Vissa hushåll kan ha utvecklat en ny besparingsrutin, som jag hoppas att man inte alltför lätt vill avstå ifrån”, säger Mikkonen glatt.  

Coronakrisen har ändå drabbat hushållen på olika sätt. I början av krisen stod många människor inför permitteringar eller arbetslöshet, medan andra hade fortsatt goda ekonomiska förhållanden. Enligt Statistikcentralens enkät om konsumenternas förtroende anser hushållen att deras penningsituation nu är bättre än någonsin.

”Vem skulle ha trott det, åtminstone i början av krisen? Det överraskande resultatet förklaras av att majoriteten av hushållen har bibehållit sina arbeten och att besparingarna samtidigt har ökat avsevärt under coronakrisen”, säger Mikkonen. 

Hushållens inlåningsstock har redan stigit till klart över 100 miljarder. Samtidigt som inflationen har accelererat under innevarande år har den reella räntan på insättningar blivit allt mer negativ. Denna kommer sannolikt att fortsätta även i framtiden. 

”Det kunde vara klokt att fundera på mer räntabla placeringar för långfristiga medel. Insättningar är ett utmärkt objekt för korttidssparande och bufferttillgångar”, påminner Mikkonen.

Hushållens gynnsamma inkomstutveckling fortsätter också i år. Inkomstnivåerna förutspås öka med ca 2,5 procent i år och nästa år. 

Sysselsättningen har förbättrats snabbt – arbetslösheten bland unga oroar

När coronakrisen slog till ökade antalet permitteringar snabbt och även arbetslösheten började öka.  I fjol var arbetslöshetsgraden som högst 8,4 procent.

”I år förväntar vi oss att arbetslöshetsgraden är i genomsnitt 7,7 procent och nästa år sjunker arbetslösheten ytterligare till 7,4 procent. Den snabba återhämtningen av sysselsättningen har varit en av årets glada överraskningar”, säger Mikkonen. 

Antalet sysselsatta har stigit inom alla branscher utom turist- och restaurangbranschen, transport och lagring samt konst-, underhållnings- och rekreationsbranscherna. Dessa branscher är också mätt med andra mätare de sektorer som drabbats mest av coronakrisen. 

Trots de glada nyheterna finns det också oroväckande inslag på arbetsmarknaden. Antalet långtidsarbetslösa har fortsatt att öka. 

”Detta är ett problem för individerna själva, men också för nationalekonomin. Det är sorgligt om det i Finland finns många arbetsföra människor som inte hittar ett jobb”, säger Mikkonen fundersamt. 

Procentuellt sett har antalet långtidsarbetslösa ökat mest i de unga åldersgrupperna. 

”Det är viktigt att främja de ungas möjligheter till sysselsättning, så att de inte utestängs från arbetsmarknaden genast i början av karriären”, påminner Mikkonen.

Ändå är det helt bakvänt att samtidigt som många människor är arbetslösa har antalet lediga jobb i Finland ökat: Företagen har rekryteringssvårigheter och att bristen på kunnig arbetskraft håller på att bli det största tillväxthindret bland företagen. Enligt en enkät från arbets- och näringsministeriet är huvudorsaken till företagens rekryteringsproblem bristen på kompetent personal. 

”Det lönar sig att ta hand om sina egna färdigheter och fundera över hur de egna färdigheterna bäst kan möta den växande efterfrågan och om de egna kunskaperna och färdigheterna behöver uppdateras”, tillägger Mikkonen.

Bostadslån tas mer ivrigt, konsumentkrediterna ökar inte längre

Bostadsmarknaden fick ett uppsving av coronakrisen när människors behov av utrymme ökade. Bostadspriserna har stigit snabbare än tidigare, inte enbart i huvudstadsregionen.

”Coronakrisen med distansarbete ökade behovet av utrymme och närhet till naturen fick ett nytt värde och många flyttade till mer glesbebyggda områden. Undantagsvis har till exempel nettomigrationen i Helsingfors varit negativ. I allt flera medelstora städer har priserna nu börjat stiga”, säger Mikkonen glatt.

I år stiger bostadspriserna i Finland enligt Sparbankens uppskattning med 3,5 procent – dvs. mer än på länge. Nästa år torde prisökningarna bli måttligare och bostadshandeln kommer också att lugna ner sig. 

Den livliga bostadsmarknaden har återspeglats i en ökning av bostadslånen. Däremot har konsumentkrediter under coronatiden lyfts klart mindre än tidigare.

”Det är intressant att följa med om coronakrisen har en mer bestående inverkan på människornas boendepreferenser. Urbaniseringen har varit en stark trend under lång tid och det är svårt att tro att den vänder helt. Å andra sidan möjliggör det ökade distansarbetet nya former av arbete och boende på olika håll, vilket kan vara ett mer långsiktigt fenomen”, säger Mikkonen.

Lärdomen av coronan: God hushållning och buffertar är livsviktigt

Coronakrisen har lyft fram betydelsen av god hushållning och buffertar i den egna ekonomin. Det kan uppstå oväntade chocker i den egna ekonomin, och coronakrisen var en tråkig påminnelse om detta för vissa hushåll.

”Även om man har ekonomin under kontroll bör man förbereda sig på att räntorna stiger förr eller senare, och även på att privatekonomin kan drabbas av överraskande chocker”, påminner Mikkonen.

En grundregel för god hushållning är att skulden bör stå i rimlig proportion till betalningsförmågan. Men också skuldstrukturen spelar roll. Skulder som ökar tillgångarna är en ”bättre” skuld än skulder som går direkt till konsumtion – eller i värsta fall till att betala bort gamla skulder. 

konjunkturöversikt för hushåll höst 2021
 

Mer information:

Henna Mikkonen
Sparbanksgruppen, chefsekonom
henna.mikkonen@saastopankki.fi, 040 564 7918

I Sparbankens konjunkturöversikt granskas rådande fenomen i Finlands ekonomi, vilka påverkar särskilt hushållens ekonomiska situation. Dessa är bland annat arbetsmarknadsläget, utvecklingen av inkomstnivåerna, prisstegringen, bostadsmarknadsläget samt hushållens skuldsättningsgrad och faktorer som påverkar tillgångarna.

Sparbanksgruppen främjar individens och samhällets ekonomiska välstånd. Vi vill att man känner oss för vårt mod, vår expertis och passion att göra ett utmärkt kundarbete. Sparbanksgruppen utgörs av lokala Sparbanker i olika delar av Finland samt Sparbankscentralen. Förutom heltäckande banktjänster för konsumenter erbjuder vi våra kunder tjänster för placering, byte av hem och försäkringar.