Coronaviruset och pandemin som den orsakade har slagit hårt mot världsekonomin och förändrat våra liv på många sätt. År 2020 minskade världsekonomin med över 3 %, vilket är historiskt sett mycket. Den globala ekonomiska återhämtningen pågår nu och den ekonomiska tillväxten är snabb i många länder. Totalt sett förväntas den globala ekonomin växa med 6 % i år.

Olika områden befinner sig i något olika faser av återhämtningen. Kina har redan återhämtat sig från nedgången under coronan och den ekonomiska tillväxten håller nu på att mattas av. USA befinner sig för närvarande i toppen av konjunkturcykeln och tillväxten kommer att dämpas något i fortsättningen, men den kommer ändå att ligga kvar på en hög nivå. Återhämtningen i Europa började något senare och ligger därmed också efter de övriga områdena i återhämtningen.

Utsikterna för den internationella ekonomin är alltså för närvarande synnerligen positiva och ett uppsving pågår. Naturligtvis finns det också risker med dessa positiva utsikter. Det viktigaste är fortfarande själva viruset. På grund av deltavarianten har antalet infektioner ökat under sommaren, men lyckligtvis är de allvarliga sjukdomsfallen inte längre lika vanliga tack vare vaccinerna. I takt med att vaccinationstäckningen framskrider minskar sambandet mellan smitta och ekonomiska konsekvenser. Eventuella nya varianter som är immuna mot vaccinet kan ändra på utsikterna snabbt.

Finlands ekonomi har under coronakrisen klarat sig bra i förhållande till andra länder och också klart bättre än vad man fruktade i början av coronakrisen. Finlands bruttonationalprodukt minskade med 2,9 % i fjol och var således ett av de länder i Europa som klarade sig bäst. 

I år förväntar vi oss att Finlands ekonomi växer med 3,3 %. Jämfört med den föregående konjunkturöversikten för hushållen har tillväxtprognosen höjts, eftersom återhämtningen började tidigare än väntat. Även nästa år är tillväxten snabbare än vanligt, även om den kommer att minska till 2,8 %.

Ett par års tillväxtspurt pågår nu. Därefter kommer den ekonomiska tillväxten sannolikt att lugna ner sig tydligt och de gamla bekanta utmaningarna återkommer. Dessa inkluderar t.ex. minskande befolkning i arbetsför ålder och långsiktig trög produktivitetstillväxt.  Det är dock också möjligt, om än ganska osäkert, att produktivitetsutvecklingen, som utlöstes av coronakrisen, och därmed de långsiktiga utsikterna för ekonomin förbättras bland annat på grund av digitaliseringen och den gröna övergången. 

Coronakrisen har förändrat hushållens vardag på många olika sätt, både i ekonomiskt avseende och i fråga om vardagsrutiner. I följande avsnitt fokuserar vi särskilt på de finländska hushållens konjunkturutsikter.

 

Källa: världsekonomi IMF (juli 2020), Finland: Sparbanken (augusti 2021)

 

När coronakrisen slog till för ett och ett halvt år sedan ökade antalet permitteringar snabbt och arbetslösheten började också öka. Sedan dess har majoriteten av de permitterade återvänt till arbetet och arbetslösheten har också börjat minska. I fjol var arbetslöshetsgraden som högst 8,4 %, men har nu sjunkit till under 8 %. I år förväntar vi oss att arbetslöshetsgraden är i genomsnitt 7,7 % och nästa år sjunker arbetslösheten ytterligare till 7,4 %. Också antalet sysselsatta har ökat snabbt och har redan överskridit nivån före coronakrisen. Den snabba återhämtningen av sysselsättningen har varit en av årets glada överraskningar. Jämfört med början av coronakrisen (februari 2020) har antalet sysselsatta stigit inom alla branscher utom turism- och restaurangbranschen, transport och lagring samt konst-, nöjes- och rekreationsbranscherna. Dessa branscher är också mätt med andra mätare de sektorer som drabbats mest av coronakrisen.

Samtidigt som det finns goda nyheter på arbetsmarknaden finns det också oroväckande drag. Trots att arbetslösheten har börjat minska, har antalet långtidsarbetslösa fortsatt att öka. Detta är ett problem för individerna själva, men också för samhällsekonomin. Historien har visat att ju längre arbetslösheten varar, desto svårare är det att återvända till arbetsmarknaden. Också ur samhällsekonomisk synvinkel är det sorgligt om det i Finland finns många arbetsföra människor som inte hittar ett jobb. Procentuellt sett har antalet långtidsarbetslösa ökat mest i de unga åldersgrupperna. Det är viktigt att främja deras möjligheter till sysselsättning, så att dessa unga inte utestängs från arbetsmarknaden genast i början av karriären. 

I och med den ekonomiska återhämtningen har antalet lediga jobb börjat öka. Samtidigt har företagen meddelat om rekryteringssvårigheter och att bristen på kunnig arbetskraft håller på att bli det största tillväxthindret bland företagen. Enligt en enkät från arbets- och näringsministeriet är huvudorsaken till företagens rekryteringsproblem bristen på kompetent personal. Det lönar sig alltså att se till sin egen kompetens!

 

Hushållen drabbades på olika sätt av coronakrisen. I början av krisen drabbades många hushåll av permittering eller arbetslöshet, men för många har den egna ekonomin varit god under hela krisen. Den ekonomiska återhämtningen har redan lett till lättnader för många familjer och den gynnsamma utvecklingen fortsätter.

Lönesumman inom samhällsekonomin har under hela början av året varit högre än år 2019, dvs. före coronan. Lönesummorna har återhämtat sig i alla åldersgrupper, även bland ungdomar. Lönesumman beskriver det totala beloppet av de bruttolöner som företagen betalat.

Enligt Statistikcentralens enkät om konsumenternas förtroende anser hushållen att deras penningsituation är bättre än någonsin. Vem skulle ha trott det, åtminstone i början av krisen? Det överraskande resultatet förklaras av att majoriteten av hushållen har bibehållit sina arbeten och att besparingarna samtidigt har ökat avsevärt under coronakrisen. 

Även i fortsättningen finns det goda skäl att anta att hushållens gynnsamma inkomstutveckling fortsätter. Sysselsättningsläget förbättras och inkomstnivåerna förutspås öka med ca 2,5 % i år och nästa år. Höstens arbetsmarknadsförhandlingar ligger dock fortfarande framför oss, så nästa års löneökningar är ännu inte kända.

 

Vår konsumtion förändrades snabbt i och med coronakrisen. Förra året minskade den privata konsumtionen med 4,7% – en så stor minskning under ett enskilt år sågs inte ens under lågkonjunkturen på 90-talet. Under det första kvartalet i år minskade konsumtionen fortfarande något, men den statistik som publicerats efter det tyder på att konsumtionen har återhämtat sig på ett piggt sätt under våren och sommaren.

Spridningen av deltavarianten och de nya begränsningsåtgärderna bromsar en aning upp återhämtningen av konsumtionen, men överlag håller sambandet mellan smitta och konsumtionsbeteende på att minska när vaccinationstäckningen förbättras. I synnerhet tjänsterna återhämtar sig när begränsningarna i de sociala kontakterna och rädslan för smitta avtar.

 

 

Det har också skett betydande förändringar i konsumtionsmönstret, eftersom coronakrisen har överfört konsumtionen från tjänster till varor. Produktionen inom servicebranscherna har sedan dess återhämtat sig snabbt, men nivån ligger fortfarande under nivån före coronakrisen. I synnerhet inom transport- och lagersektorn samt inom turism och restaurangverksamhet ligger företagens produktionsnivåer fortfarande klart under nivån före coronakrisen.

Det har även skett förändringar i människors betalningssätt. Användningen av kontanter har minskat och mobil/kontaktlös betalning föredras. Inköp på nätet har ökat på grund av coronan. Enligt en enkät av Paytrail var kläder den mest populära produkten som köptes via nätet år 2020. Därefter köpte finländarna mest hämtmat, skönhetsvårdsprodukter och hemelektronik från webbutiker. Det kan antas att de förändringar som skett i betalningssätten förblir bestående.

I åratal har de västerländska centralbankerna brottats med en inflation som snarare är för låg än för hög. Coronakrisen bidrog till att dämpa prisstegringen, till exempel sjönk oljepriset kraftigt. I fjol sjönk inflationen i Finland till nära noll, dvs. till 0,3 procent.

I år har prisökningen accelererat både i Finland och på andra håll. Särskilt snabbt har prisökningarna varit i USA, där inflationen har varit till och med över 5 procent. Även i Finland har inflationen ibland stigit till över 2 procent. 

Prisstegringen förklaras till stor del av de låga referensnivåerna jämfört med för ett år sedan. Då var oljepriset lågt, så nu har i synnerhet priserna inom trafiken stigit betydligt jämfört med ett år tidigare. Alkohol- och tobakspriserna har också stigit i år jämfört med för ett år sedan på grund av skattehöjningar. Stigande bostadspriser har bidragit till högre inflation.

På längre sikt är den större frågan om inflationen kommer att stiga mer bestående eller om den snart kommer att återgå till mer måttliga nivåer. Det finns visserligen möjligheter till en mer bestående inflationsökning, men vi anser att merparten av prisökningarna är övergående. Risken för en snabb inflationstakt verkar föga sannolik, särskilt inom euroområdet. 

De finländska hushållens skuldsättning har ökat under de senaste åren. Skuldgraden i förhållande till de disponibla inkomsterna är nu nästan 135 procent. Den snabbaste ökningen av skuldsättningsgraden var före finanskrisen år 2008, därefter har skuldsättningsgraden ökat klart långsammare. Det är också värt att minnas att cirka hälften av hushållen inte har några skulder alls.

Coronakrisen orsakade turbulens på bostadsmarknaden. Detta har visat sig som en pigg ökning inom traditionella bolån och husbolagslån. Däremot har konsumentkrediter under coronatiden lyfts klart mindre än tidigare.

Situationen för skuldsatta hushåll underlättas av att räntenivån är rekordlåg. Även om skuldsättningen har ökat, betalar hushållen för närvarande lite räntor i ett historiskt perspektiv. Euriborräntorna är negativa och detta lär fortsätta även de närmaste åren. Europeiska centralbanken uppdaterade sin strategi i juli och den nya strategin förstärkte ytterligare uppfattningen att styrräntorna kommer att ligga kvar på en låg nivå under en lång tid. Högre räntor kommer alltså knappast att överraska negativt hushållens ekonomi under de närmaste åren. 

Emellertid bör man även om man har ekonomin under kontroll förbereda sig på att räntorna stiger för eller senare, och även på att privatekonomin kan drabbas av överraskande chocker – coronakrisen var en tråkig påminnelse om detta för en del av hushållen. I fråga om de egna skulderna är det bra att fästa vikt vid att skulden står i rätt proportion till betalningsförmågan och också till skuldens uppbyggnad. Skulder som ökar tillgångarna är en ”bättre” skuld än skulder som går direkt till konsumtion – eller i värsta fall till att betala bort gamla skulder.

 

Hushållens största tillgångspost är bostäder. Detta är naturligt, eftersom man måste bo någonstans och i Finland har man länge favoriserat ägarboende. Under de senaste åren har också antalet placeringsbostäder ökat. Utvecklingen av bostadspriserna inverkar således i betydande grad på hushållens förmögenhet.

Enligt Statistikcentralens förmögenhetsundersökning som publicerades i somras har finländarnas nettotillgångar (reala tillgångar och finansieringstillgångar avdraget skulder) minskat sedan år 2013. Statistiken slutar år 2019, vilket innebär att coronaårets inverkan ännu inte syns i statistiken. Man kan därför säga att finländarna har blivit fattigare. Detta beror på att bostadspriserna har sjunkit i många områden. Ett bra tips i synnerhet när det gäller områden med sjunkande priser är att det lönar sig att sprida förmögenheten också till andra tillgångar.

 

 

Efter år 2019 har situationen sannolikt förbättrats något. Coronatiden har påskyndat bostadshandeln och bostadspriserna har stigit i fler områden än tidigare.

Utöver realegendom har hushållen finansieringstillgångar och hushållens finansiella förmögenhet ökat stadigt redan under en längre tid. Denna utveckling påskyndades av coronakrisen. Många hushåll, såväl i Finland som på andra håll i världen, har under krisen kunnat spara mer pengar än tidigare. Dessa besparingar har styrts till insättningar, bostadsmarknaden och olika placeringsobjekt, såsom fonder och aktier.

 

 

Hushållens inlåningsstock har redan stigit till klart över 100 miljarder. Samtidigt som inflationen har accelererat under innevarande år har den reella räntan på insättningar (ränta – inflation) blivit allt mer negativ. Denna situation kommer sannolikt att fortsätta även i framtiden. Det kunde vara klokt att fundera på mer räntabla placeringar för långfristiga medel. Insättningar är ett utmärkt objekt för korttidssparande och som bufferttillgångar.

När coronakrisen bröt ut såg man en kraftig kursnedgång på aktiemarknaden. Därefter har trenden varit stigande och de globala aktierna har redan stigit med cirka tjugo procent från utgångsnivåerna. Kursuppgången beror på centralbankernas stimulanspolitik, men nu när ekonomin återhämtar sig har företagens resultat varit utmärkta. Även i fortsättningen kommer avkastningsutsikterna för aktier att vara relativt goda – i synnerhet jämfört med andra alternativ. I takt med att ekonomin fortsätter att återhämta sig kommer företagen också att kunna förbättra sina resultat. Å andra sidan kan man också se nervositet när till exempel den amerikanska centralbanken minskar sin stimulans med kanske hälften i år. Så det är bra att vara förberedd på fluktuationer – som alltid.

En av överraskningarna med coronakrisen har varit att den efter den första chocken har hettat upp bostadsmarknaden. Detta är ett internationellt fenomen. Bostadshandeln har varit livlig redan i ett år och bostadspriserna har stigit snabbare än vanligt. Den differentierade utvecklingen av bostadspriserna har fortsatt, vilket innebär att priserna i tillväxtcentra stiger snabbare än i resten av landet. Under coronakrisen har bostadspriserna dock stigit i allt fler städer. Priserna på egnahemshus har också stigit runt om i Finland, särskilt kraftigt i huvudstadsregionen.

Uppsvinget på bostadsmarknaden förklaras av två faktorer. Coronakrisen med distansarbete ökade behovet av utrymme och närhet till naturen fick ett nytt värde och många flyttade till mer glesbebyggda områden. Undantagsvis har till exempel nettomigrationen i Helsingfors varit negativ. Å andra sidan har de besparingar hushållen samlat under krisen gjort det möjligt för många att förverkliga sina bostadsönskemål, vilket har bidragit till att stimulera bostadshandeln.

I år stiger bostadspriserna i Finland enligt vår uppskattning med 3,5 % – dvs. mer än på länge. Nästa år torde prisökningarna bli måttligare och bostadshandeln kommer också att lugna ner sig.

Det är intressant att se om coronakrisen har en mer bestående inverkan på människornas boendepreferenser. Urbaniseringen har varit en stark trend under lång tid och det är svårt att tro att den vänder helt. Å andra sidan möjliggör det ökade distansarbetet nya former av arbete och boende på olika håll, vilket kan vara ett mer långsiktigt fenomen.