Varför lönar det sig att svara "ja"?

För flera år sedan, på intranätets startsida på min dåvarande arbetsplats, brukade man alltid ställa "dagens fråga", som ofta var underhållande och med vilken alla lockades att aktivt följa intranätet. En morgon hade dock själva frågan glömts bort och bara svarsalternativen ”ja” och ”nej” återstod. Vid dagens slut vann slutligen ja-alternativet, men bara med knapp marginal.

Som intra-frågeformuläret visar kan den grundläggande inställningen till saker vara antingen positiv eller negativ på individuell nivå. Det har sin egen inverkan, liksom positiva eller negativa ekonomiska nyheter som blir sin egen drivkraft. På senaste tiden har de ekonomiska nyheterna mestadels varit negativa: Den reala tillväxten i den finländska ekonomin har redan länge varit svag, antalet konkurser ökar och utvecklingen på Helsingforsbörsen var förra året usel vid en global jämförelse. Många företag drabbas också av den höjda mervärdesskatten som behövs för att den offentliga ekonomin ska återhämta sig.

Så det är inte konstigt att konsumenternas förtroende för den egna ekonomin och företagens investeringsvilja är på en låg nivå. Nu när vi äntligen börjar se vårtecken i naturen är det dags att vända blicken mot de tecken som skapar tro på ekonomiskt soligare tider. Ett av dem är en räntesänkning, eftersom lägre räntor skulle stödja företagens investeringsvilja och hjälpa exempelvis byggsektorn som kämpar med svårigheter. Enligt vår uppfattning kommer räntorna att sjunka under de allmänna förväntningarna under detta år och för nästa år förväntar vi oss en ekonomisktillväxt på cirka 1,5 % i Finland.

Även om en lägre räntenivå främjar investeringar, fattar företagen i sista hand beslut om dessa utgående från en förmodad efterfrågan. En liten ljusglimt för företag som bedriver konsumentverksamhet kan vara att även om konsumenternas förtroende är lågt, var det under årets första kvartal starkare än under föregående kvartal. Under de närmaste dagarna kommer vi att veta mer när Statistikcentralen publicerar konsumentförtroendeuppgifterna för april, som samlas in genom en online- och telefonenkät.

På tal om enkäter, i mars utsågs Finland till det lyckligaste landet i världen för sjunde gången i rad i The World Happiness Report. Första platsen som det lyckligaste landet i världen ger Finland internationell mediesynlighet och har en positiv inverkan på vår ekonomi: turismen ökar, utländska experter är intresserade av vårt land och en positiv bild av landet hjälper också när man konkurrerar om internationella investeringar. Jag vill påstå att tidigare års topposition påverkar de betyg som respondenterna ger i lyckoundersökningen, antingen medvetet eller omedvetet. Vem skulle inte vilja bo i det lyckligaste landet i världen, eller vilja låta danskarna som är på andra plats gå förbi oss – för att inte tala om svenskarna som är på fjärde plats?

Det finns alltså en positiv spiral i lyckoundersökningen, medan negativa ekonomiska nyheter påverkar enkäter som mäter förtroende och investeringsvilja. De ekonomiska enkäternas dåliga resultat ökar osäkerheten, vilket leder till att den ekonomiska aktiviteten minskar. Detta innebär i sista hand att företagens sysselsättningsmöjligheter minskar och att de skatteintäkter som behövs för att finansiera välfärdssamhället inte ackumuleras tillräckligt.

Även om en positiv attityd och nyhetsbevakning hjälper, är erkännandet av fakta fortfarande början på all visdom, och det är inte ansvarsfullt att hävda att svart är vitt. Vi bör ändå alla fundera på vad vi kan göra för att stärka vår framtidstro. I Sparbanksgruppen strävar vi för vår egen del efter att hitta positiva perspektiv på saker och har ett nära samarbete med företag av olika storlekar över hela Finland för att förbättra livskraften i vårt land.

Som vi vet finns det i verkliga livet ofta en gråzon mellan ja- och nej-alternativen, och det finns goda motiveringar för båda alternativen. I gränsfall är det bra att komma ihåg att om vi inte med säkerhet vet hur det kommer att gå ska vi anta att allt kommer att bli bra. Det är därför det lönar sig att svara ja!

Manu Kauppila är affärsverksamhetsdirektör för företagskuder i Sparbankscentralen och ekonomie magister. Han brinner för att stödja framgång och livskraft hos finska småföretag. På fritiden är har en ivrig soffidrottare och långdistanslöpare.

Artikeln publicerades tidigare i Kauppalehtis blogg (på finska).