Lågkonjunkturen knackar på – och det känns mer än vanligt i hushållens vardag

Det sägs att finländarna inte pratar om pengar. Visst pratar de, åtminstone om sina utgifter. Vid sidan av vädret har priset på bensin och el lyfts fram i samtalen i butiksköerna och vid arbetsplatsens kaffeautomat. Var kan man hitta kaffe och lax till lägsta pris och vilken typ av elavtal har var och en? Människorna är nu mycket oroade över framtidsutsikterna ur både Finlands och den egna ekonomins perspektiv. Oron är välgrundad, eftersom vi står inför svårare ekonomiska tider.

Enligt vår prognos är Finlands ekonomi på väg in i en lågkonjunktur, om än lindrig och relativt kortvarig. Ekonomin kommer alltså att stramas åt under slutet av året och enligt vår prognos kommer tillväxten även nästa år bli mycket svag.

Denna lågkonjunktur känns särskilt i konsumenternas vardag. Under tidigare lågkonjunkturer (exklusive coronakrisen) har kanske inte den svaga ekonomin påverkat vardagen så mycket om man har varit bland de lyckligt lottade som har fått behålla sina jobb. Nu ses och känns prisökningen i alla familjer. Priserna på alla produkter stiger, och prisökningarna har varit särskilt snabba för ”grundläggande behov” som livsmedel, bensin och elektricitet.

Prisökningen väntas förbli snabbare än normalt ännu en tid framöver. Inflationen är mer utbredd och då är återhämtningen också längre. Lyckligtvis finns det också tecken på att prisökningarna börjar mattas av. Priserna på olja och flytande bränslen har sjunkit från toppnivåerna under sommaren. Årets spannmålsskörd väntas bli tämligen bra i Finland, vilket kommer att dämpa trycket på livsmedelspriserna. EU arbetar för sin del med att hitta sätt att dämpa elpriset. Idrifttagningen av Olkiluoto 3 skulle också innebära lägre elräkningar för finländarna.

Finländarnas köpkraft minskar

De finländska löntagarnas köpkraft minskar nu tydligt. Under årets andra kvartal sjönk löntagarnas reallöner med över 5 %, vilket är den snabbaste takten sedan 1970-talet. Det svider, men vi måste bara acceptera läget. Kriget kostar även oss finländare pengar i vardagen, men priset är lågt jämfört med ukrainarnas situation.

Regeringen har visserligen med sina nyligen fattade beslut lindrat konsumenternas situation, men allt kan inte kompenseras. Så bör det inte heller vara, eftersom tilläggskostnaderna finansieras med skulder och bara skjuter fram fakturan. Och vi har inga garantier för att det kommer att bli mindre smärtsamt att betala räkningen i framtiden än nu. Kriser verkar numera komma i allt snabbare takt.

Många står inför en tid av anpassningar – låt oss också se det positiva i detta

Naturligtvis varierar familjernas ekonomiska situation mycket. För vissa är prisökningen en olägenhet, men inte något större problem. En del står inför stora utmaningar när pengarna inte räcker till. De flesta familjer står dock inför någon form av anpassning.

I matbutiken letar man efter erbjudanden och köper billigare märken. Impulsköpen blir färre. Stora inköp övervägs mer noggrant än tidigare. Körhastigheterna sjunker. För närvarande grubblar många familjer över hur de ska kunna minska sin elförbrukning.

Förutom att justera utgiftssidan är det också värt att överväga om man kan öka sin egen inkomst. Situationen på arbetsmarknaden är fortfarande god och det finns många olika typer av deltidsarbete. Sociala medieplattformar erbjuder också möjligheter att sälja sin egen kompetens.

På kort sikt orsakar anpassningen huvudbry och tandagnisslan. Men jag tror att också den här krisen kommer att få positiva effekter. I takt med att elräkningarna har stigit tänker både företag och hushåll mer kritiskt på sin egen energiförbrukning än tidigare. Vi kommer också att bli av med fossil energi tidigare än väntat. Det kräver naturligtvis stora investeringar idag, men i långa loppet är de lönsamma. Många anpassningsåtgärder är bra för såväl plånboken, försörjningstryggheten som miljön. Dessutom kan innovationer i bästa fall påskyndas när man måste hitta nya sätt att överleva. Människors anpassningsförmåga är fantastisk när den släpps lös.

Om du är intresserad av hushållens framtidsutsikter, läs mer om ämnet i Sparbankens Konjunkturöversikt för hushåll.

Henna Mikkonen är Sparbanksgruppens chefsekonom och ekonomie magister, CFA. Utöver att följa med världsekonomin och Finlands ekonomi står människors ekonomiska välbefinnande hennes hjärta nära. Mikkonen upplever att hon särskilt har lyckats när hon kan ta de ekonomiska frågorna närmare människorna.

Texten har tidigare publicerats i Kauppalehtis blogg (på finska).