Mellanbokslut om hur kriget i Ukraina påverkar Finlands ekonomi
För ett år sedan chockerades världen av Rysslands anfall mot Ukraina. Ett år har gått sedan kriget började och tyvärr finns det inget slut i sikte. Hur har kriget påverkat Finlands ekonomi? De ekonomiska effekterna är naturligtvis sekundära jämfört med det mänskliga lidandet, men de är också värda att beaktas.
Handel och turism har kollapsat
En uppenbar kanal för konsekvenserna för den finska ekonomin är att handeln med Ryssland har kraschat. Detta beror på såväl sanktioner som på att företag frivilligt har dragit sig ur. I linje med förväntningarna har både exporten till och importen från Ryssland sjunkit till en bråkdel av vad det var före kriget. Under det sista kvartalet förra året hade värdet av importen från Ryssland sjunkit med 75 procent och värdet av exporten med 50 procent jämfört med året innan. Så det finns fortfarande handel, men klart mindre än tidigare.
Antalet ryska turister har också minskat drastiskt, vilket har negativa konsekvenser för särskilt östra Finland. En stor minskning av antalet turister sågs redan efter ockupationen av Krim 2014, och coronakrisen minskade ytterligare antalet turister. I och med kriget i Ukraina återhämtade sig turismen inte enligt förväntningarna.
Företagen verkar dock ha klarat sig ganska bra genom kollapsen i den ryska handeln. Enligt Statistikcentralens analys* har den minskade handeln med Ryssland inte som helhet haft någon större inverkan på utvecklingen av företag som bedriver handel med Ryssland. För enskilda företag kan situationen dock se annorlunda ut.
Konsekvenserna av kriget känns särskilt i konsumentens plånbok
Ifjol steg konsumentpriserna i Finland i genomsnitt 7,1 procent. En så hög inflation sågs senast på 1980-talet. Prisstegringen har särskilt drabbat konsumenterna, vars köpkraft har sjunkit snabbast sedan 1970-talet. Priserna började stiga redan före kriget i Ukraina, så vi kan inte skylla allt på det. Men det råder ingen tvekan om att kriget har drivit på prishöjningarna, särskilt när det gäller energipriserna. Stigningen i energipriserna har också gradvis överförts till priserna på andra varor och tjänster.
Naturligtvis är prisökningen inte bara ett bekymmer för konsumenterna, utan också för företagens insatspriser. En del företag har dock lyckats överföra det ökade kostnadstrycket till de slutliga priserna och då kan lönsamheten ha förblivit oförändrad eller till och med förbättrats. Alla är dock inte i en lika stark position. Enligt en enkät som EK publicerade i februari 2023 har 56 procent av företagen lyckats överföra de ökade kostnaderna till priserna, inte dock alla till fullo. Mindre företag har kunnat överföra kostnaderna i mycket mindre omfattning än stora företag.
Till följd av de stigande priserna har centralbankerna runt om i världen höjt räntorna. Detta har lett till att Euribor-räntorna stigit i rekordfart. Detta har avspeglats i de finländska hushållens och företagens ökade kostnader för låneskötsel. I Finland överförs effekten av stigande räntor snabbare och mer direkt än i många andra europeiska länder, eftersom majoriteten av våra lån är bundna till korta räntor. Räntehöjningen har därför avspeglats på bostadsmarknaden som en nedgång i antalet bostadsaffärer och lägre bostadspriser.
Den gröna övergången framskrider nu med fart
En positiv sak är att till följd av kriget är viljan att bli av med rysk fossil energi stor. Energisystemet förnyas nu i snabb takt. Detta för även med sig investeringar och innovation. I bästa fall sprids innovationer även till andra delar av ekonomin och produktivitetstillväxten accelererar, men detta återstår naturligtvis ännu att se.
Det kommer dock att ta tid att förändra energisystemet, så vi kan ännu inte dra en suck av lättnad över att energikrisen har övervunnits. Vi har haft turen att ha milt väder i vinter i både Finland och Europa. Därmed har vi inte sett den fruktade energibristen och den värsta rädslan för lågkonjunktur har minskat.
Kriget har också andra långsiktiga konsekvenser som också kommer att påverka den finländska ekonomin. De politiska spänningarna har ökat och det finns en risk för att världen kommer att ännu tydligare delas upp i två block. Globaliseringens gyllene år ligger bakom oss, och handeln och dess underleverantörskedjor organiseras i en ny position, där inte bara effektivitet och pris utan också motståndskraft beaktas.
Krigets effekter på Finlands ekonomi har otvivelaktigt varit negativa. Särskilt starka indirekta effekter har märkts i konsumenternas vardag, eftersom priserna och räntorna har stigit snabbt. Situationen har dock gradvis justerats och enligt vissa indikatorer syns redan ljus i slutet av tunneln. Energipriserna har redan sjunkit och den allmänna inflationen väntas också dämpas i år. Den största räntehöjningen har redan skett. Jag hoppas dock att finländarna inte glömmer bort det lidande som ukrainarna upplever, även om de vänjer sig vid krigets effekter i sina egna liv.
Henna Mikkonen är Sparbanksgruppens chefsekonom och ekonomie magister, CFA. Utöver att följa med världsekonomin och Finlands ekonomi står människors ekonomiska välbefinnande hennes hjärta nära. Mikkonen upplever att hon särskilt har lyckats när hon kan ta de ekonomiska frågorna närmare människorna.
Texten har tidigare publicerats i Kauppalehtis blogg (på finska).
- Skriven
- Typ
- Nyhet
- Utgivare
