Kriget i Ukraina slår mot finländarnas själ – och köpkraft

Kriget i Ukraina har chockerat världen och rubbat vår känsla av trygghet. Kriget förändrar säkerhetsläget i Europa på ett omvälvande sätt, för att inte tala om det lidande som det har orsakat på båda sidorna. Kriget har också ekonomiska effekter. De är naturligtvis sekundära jämfört med det mänskliga lidandet, men de är också värda att beaktas.

Det är mycket svårt att göra ekonomiska prognoser i detta skede, när situationen lever och nya nyheter kommer hela tiden. Men det är uppenbart att kriget också kommer att påverka de finländska hushållens ekonomiska situation. Kriget undergräver konsumenternas och företagens förtroende i allmänhet, men jag gissar att detta sker i Finland i större utsträckning än i många andra länder. Vi har en egen svår historia med Ryssland, och även de som inte själva har upplevt kriget har sett Okänd soldat på självständighetsdagen och hört veteranernas berättelser.

En av de snabbaste kanalerna genom vilken kriget påverkar finländska familjer är inflationen. Redan före kriget ökade inflationen och hotade konsumenternas köpkraft. Nu verkar minskad köpkraft i år allt mer oundvikligt. Inkomstnivåerna beräknas öka med ca 2,5–3 procent, men priserna stiger klart mer än så.

Det faktum att de finländska hushållen har byggt upp ganska stora besparingar under coronakrisen medför ändå en lättnad i deras situation. Inte för alla, men för många. Nu kan de här besparingarna användas till de höjda bensinpriserna och elräkningarna utan att man nödvändigtvis behöver minska på annan konsumtion.

Största delen av prisökningarna har åtminstone hittills berott på stigande energipriser. På grund av kriget kommer energipriset sannolikt att förbli högt klart längre än vad som tidigare förväntats. Mycket kommer också att bero på vad som händer med energihandeln mellan Ryssland och Europa. För närvarande importeras fortfarande olja och gasen flödar från Ryssland, men risken för störningar eller för att handeln upphör är stor. Om detta sker skulle energipriset stiga ytterligare.

I och med kriget väntas också livsmedelspriserna stiga, eftersom Ryssland och Ukraina är stora spannmålsexportörer. Dessutom återspeglas till exempel ökade gödsel- och transportkostnader i priset på livsmedel med en viss fördröjning. När försörjningstryggheten stiger till ett oförutsägbart värde till följd av kriget skulle en finländsk jordbrukare också få en bra ersättning för sitt arbete.

När det gäller prishöjningarna är vi i stort sett i botten av Maslows behovshierarki, och priserna på grundläggande behov såsom boende, uppvärmning och mat stiger. Men vi har åtminstone fortfarande ett hem att värma upp, och mat finns i affären. Många ukrainare har inte längre detta.

Henna Mikkonen är Sparbanksgruppens chefsekonom och ekonomie magister, CFA. Utöver att följa med världsekonomin och Finlands ekonomi står människors ekonomiska välbefinnande hennes hjärta nära. Mikkonen upplever att hon särskilt har lyckats när hon kan ta de ekonomiska frågorna närmare människorna.

Texten har tidigare publicerats i Taloustaitos blogg (på finska).