Vaccinet en vitaminspruta för ekonomin: ekonomin växer med 2,5 %, hushållen har stor roll i återhämtningen

”Under början av året måste vi ännu stå ut, sedan börjar återhämtningen. Tack vare vaccinet får vi en konkret vitamininjektion i ekonomin”, säger Sparbankens chefsekonom Henna Mikkonen.

Sparbanken förväntar sig att Finlands ekonomi växer med 2,5 procent i år. Återhämtningen är snabbare under andra hälften av året, då vaccinationerna har inletts ordentligt och spärråtgärderna kan avvecklas och människornas rädsla för smittan minskar. ”Tävlingen” mellan antalet infektioner och vaccinationerna avgör hur ekonomin utvecklas ännu i början av året. 

Finlands tillväxttakt torde bli måttligare än i många andra länder, eftersom också nedgången var mindre ifjol. 

”I Finland har man lyckats bra med sjukdomshanteringen, den ekonomiska strukturen är annorlunda när till exempel turismen har en mindre betydelse och vi kunde övergå till distansarbete smidigt tack vare god digital beredskap”, beskriver Mikkonen bakgrunden till den relativt goda situationen i Finland. 

De största riskerna i år hänför sig fortfarande till själva sjukdomen och också till hur vaccinationerna framskrider. 

”Om det till exempel uppstår nya mutationer av viruset, om vaccinationerna inte framskrider enligt förväntningarna eller om de inte fungerar för nya mutationer, kan de ekonomiska utsikterna snabbt bli sämre igen”, säger Mikkonen.

Många hushåll har under coronakrisen kunnat spara mer pengar än tidigare. När dessa besparingar börjar användas möjliggör det en snabb stimulans av konsumtionen. Dessutom vaknar företagens investeringsvilja på nytt när en utväg ur coronakrisen börjar skymta.

Varor ersatte tjänster: en del av ändringarna blir permanenta

”På grund av coronan har konsumtionen av tjänster minskat medan konsumtionen av varor har ökat. När coronan lättar kommer man att återgå till nästan det gamla ”normala”, men även permanenta förändringar i konsumtionen kommer sannolikt att kvarstå”, förutspår Mikkonen.

Företagen inom servicesektorn har lidit av coronakrisen särskilt och år 2021 ökar antalet konkurser. Detta medför egna utmaningar för många företagare. 

Mest har turismen, kulturen och kollektivtrafiken lidit. Även konsumtionen av delvis varaktiga varor (t.ex. kläder och skor) har minskat brant. Däremot har dagligvaror och vissa sällanköpsvaror, såsom elektronik och hushållsapparater köpts i större utsträckning än tidigare. 

Mer bestående ändringar kommer att ske i synnerhet i betalnings- och inköpssätten. Användningen av kontanter har minskat under coronan och mobil/kontaktlös betalning blivit vanligare. Samtidigt har inköp via nätet ökat betydligt. Det kan också hända att det sker bestående förändringar i arbetslivet. 

”Under coronakrisen började många arbeta hemma, och det är också sannolikt att distansarbetet blir en bestående del av vardagen”, kommenterar Mikkonen. Dessutom räknar man med att resande i arbetet minskar permanent, eftersom företagen har lärt sig att hålla möten på distans.

Positiv överraskning: Coronaåret gjorde finländarna förmögnare

Coronaåret har gjort finländarna förmögnare. Hushållens finansieringstillgångar har ökat snabbare än skulderna, och många har lyckats spara mer pengar än tidigare, i synnerhet när konsumtionen av tjänster har minskat. Dessutom ökade hushållen sina placeringar på aktiemarknaden. 

Å andra sidan har många blivit permitterade under coronan och en del av permitteringarna har lett till arbetslöshet. Arbetslösheten håller sig segt på en hög nivå ännu en tid innan den ekonomiska återhämtningen underlättar situationen. I synnerhet löneinkomsterna för unga har sjunkit. 

I fråga om hushållens skuldsättning medförde coronakrisen inga stora förändringar. Bostadskrediter och studielån har lyfts i större utsträckning än tidigare, medan ökningen av konsumtionskrediter och husbolagslån har avstannat.

Bostadsmarknaden märkvärdigt immun mot coronan 

Den befarade nedgången inom bostadspriser och bostadshandeln sågs inte under coronaåret. Handelsvolymerna på bostäder har hållits på en hög nivå och bostadspriserna steg i fler städer än i allmänhet. 

År 2021 torde bostadshandeln fortsätta att vara relativt pigg och priserna förväntas stiga något. När coronakrisen lättar kan konsumenternas intresse tillfälligt rikta sig mot resor och aktiviteter utanför hemmet och därför är det osannolikt att bostadsmarknaden ser en liknande snabb tillväxt som till exempel servicesektorn överlag. 

”Det är intressant att följa om coronakrisen har en mer bestående inverkan på människornas boendepreferenser. I fjol var människor mer intresserade än förut av rymligare boendeformer och till exempel egnahemshus såldes klart mer än året innan. Ökningen av distansarbete har också möjliggjort boende på olika håll”, beskriver Mikkonen.

Lärdomen av coronan: betydelsen av kontrollen över den egna ekonomin ökade 

Coronakrisen har lyft fram betydelsen av god hushållning och flexmån i den egna ekonomin. 

Enligt Sparbankens Sparbarometer har coronakrisen också fått nästan var tredje att planera sin ekonomi mer än tidigare.

”Detta är förnuftigt och det lönar sig att fortsätta med detta även när coronakrisen lättar”, konstaterar Mikkonen.

Konjunkturöversikt för hushåll 1/2021

Mer information:
Henna Mikkonen, chefsekonom, Sparbanken
henna.mikkonen@saastopankki.fi, 040 564 7918

I Sparbankens konjunkturöversikt granskas rådande fenomen i Finlands ekonomi, vilka påverkar särskilt hushållens ekonomiska situation. Dessa är bland annat arbetsmarknadsläget, utvecklingen av inkomstnivåerna, prisstegringen, bostadsmarknadsläget samt hushållens skuldsättningsgrad och faktorer som påverkar tillgångarna.