Ekonomin återhämtar sig – hur ser vardagen ut efter coronan?

Coronaviruset har förändrat våra liv och vår vardag på många olika sätt. Som tur är kommer år 2021 enligt vad vi nu känner till att bli ett bättre år än förra året och den ekonomiska återhämtningen kommer att ta fart. Återhämtningen kommer visserligen dock att ske under den senare hälften av året och under de närmaste månaderna får vi ännu leva med corona och restriktioner. Hur vaccinationerna framskrider och hur snabbt detta gör det möjligt att häva restriktionerna spelar en stor roll. 

När återhämtningen tar fart kommer det att vara intressant att följa upp vilka förändringar i människornas beteende som coronaviruset orsakade kommer att stanna kvar och i vilken omfattning vi kommer att återgå till vårt tidigare beteende. 

Det finns många utvecklingsstigar att följa upp; arbets- och fritidsresor, näthandeln, digitaliseringen, distansarbete osv. Om man måste välja två favoriter kommer jag själv att med stort intresse följa upp hur människorna firar semester och arbetar på distans – något som också kraftigt inverkar på människornas vardag, åtminstone min egen.

Känner du redan hur sandstranden och en piña colada kallar?

Resorna utomlands minskade förra året på ett aldrig tidigare skådat sätt när gränserna stängdes. Finländarna kunde inte resa på solsemester, men på motsvarande sätt kunde inte heller utlänningar resa till Finland. Utländska turisters övernattningar i Finland minskade i januari–november med nästan 65 %, jämfört med förra året. Det här har varit ett hårt slag mot många företag inom turismen. Tack och lov har turismen inom landet dämpat slaget.

Min egen upplevelse av semester under coronaåret är tudelad. Sommaren hemma i Finland var helt ok, med det var också trevligt att se att de inhemska turisterna förde med sig en helt ny form av liv och rörelse till många orter. Mitt under coronakrisen började man allt mer värdesätta den finska naturen, renheten och framför allt glesheten och utrymmet. Men jag måste nog erkänna att en solsemester i mörka november skulle ha gjort gott.

När gränserna småningom öppnades och rädslan för smitta minskade under året kommer det att bli spännande att följa med hur människornas reslust åter väcks. Redan konsumentbarometern för december ger oss en liten ledtråd. Enligt den planerade redan drygt 30 % en resa utomlands inom de närmaste sex månaderna. Nivån är visserligen låg, vanligtvis planerar 60–70 % av hushållen en resa utomlands. Men man kunde redan se en vag ökning av resplaner, jämfört med bottennoteringarna på hösten.

Själv är jag övertygad om att människornas önskan om att få se världen och finländarnas längtan till värme och sol är så stor att utlandsturismen nog kommer att återhämta sig ganska snabbt. Men det är inte självklart att vi kommer att uppnå utgångsnivån före coronan. Till följd av coronakrisen hittade många resmål inom Finland och några kanske upplevde en positiv överraskning.  

Även med tanke på nationalekonomin är detta inte helt betydelselöst. Före coronan var den finländska resebalansen negativ, vilket innebär att de finländska turisterna spenderade mer pengar utomlands än vad de utländska turisterna spenderade i Finland. Det är alltså positivt för nationalekonomin om semesterpengarna används ännu mer inom landet än tidigare – naturligtvis är de euron de utländska turisterna för med sig mer än välkomna. 

Under coronakrisen har man på många ställen signalerat att kriser har för vana att stärka pågående trender. Kanske coronakrisen gav även turismen en knuff mot en större förändring. Redan före coronakrisen syntes tecken på att massturismen och kortsemestrarna inte längre är lika trendiga och en del av konsumenterna upplever flygångest. Kanske researrangörerna har använt den tid som har frigjorts under coronaåret till att utveckla mer ansvarsfulla sätt att resa, så att människorna i fortsättningen ska kunna fira semester med bättre samvete. 

Negativt och positivt med distansarbete

Coronan tvingade egentligen alla som hade möjlighet till detta att arbeta på distans. I Finland gick övergången relativt smidigt och detta kan säkert till en del förklara Finlands tämligen goda ekonomiska utveckling år 2020.  

Distansarbete verkar dela människornas åsikter: några gillar det, andra inte. Själv hör jag starkt till den första kategorin. När de långa arbetsresorna är ett minne blott, löper vardagen mycket lugnare och jag kan i större omfattning än tidigare arbeta i min egen takt. Det är också trevligt att se barnen tidigare på dagen än först vid middagsbordet.

Om distansarbete är bra eller inte är säkert ingen svartvit fråga. Coronaåret fungerade som ett bra ”försökslaboratorium” för både arbetsgivare och arbetstagare vad gäller för vilka arbetsuppgifter distansarbete lämpar sig bättre och för vilka sämre. Även vi människor är olika, någon arbetar effektivare på distans och koncentrationsförmågan är på topp, någon annan saknar sociala kontakter och sparrning med kollegorna. När coronaläget förbättras tror jag att vi kommer att hitta en ny balans mellan distans- och närarbete, där vi utför allt mer arbete på distans. 

Detta kan å sin sida inverka på människornas boendelösningar och även på servicestrukturen. Under coronatiden har till exempel min egen konsumtion i allt större omfattning koncentrerats på service i hemmets närhet. Jag har även lärt mig känna servicen där vi har vår sommarstuga bättre. Även en liten förändring av en människas konsumtionsvanor kan som ackumulerad innebära en stor förändring för serviceproducenterna om även många andra gör saker i samma riktning.

När coronaläget förbättras återgår människornas liv till nästan som det var före coronan. Det kommer dock att finnas bestående förändringar och dessa kommer vi att kunna skapa oss en bild av år 2021, som är mycket tydligare än tidigare. Förändringarna kan ha multipla effekter som förändrar saker mer än vad vi nu kan föreställa oss. Därför lönar det sig för företagen att nu aktivt följa upp konsumenternas önskemål och värdesättningar. 

Henna Mikkonen är Sparbanksgruppens chefsekonom och ekonomie magister, CFA. Utöver att följa med världsekonomin och Finlands ekonomi står människors ekonomiska välbefinnande hennes hjärta nära. Mikkonen upplever att hon särskilt har lyckats när hon kan ta de ekonomiska frågorna närmare människorna.

Texten har tidigare publicerats i Taloustaitos blogg (på finska).