Goda och dåliga nyheter om Finlands ekonomi

Nu är hösten här. Bakom oss har vi en sommar som på många sätt har varit intressant. Efter isoleringen på våren kändes det lyxigt att kunna resa och njuta av sommaren och till och med coronan kändes för en stund enbart som att avlägset hot. Vad för hösten med sig på ekonomifronten? I det här inlägget går jag igenom två goda och två dåliga nyheter om Finlands ekonomi.

Säästöpankin brändikuva.

En god nyhet: Finland klarade sig relativt bra under våren och för tillfället förekommer ett ekonomiskt uppsving

De kraftigaste ekonomiska slagen under coronakrisen sågs i april–maj, det vill säga att de mest negativa talen i den kvartalsvisa statistiken över bruttonationalprodukten i de flesta länder registrerades under årets andra kvartal. Kina utgjorde ett undantag, där kom det kraftigaste ekonomiska slaget redan under årets första kvartal. Den här BNP-statistiken visar att Finlands ekonomi klarade krisvåren bättre än många andra länder. 

Bland de europeiska länderna sågs det största minustecknet i Storbritannien där ekonomin försvagades med rekordartade 20 procent, jämfört med föregående kvartal. Inom euroområdet försvagades ekonomin även i genomsnitt med över 11 procent. Detta är verkligt stora minustal. I Finland var motsvarande tal endast -4,5 procent. Detta är den minsta nedgången inom hela Europa. Det ändrar förstås inte det faktum att ekonomin försvagades och att det ekonomiska läget är svårt även hos oss.  Men visst känns det alltid bra när man klarar sig bättre än andra. Den senaste ekonomiska statistiken visar också att ekonomin har förbättrats allt från sommaren, vilket innebär att den värsta nedgången för bruttonationalprodukten redan ligger bakom oss.  

En dålig nyhet: vårens framgång är ingen garanti för framtiden

Orsaker till framgången kan bland annat vara Finlands framgångsrika hantering av pandemin, den smidiga övergången till distansarbete och även vår ekonomis uppbyggnad. Hos oss har servicesektorn och till exempel turismen inte lika stor roll som i många andra länder. Å andra sidan kan krisens efterdyningar slå hårdare mot Finland än mot genomsnittet, eftersom exporten är en viktig inkomstkälla och industrins roll framhävs. Finlands export drar nytta av att den övriga världen återhämtar sig och investerar. 

Om coronaviruset leder till att viljan att investera hålls på en låg nivå ute i världen utgör detta även ett hot mot utsikterna för Finlands export och industri. Det syns redan tecken på detta, eftersom orderstocken inom industrin redan under flera månader har visat en nedgång. 

En god nyhet: de finländska konsumenterna är bland de mest optimistiska

Coronakrisen slog till mot vår vardag på många olika sätt. Under coronakrisen kraschade konsumenternas förtroende rejält, men tack vare det ekonomiska uppsvinget har man snabbt återhämtat sig. I augusti var de finländska konsumenterna bland de mest optimistiska i Europa, efter Sverige, Danmark och Lettland. Ekonomi är mycket psykologi och därför har konsumenternas förtroende stor betydelse även för den kommande ekonomiska utvecklingen. 

Optimismen saknar inte heller grund. Även om många blev permitterade på våren har merparten kunnat återgå till arbetet under sommaren. Trots coronan var det ekonomiska läget bra i många hushåll; tidigare avtalade löneförhöjningar har gett ökade inkomster och man har kunnat spara mer än tidigare, eftersom det inte var möjligt att konsumera så mycket under coronavåren. Du kan läsa mer om coronakrisens inverka på hushållen i Sparbankens konjunkturöversikt för hushåll

En dålig nyhet: utsikterna för företagen har inte återhämtat sig lika snabbt och det finns risk för ökad arbetslöshet

I motsats till konsumenterna har företagens förtroende inte återhämtat sig lika snabbt och har, med undantag för detaljhandeln, inom alla branscher stannat under nivån före coronan. Vid en jämförelse mellan företagens förtroendenivå når vi inte heller topplaceringarna bland länderna i Europa. Särskilt industriföretagen ser mörka moln vid horisonten. Det finns risk för uppsägningar under hösten – så som vi under de senaste veckorna har kunnat läsa i tidningarna. När arbetslösheten ökar kan även konsumenterna smittas av oro inför framtiden.

För närvarande får vi alltså mycket motstridiga signaler om ekonomin. Den kommande ekonomiska utvecklingen beror i stor omfattning på hur man i Finland och i den övriga världen klarar av att hantera coronaviruset. Å andra sidan har vi fått uppmuntrande nyheter om ett vaccin och detta ger oss hopp om att coronapinan kommer att ta slut. Vad gäller den egna ekonomin är det verkligen rätt tid att ta fram räknaren och skapa sig en helhetsbild av ekonomin. 

Hur ser din ekonomi som helhet ut? Boka tid till en av Sparbankens experter – per telefon, på webben eller på kontoret.

Henna Mikkonen är Sparbanksgruppens chefsekonom och ekonomie magister, CFA. Utöver att följa med världsekonomin och Finlands ekonomi står människors ekonomiska välbefinnande hennes hjärta nära. Mikkonen upplever att hon särskilt har lyckats när hon kan ta de ekonomiska frågorna närmare människorna.

Publicerad i Kauppalehtis blogg (på finska) 22.9.2020.

Skriven
Typ
Nyhet
Utgivare

Intressant just nu