Finländarnas krismedvetenhet ökar – fatta inte stora ekonomiska beslut i panik

Den senaste Medborgarpulsen, som observerar medborgarnas åsikter, berättar att finländarnas oro och krismedvetenhet har ökat sedan kriget bröt ut i Ukraina. Kriget är förståeligt nog oroande. Jag har själv också undrat om jag inte borde prova på att odla nyttoväxter i den egna trädgården eller kolla om den gamla vedspisen som länge stått i hörnet fortfarande skulle fungera om det blir strömavbrott.

Enligt Medborgarpulsen är människorna mest oroade över krigets inverkan på Finlands ekonomi och säkerhet. Kvinnor är mer oroade över situationen än män. Oron över den egna ekonomiska situationen är mindre, men krisen i Ukraina ger i alla fall upphov till mycket eller ganska stor oro hos 24 procent.

Oron över den egna ekonomin är delvis helt berättigad. Kriget försvagar utsikterna också för Finlands ekonomi, även om det för tillfället inte ser ut att driva ekonomin in i en recession. Sparbanken sänkte årets tillväxtprognos för Finlands ekonomi från 2,9 % till 1,6 % på grund av kriget.

Redan före kriget var inflationen hög, och kriget accelererar den ännu mer. Nu börjar det redan kännas i plånboken i vanliga hushåll. Å andra sidan ser sysselsättningssituationen som helhet fortfarande bra ut. Under coronatiden ackumulerade många hushåll också besparingar, vilket nu hjälper i den här situationen. Så det finns fortfarande mycket gott i hushållens utsikter, men kriget har också skapat nya ekonomiska bekymmer i vardagen. Det är också bra att komma ihåg att situationen varierar mycket från hushåll till hushåll.

Fatta inte stora beslut i panik

En del av människorna verkar vara i ett nästan panikartat krisläge. Efter att kriget bröt ut i Ukraina började det dyka upp idéer på olika diskussionsforum (kanske inte den mest tillförlitliga informationskällan, men något säger de oss) om att man borde ta ut alla sina besparingar och kanske till och med växla dem till dollar. Någon höll på att byta ut alla sina besparingar mot guld och gömma guldet. Vissa planerade att sälja sin lägenhet och flytta någon annanstans. Och så har vi förstås de som får “traditionell panik” och håller på att sälja alla sina aktieinvesteringar när kurserna faller.

När panik råder är det sällan en bra idé att fatta stora beslut. Jag läste just ett bra tips från en kommunikationsexpert: Man borde inte använda Twitter när man är arg. Mitt tips som ekonomisk proffs är: fatta inte stora ekonomiska beslut i panik.

Den egna ekonomins resiliens bör stärkas

Under coronakrisen blev resiliens ett modeord, och nu har det börjat dyka upp i tidningskolumnerna igen. Med resiliens avses motståndskraft mot kriser och generell anpassningsförmåga allteftersom situationer förändras. Under coronakrisen var samhällets hälsa hotad, nu hotas säkerheten. Båda dessa saker tog man för givet innan krisen drabbade.

Det är därför en bra idé att tänka på den egna ekonomins motståndskraft och anpassningsförmåga. Överraskande saker händer i livet – både glada och sorgliga– som påverkar den egna ekonomin och som man, åtminstone på någon nivå, kunde vara förberedd på. Här är några tips för att öka den egna ekonomins resiliens:

Det är bra att ha en buffertkassa så att oväntade utgifter inte genast orsakar en personlig ekonomisk kris.
Besparingar och investeringar bör diversifieras. Fördelningen i olika tillgångsklasser beror på var och ens egna mål, men oavsett om du är en ränte-, bostads- eller aktieinvesterare, är diversifiering ett trumfkort.
Skulden bör stå i rimlig proportion till den egna skuldhanteringsförmågan, så att den egna ekonomin klarar av stigande räntor och prisökningar.
Se till att ditt försäkringsskydd är i ordning.
Det lönar sig att upprätthålla och utvidga sina kompetenser, eftersom världen och arbetsmarknadens behov ständigt förändras.

Henna Mikkonen är Sparbanksgruppens chefsekonom och ekonomie magister, CFA. Utöver att följa med världsekonomin och Finlands ekonomi står människors ekonomiska välbefinnande hennes hjärta nära. Mikkonen upplever att hon särskilt har lyckats när hon kan ta de ekonomiska frågorna närmare människorna.

Texten har tidigare publicerats i Taloustaitos blogg (på finska).