Hur ser det ekonomiska läget i Finland ut nu när hösten närmar sig?

Låt oss se tillbaka på stämningen för drygt ett år sedan, när coronakrisen slog till och olika begränsningar började införas i samhället. De ekonomiska utsikterna var då väldigt osäkra och dystra. Även för Finlands del befarade många till och med tvåsiffriga minskningar i BNP, massarbetslöshet i stil med den under 90-talets så kallade lama, en konkursvåg bland företagen och ett nytt ”förlorat decennium” i Finlands ekonomi.

De dystra utsikterna förverkligades dock lyckligtvis inte. Vi klarade oss igenom coronaåret 2020 förvånansvärt oskadda. Finlands ekonomi krympte med 2,9 procent, vilket förstås var tråkigt, men klart mindre än vad man fruktade och också mindre än i många andra länder. Sedan dess har återhämtningen varit snabb i Finland och på andra håll, och den fortsätter. Olika länder rör sig dock i lite olika takt: Kina har redan tagit sig ur coronagropen, USA lever nu på toppen av cykeln och i Europa – där återhämtningen kom igång långsammare – är den snabbaste tillväxtspurten troligen ännu framför oss.

Ekonomin återhämtar sig snabbt

Den senaste statistiken över Finlands ekonomi är också glädjande läsning. Orderingången inom industrin ökade kraftigt i juni jämfört med året innan, konsumenternas förtroende ligger klart över det långsiktiga genomsnittet, omsättningen inom tjänster, byggverksamhet och industri ökade i juni, bostadshandeln ökar kraftigt etc. För första gången på länge råder det ingen brist på positiva nyheter. När man läser denna statistik är det naturligtvis bra att komma ihåg att jämförelsetalen från för ett år sedan är svaga, men den visar att den ekonomiska återhämtningen är på gång.

Coronaviruset är fortfarande en risk, men dess ekonomiska effekter har minskat

Ännu i början av året förväntade sig många – jag själv inräknad – att coronaviruset så småningom trängs undan när vaccinationerna går framåt, så att vi kan återgå till ett normalt liv. I ljuset av vad vi vet nu verkar detta nu bara vara en dröm. Smittspridningen har än en gång börjat öka, och det verkar som att viruset blir kvar ibland oss länge till.

Den goda nyheten är dock att vaccintäckningen leder till att antalet allvarliga sjukdomsfall inte längre ökar i samma takt som antalet smittade. Detta möjliggör också lindrigare begränsningar som inte slår så hårt mot ekonomin.

Vi står inför en återhämtningsspurt på ett par år, men sedan kommer de gamla utmaningarna upp till ytan igen

Finlands ekonomiska återhämtning kommer att fortsätta under en tid framöver, och i år och nästa år kommer vi att ha en snabbare ekonomisk tillväxt än vanligt. Coronaviruset kan dock fortsätta ställa till problem, och är fortfarande den mest betydande riskfaktorn för en positiv ekonomisk utveckling. Om det till exempel skulle uppstå en ny virusmutation som vaccinerna inte biter på, skulle lägesbilden igen kunna försämras snabbt.

Efter tillväxtspurten kommer de gamla utmaningarna att visa sig ännu tydligare än tidigare. Minskningen av befolkningen i arbetsför ålder i kombination med en åldrande befolkning sätter press på finansieringen av välfärdssamhället, den ekonomiska produktivitetsutvecklingen har varit långsam under lång tid och så vidare. Vi kommer dessutom att vara ännu mer skuldsatta än tidigare när vi tar oss an dessa gamla bekanta utmaningar, eftersom Finland precis som andra länder har tagit nya lån under coronakrisen.

Så har vi bara dysterhet att se fram emot under de kommande åren?

Det finns också hopp. Coronakrisen har på många sätt vänt upp och ner på de ekonomiska strukturerna, och effekterna blir ordentligt synliga först under kommande år. Till exempel kan det digitala språnget, den ökade forskningen och företagens begynnande investeringsvilja i bästa fall leda till en ökad produktivitetsutveckling. I kölvattnet av coronakrisen har ansträngningarna för att åstadkomma en grön övergång också tagit ett stort steg framåt, och den senaste IPCC-rapporten understryker bara deras betydelse. Detta kan också leda till en positiv utveckling under de kommande åren, inte bara för miljön utan också för ekonomin.

Henna Mikkonen är Sparbanksgruppens chefsekonom och ekonomie magister, CFA. Utöver att följa med världsekonomin och Finlands ekonomi står människors ekonomiska välbefinnande hennes hjärta nära. Mikkonen upplever att hon särskilt har lyckats när hon kan ta de ekonomiska frågorna närmare människorna.

Texten har tidigare publicerats i Kauppalehtis blogg (på finska).