De ungas ekonomiska kunskaper främjas på många sätt – men vi får inte glömma de vuxna!

Främjandet av människors ekonomiska kunskaper har blivit ett populärt tema bland olika aktörer de senaste åren. Efter att ha arbetat 20 år inom finanssektorn kan man inte annat än glädjas åt detta.

Även om finländarnas ekonomiska kunskaper ligger på ganska bra nivå i internationell jämförelse, finns det mycket som vittnar om att det finns rum för förbättring. Nästan 400 000 finländare har en betalningsanmärkning, mängden snabblån ökar och få är de dagar som inte har nyheter om olika placeringsbedrägerier.

Främjandet av ekonomiska kunskaper är inte något nytt. Det görs redan mycket arbete i detta syfte. Det finns tiotals olika aktörer: bankerna, Finlands Bank, Garanti-Stiftelsen, Marthorna, tidskriften Taloustaito, rättshjälpsbyråernas ekonomi- och skuldrådgivning, olika medborgarorganisationer osv.

Det finns nog av aktörer, även om verksamheten är onödigt splittrat. Därför är projektet, i vilket Finlands Bank börjar samordna verksamheten gällande hushållens ekonomikunskaper i Finland, särskilt välkommet.

De unga är en populär och sympatisk målgrupp

En stor del av de pågående projektet gällande ekonomiska kunskap riktar sig till ungdomar. De unga är en utmärkt målgrupp. Om du som ung lär dig goda ekonomiska kunskaper ger det dig ett bra utgångsläge för framtiden. Det man lär sig som ung, behärskar man som gammal, i alla fall så här tror man.

Men även vuxna önskar lära sig ekonomiska kunskaper. Min karriär inom bankvärlden har lärt mig att det finns utmaningar gällande hushållningen inom alla åldersgrupper (även inom olika utbildnings- och social grupper).

Med vuxna avses här människor som i fråga om deras ålder är redan långt inne i arbetslivet och vars penningsituation vanligtvis i viss mån stabiliserats – antingen i positiv eller negativ bemärkelse. I detta sammanhang är en exakt åldersgräns oväsentlig, men låt oss tala om ”äldre än 30, men under pensionsåldern”.

Denna medelåldersgrupp verkar sällan vara föremål för kampanjer för ekonomiska kunskaper. Orsakerna till detta är många. Kanske personer i medelåldern inte väcker lika mycket sympati och vilja att hjälpa som unga och barn. Kanske det är svårare att få finansiering för offentliga projekt. Eller så kanske dessa personer helt enkelt lever ett så hektiskt arbets-/familjeliv att det är svårt att få dem att ta itu med sina ekonomiska kunskaper.

Vuxna har mera på spel

Det finns dock ett behov av att främja ekonomiska kunskaper även bland vuxna. Utöver att vuxna står inför egna ekonomiska utmaningar, har de även mest på spel. Hushåll i åldersgrupperna 35–44 och 45–54* konsumerar klart mer än andra åldersgrupper. Med andra ord har de fler möjligheter att fatta goda eller dåliga konsumtionsbeslut.

Hushållen i åldersgruppen 35–44 är den överlägset mest skuldsatta åldersgruppen. Visserligen är detta naturligt, då bostadslånen fortfarande är färska och man ännu inte haft så mycket tid att amortera dem. Men samtidigt vittnar det även om att dessa vuxenhushåll är särskilt utsatta för överraskningar i sin egen hushållning eller räntestegringar. I vuxen ålder inträffar även sådant som kan destabilisera ens personliga ekonomi: skilsmässor, sjukdomsfall m.m.

Vuxna hushåll har vanligvis hunnit delta i arbetslivet en tid och inkomstnivån har stigit. Och således har de även den största potentialen att spara och förbättra sin egen ekonomiska ställning genom smarta ekonomiska beslut.

Även om den personliga ekonomin inte skulle ha stött på akuta problem, har den här gruppen mycket förlorade möjligheter. Många säger till exempel att även om inkomstnivån stiger, ökar även konsumtionsvanorna åtminstone i samma takt. Det kan hända att även en familj med goda inkomster lever ur hand i mun och ekonomin saknar rörelsemån. Man stressat och strider över pengar.

De vuxnas blunder återspeglas även på barnen och de unga

Undersökningar visar att vuxna även överför sina ekonomikunskaper och beteendemönster på sina barn. Om de vuxna gör bort sig i familjens ekonomiska angelägenheter, återspeglas detta på alla. Ett ytterlighetsexempel är en situation (lyckligtvis sällsynt får man hoppas), där föräldrarna har tagit ett lån i sitt myndiga barns namn, om deras kreditupplysningar inte längre duger.

En ideal situation vore dock för dagens vuxna att de i tiderna hade erhållit goda ekonomiska lärdomar som de nu tillämpar framgångsrikt i vardagen. Men så är ju inte fallet. Alla har inte erhållit ekonomiska lärdomar i sin ungdom. En del lärdomar har kanske föråldrats med åren i och med att finansmarknaden och produktalternativen har förändrats.

Precisionsinsatser fungerar

Själv tror jag starkt på att det är en fördel i ekonomiska frågor att agera i rätt tid. Goda råd har bättre effekt om de är aktuella – i samband med att man ansöker om lån, sparar, placerar, gör stora anskaffningar, flyttar ihop, separerar, får barn osv.

Man tänker nödvändigtvis inte på de ränteräkningar som ens matematiklärare lärde ut, när man som 30-åring håller på att ta en konsumtionskredit med hög ränta. Eller grundprinciperna för placering kan kännas tråkiga när tidningarna publicerar berättelser om hur människor blivit miljonärer genom att placera.

Jag anser att bankerna har stor chans och ett stort ansvar för egen del att delta i att främja finländarnas ekonomikunskaper, eftersom människors pengaärenden i en eller annan form cirkulerar via banksystemet – även i vuxen ålder.

*För åldersbestämningen används Statistikcentralens så kallade referenspersons ålder. Referenspersonen är den hushållsmedlem som har de största inkomsterna.

Henna Mikkonen är Sparbanksgruppen chefsekonom. Utöver att följa med världsekonomin och Finlands ekonomi står människors ekonomiska välbefinnande hennes hjärta nära.

Texten har tidigare publicerats i Taloustaitos blogg.