Coronaviruset – veckodagarna påminner om varandra även inom betalningsbeteendet

Coronaviruset har redan nu haft betydande inverkningar på livets olika områden. Många vardagsiakttagelser av ändringarna i konsumenternas betalnings- och inköpsbeteenden kan konstateras även i statistiken för kortbetalningarna. I den här artikeln har jag samlat tio ändringar som coronaviruset orsakat i vårt betalnings- och inköpsbeteende.

1. Veckodagarna börjar påminna om varandra

I normala situationer sker överlägset flest kortbetalningar på fredagar medan söndag i regel är den tystaste handelsdagen. Nu när det sociala livet är begränsat och alla dagar mer eller mindre påminner om varandra fördelas även konsumtionen jämnare över de olika dagarna.

2. Konsumtionen minskar

Det är redan klart för alla att konsumtionen har minskat då största delen av platserna håller stängt och rörligheten har begränsat. Större inköpsbeslut skjuts upp på grund av den ökade oron för den egna ekonomin. När jag skriver detta, i slutet av mars, är antalet kortbetalningar med Sparbanksgruppens kort tiotals procent lägre än vid samma tidpunkt för ett år sedan.

3. Användningen av kreditkort ökar

Cirka nio av tio kortbetalningar görs vid normalläge med debit-kort i Finland och alltså endast en tiondel av betalningarna sker med kreditkort. Användningen av kreditkort kan antas öka på grund av krisen av två orsaker.

Först och främst utnyttjar en del av konsumenterna kreditkortets ekonomiska flexibilitet då inkomsterna blir mindre eller helt upphör. Å andra sidan kan en del av konsumenterna vara oroliga för försäljarens ekonomiska status och kommer ihåg att vid en konkurs har kunder som betalat med kreditkort ett större konsumentskydd än kunder som betalat med debit-kort. Därför betalas till exempel flygbiljetter oftast med kreditkort, men samma skydd gäller även för exempelvis köp i webbutiker som kunden aldrig får då försäljaren går i konkurs.

4. Kortens kreditgränser höjs

Den ökade användningen av kreditkort leder naturligtvis till ett behov av att höja kreditgränserna. Konsumenterna har sökt amorteringsfrihet för sina bostadslån för att bättre klara av betalningssvårigheterna orsakade av coronaviruset och även i Sparbanksgruppens ansökningar om att höja kreditgränserna kan man redan nu se ökningar på flera tiotals procent.

5. Ökad kontaktlös betalning

Före coronakrisen gjordes cirka sex av tio kortbetalningar i Finland som kontaktlös betalning. Eftersom kontaktlös betalning inte kräver att man vidrör betalterminalen är det sannolikt att den ökar i popularitet. Även i Finland förs diskussioner om att höja gränserna för kontaktlös betalning på grund av coronakrisen. Men gränsen för kontaktlösa betalningar kommer åtminstone inte under de kommande veckorna att förändras, för precis som Finans Finland konstaterade förra veckan kräver en höjning av gränsen för kontaktlös betalning först godkännande av den europeiska bankövervakaren och sedan ännu åtgärder av köpmännen, kortbolagen och betalterminalleverantörerna, vilket tar sin tid.

6. Användningen av kontanter minskar

Även om användningen av kontanter enligt en färsk nyhet publicerad av Deutsche Bundesbank inte orsakar några särskilda smittorisker kommer en del av de som använder kontanter säkert att för säkerhets skull övergå till att betala med kort. På motsvarande sätt kan en del av de som använder plastkort övergå till att betala med mobilapplikationer. Kontanter behandlas av många händer medan ett kort och den egna mobiltelefonen inte borde lämna de egna händerna.

7. Smidigare inköp i webbutikerna – åtminstone för en del av kunderna

Webbutikernas andel av alla inköp kommer att öka, och precis som alla som har köpt något på nätet vet finns det skillnader mellan betalningarna på olika webbplatser och i olika mobilapplikationer. Försäljarna kommer på grund av den ökade efterfrågan att uppleva en större press vad gäller att utveckla köp- och betalningsprocessen i sin webbutik i en enklare och smidigare riktning.

Även bankerna och kortbolagen ska utveckla sina betalningslösningar, men hur smidigt betalningen sker beror i fortsättningen även allt mer på de val kunden gör. Kunder som även i fortsättningen använder kodlistor i papp i stället för bankernas mobilapplikationer kommer att stöta på utmaningar vad gäller webbinköpens smidighet. Detta beror på att det krävs stark identifiering av kunden vid inköp med kort på webben, och bankerna och kortbolagen ska uppfylla kraven senast i slutet av det här året. Om du alltså är kund inom Sparbanksgruppen men inte ännu använder applikationen Sparbanken Identifiering rekommenderar jag nu varmt att du laddar ner den under hemkarantänen.

8. Ändringarna i betalningsvolymerna är enorma och mycket branschspecifika

Det torde inte komma som någon stor överraskning för någon att de pengar som används för hotell- och restaurangtjänster kraftigt minskar. Samma gäller för de pengar som används på motion och exempelvis film och resor. Å andra sidan visar flera källor att man nu sätter allt mer pengar på att inreda hemmet och på olika gör-det-själv-köp. Även inköpen på apotek har ökat. Via de här länkarna kommer du till engelskspråkiga nyheter om ändrat inköpsbeteende i Danmar och Holland.

9. Ökade återbetalningar

På kreditkortsfakturorna och kontoutdragen syns allt fler återbetalningar då kunderna får tillbaka pengarna för flyg inställda av flygbolagen eller för avbokade hotellövernattningar. Tidvis kan hela branscher ha dagar och veckor då återbetalningarna för kortbetalningar överskrider själva kortbetalningarna.

10. Pengarna som används för laster och dygder ökar

Som tionde punkt tänkte jag på hur inköpen i valutabelopp minskar. Men eftersom detta på grund av resebegränsningarna dock är en helt självklar förändring valde jag vissa laster och dygder – trots att det inte ännu finns tillförlitlig statistik om detta.

En del av konsumenterna kan köpa hantlar eller hyra en löpmatta från ett gym som stängt på grund av corona. Å andra sidan används mer pengar för godis och hasardspel (på webben) då instängdheten inomhus börjar skapa ångest och spelautomaterna i butikerna är stängda. Även Alko berättar om att försäljningen av lådvinsförpackningar har ökat.

Även om hasardspel torde öka är det lätt att förutspå att ingen ökning sker inom sportvadslagningen, eftersom ishockeyligan i Vitryssland är nästan den enda serien som pågår. Och den minskade försäljningen av Corona-ölet verkar vara en nyhetsanka det med.

Manu Kauppila är Sparbanksgruppens direktör med ansvar för kort. Han är en ivrig bänkidrottare och långdistanslöpare vars löpning till jobbet har avbrutits på grund av att coronaviruset lett till distansarbete.