Marknadsläget är rörigt just nu, så håll i hatten

Ränteportföljförvaltare Mark Mattila diskuterar bland annat minusräntor, som är ett helt nytt begrepp på marknaden. Enligt hans uppfattning innebär de att vi tar steget in i en helt ny tid.

Mark Mattila

Under det gångna året har det funnits mycket att fundera över gällande marknaderna. Centralbankernas U-sväng i fråga om penningpolitiken, egendomsklassernas starka performans, den minskade ekonomiska tillväxten globalt, den kraftiga nedgången i euroräntorna, företagsaffärer, USA:s president Donald Trumps twittrande och så vidare. Under den senaste månaden har många erfarna portföljförvaltare undrat vad det egentligen är som händer. Särskilt på räntemarknaden har svängningarna varit stora. Räntorna har minskat under hela året och statliga lån gav en avkastning på upp till 6,5 procent i Europa under den första halvan av året, trots att avkastningsnivåerna för statliga lån länge har varit nästan obefintliga och de har varit impopulära bland placerare. Just nu måste placerarna i de flesta euroländer betala för de masskuldebrev de köpt, vilket betyder att avkastningarna för statliga lån har hamnat på en negativ nivå. I skrivande stund kommer exempelvis räntekurvorna för Tyskland och Nederländerna att vara negativa under de kommande 30 åren, det vill säga fram till 2049. Den finska staten får ett tioårigt lån med en avkastning på -0,45 procent. För 30-åriga lån måste Finland ännu betala, men bara omkring 0,03 procent. Många högklassiga företag får också lån med negativ avkastning. Av marknadsvärdet för europeiska lån med bättre kreditvärdering är omkring 40 procent föremål för handel med negativ ränta.     

Vem köper då dessa lån? 

När alternativet är en bankdeposition som kostar -0,40 procent är det överraskande många som ser sig om efter alternativ på annat håll, även om avkastningarna är negativa. Globalt finns redan över 15 biljoner masskuldebrev vars avkastning är negativ. Hur mycket är en biljon? Det är tusen miljarder, alltså ett väldigt stort tal.       

Som exempel kan vi ta den grekiska skuldkrisen, som började efter recessionen 2008–2009. Ekonomiska uppgifter snedvreds, och staten överskuldsatte sig och hamnade till sist i en situation där den inte längre kunde betala sina skulder, vilket ledde till att marknadens förtroende för landet kollapsade. IMF och de övriga euroländerna tvingades hjälpa landet med omfattande stödpaket, så att hela EU inte skulle gå under på grund av Greklands problem. Den grekiska statens långa räntor steg som mest till över 30 procent. Nu får staten ett tioårigt lån med en ränta på omkring 2 procent. Under det gångna året har avkastningsnivån för Greklands tioåriga statliga lån tidvis hamnat under avkastningsnivån för USA:s motsvarande lån. Med andra ord har Grekland fått pengar billigare på marknaden än USA. Är det här verkligen vettigt?

Minusräntor är ett helt nytt begrepp

När vi om några år ser till baka på situationen idag, kommer vi då att kunna konstatera att detta blev den nya normen, eller var det bara en bubbla? Det här är en bra fråga som det är skäl att fundera på. I de korta räntorna, det vill säga referensräntor såsom euribor som är viktiga för finländarna, finns inget tryck på höjningar just nu, och futurmarknaderna beräknar just nu att tre månaders euribor inte kommer att stiga över noll under de närmaste fem åren.   

Minusräntor är ett helt nytt begrepp på marknaden, som ingen har någon tidigare erfarenhet av. I detta avseende är vi alltså på väg att ta steget in i en helt ny tid. Minusräntornas effekter på placeringsvärlden och realekonomin är väldigt svåra att förutspå. Det är ändå uppenbart att om man vill ha avkastning på marknaden, måste man vara beredd att ta fler risker. 

Läget på marknaden är väldigt rörigt just nu och svängningarna kan vara stora, så det gäller att hålla i hatten. Hösten kan bli blåsig.     

Mark Mattila

Mark Mattila arbetar som ränteportföljförvaltare inom Sp-Fondbolag Ab, som är en del av Sparbanksgruppen. De uppfattningar som framförs i denna text är författarens egna personliga uppfattningar, som inte nödvändigtvis motsvarar placeringsutsikterna hos Sp-Fondbolag, som förvaltar Sparbanken-fonderna.

Textens innehåll ska inte betraktas som rekommendationer eller råd för placeringar. Ingenting av det som framförs i denna text ska betraktas som ett bindande erbjudande om köp eller försäljning av placeringsfondandelar eller andra värdepapper eller som en uppmaning att vidta någon annan åtgärd i fråga om placering. Varje placerare fattar sina placeringsbeslut självständigt och på eget ansvar.

 
Skriven
Typ
Nyhet
Utgivare

Intressant just nu