Vikten av att prata om pengar – eller ändå en förbannelse?

Henna Mikkonen.

Hur människor hanterar sin egen ekonomi är en invecklad härva. Beteendet påverkas av kunskap, färdigheter, värderingar och olika psykologiska tendenser. Därför är det viktigt att prata om pengar ur olika perspektiv. Detta är särskilt viktigt med barn, eftersom många av fröna till ekonomisk kompetens sås redan i barndomen.

Det finns ett gemensamt etos bland dem som arbetar med ekonomiska frågor: prata om pengar. Som anställd vid en bank är det omöjligt att inte hålla med. Som förälder till två barn vill jag också ge mina egna barn de bästa möjliga verktygen så att de har goda färdigheter att hantera sin egen ekonomi som vuxen. Men det räcker inte med att bara prata om pengar – kvalitet kan ersätta kvantitet även här.

Jag började reflektera över denna fråga när jag lyssnade på en presentation* om Pisa-resultaten i ekonomisk kompetens på ett Digiconsumers-seminarium. En intressant detalj dök upp: om föräldrarna är mycket aktiva i att diskutera frågor som rör ekonomisk kompetens med sina barn, var detta förknippat med sämre ekonomisk kompetens. Alltså sämre, inte bättre.

Orsakerna till detta är många och kräver säkert en djupare undersökning. Men det fick åtminstone mig att tänka att det också spelar roll hur vi pratar om ekonomi hemma.

Positivitet och möjligheter för egna insikter

Om man pratar mycket om pengar, och alltid i en negativ ton, kan det ge barnet en varaktig känsla av att ekonomi är något dåligt. I mitt arbete stöter jag ibland på människor som tycker att det är jobbigt med ekonomi, även om de inte har någon brist på pengar. Detta har alltid förbryllat mig.

Även om man har knappt om pengar, lönar det sig för föräldrarna att försöka hitta det positiva i att prata om pengar. Och även om man har pengar, är det förmodligen en bra idé att stanna upp och reflektera över vilken ton man använder när man pratar om pengar hemma – är pengar en möjliggörare eller ett hinder? Varifrån kommer mina ekonomiska attityder och vill jag överföra dessa attityder till mina barn?

Att kommendera och tala neråt är inte nödvändigtvis den bästa strategin. Jag är ingen expert på utbildningsområdet, men jag har förstått att om en person kommenderas en massa, försvagar det i sin tur personens förmåga att lära sig självreglering. Här känner jag mig också lite skyldig. Jag pratar nog med mina barn om pengar, men ibland känner jag att jag gör mig skyldig till att på ett auktoritativt sätt berätta för dem hur man ska använda pengar på ett smart sätt utan att låta dem själva inse det. Jag är ju expert på ekonomiska frågor!

Evolutionen verkar ha hittat en lösning på detta problem. Min kära tonårsdotter skickade mig en tiktok-video, där det berättas att vid 13 års ålder börjar hjärnans belöningscenter reagera mindre på moderns röst**. Evolutionen säkerställer således att barn kan växa upp till självständiga individer – förhoppningsvis med en lämplig mängd positivt laddade ekonomiska lärdomar i bakfickan.

*https://www.mediaserver.fi/live/digiconsumers
**https://www.hs.fi/tiede/art-2000008767903.html

Henna Mikkonen är Sparbanksgruppens chefsekonom och ekonomie magister, CFA. Utöver att följa med världsekonomin och Finlands ekonomi står människors ekonomiska välbefinnande hennes hjärta nära. Mikkonen upplever att hon särskilt har lyckats när hon kan ta de ekonomiska frågorna närmare människorna.

Texten har tidigare publicerats i Taloustaitos blogg (på finska).

Skriven
Typ
Nyhet
Utgivare

Intressant just nu