Vem skulle vara rädd för en dålig räntejusteringsdag?
Är räntejusteringsdagen redan en dag av glädje för bostadslåntagare? Läs chefsekonom Henna Mikkonens blogg om vad du kan förvänta dig och hur du bäst kan reagera på räntejusteringsdagen.
Under de senaste åren har de korta marknadsräntorna stigit rekordsnabbt. Detta har gjort att många med bostadslån med fasa har väntat på nästa räntejusteringsdag för sitt eget lån. Och visst, förändringarna i lånets räntekostnader har kunnat vara mycket stora.
Ett extremt exempel är att om räntejusteringsdagen för det egna lånet bundet till 12-månaders Euribor var i början av mars 2023, så ökade referensräntan på lånet med cirka 4 procentenheter från räntejusteringsdagen ett år tidigare. För ett annuitetslån på 200 000 euro skulle detta innebära cirka 400 euro i högre månatliga kostnader för låneskötseln – förutsatt att lånet inte har ett ränteskydd. Inte precis någon obetydlig skillnad!
Räntejusteringsdagen kan vara en glädjens dag!
Jag tror att hushållens svårigheter kommer att lätta också under det kommande året. Prisstegringen har avtagit i Finland, och den klyfta vi har skådat i köpkraften börjar så småningom minska när lönerna stiger snabbare än priserna. Räntesänkningarna fortsätter ännu nästa år, vilket förhoppningsvis kommer att underlätta situationen.
Så räntejusteringsdagen är nödvändigtvis inte den stora stygga vargen, utan kan till och med visa sig vara en glädjens dag!
Som en ansvarsfriskrivning kan vi konstatera att detta naturligtvis fortfarande baseras på marknadens förväntningar på framtida räntenivåer. Förväntningarna kan förändras om det ekonomiska läget förändras.
Den som är smart blir inte tagen på sängen
Om kostnaderna för låneskötseln skulle bli lägre, skulle detta också underlätta vardagen för alla med bostadslån. Många familjer kan ha varit tvungna att minska sin övriga konsumtion eller kan ha använt besparingar för att täcka de högre kostnaderna för låneskötseln. När situationen lättar bör man ändå inte kasta sig huvudstupa in i gamla konsumtionsvanor, utan det kan vara en bra tid att överväga ekonomin som helhet och vilken roll kostnaderna för låneskötseln har i ekonomin.
Den som är smart förbereder sig redan för framtida räntehöjningar och blir inte sedan tagen på sängen. Medel som frigörs från låneskötseln kan till exempel användas för att skapa en buffert för framtiden. Det händer och sker i livet och var och en ställs inför överraskningar i sin ekonomi. Överraskningarna kan komma utifrån det egna livet, som till exempel coronakrisen eller kriget i Ukraina och den energikris som följde. Ofta beror de också på sådant som händer i ens eget liv. Till exempel en skilsmässa, en närstående persons död eller en så underbar sak som att få barn kan sätta den egna ekonomin i gungning. Men man kan och bör förbereda sig på överraskningar. Läs mer om sparande och placering.
Henna Mikkonen är Sparbanksgruppens chefsekonom och ekonomie magister, CFA. Utöver att följa med världsekonomin och Finlands ekonomi står människors ekonomiska välbefinnande hennes hjärta nära. Mikkonen upplever att hon särskilt har lyckats när hon kan ta de ekonomiska frågorna närmare människorna.
Det här inlägget publicerades i bloggen Taloustaito. Texten uppdaterad 31.12.
- Skriven
- Typ
- Nyhet
- Utgivare