Sparbarometern 2020 utredde: Osäkerheten i ekonomin ökar sparivern. Lycka och sparande går hand i hand

Enligt Sparbankens färska Sparbarometer-undersökning går lycka och sparande hand i hand. Lyckliga människor sparar mer än mindre lyckliga: nästan dubbelt så många "mycket lyckliga" personer (19 %) sparar över 400 euro per månad jämfört med hela befolkningen (11 %). 

”Sparande och lycka är klart sammanflätade. Lycka består visserligen av många andra faktorer än bara pengar, men ekonomin spelar en viktig roll. Sparandet stärker känslan av trygghet, vilket är viktigt i synnerhet i dessa tider. Enligt Sparbarometern är de som inte alls sparar de allra olyckligaste”, konstaterar Henna Mikkonen, chefsekonom vid Sparbanksgruppen. 

Av finländarna är det 15 % som inte sparar alls. Av dessa personer uppger 33 % att de är olyckliga eller tidvis olyckliga (19 %). 

Även den upplevda möjligheten att påverka sin egen ekonomiska ställning inverkar på lyckan: ju större påverkningsmöjligheter man upplever att man har, desto lyckligare är man. Av finländarna uppger 16 % att deras ekonomiska ställning är helt beroende av dem själva, medan 35 % av dessa uppger att de är mycket lyckliga. Av de allra olyckligaste upplever 39 % att de inte alls kan påverka sin ekonomiska ställning. 

”I år har många kunnat uppleva maktlöshet gällande sin ekonomiska ställning. Permitteringar och arbetslöshet är saker som man ofta inte kan påverka. Det är förståeligt att man i detta fall upplever att man knappt har några påverkningsmöjligheter och att känslan av lycka är dämpad”, säger Henna Mikkonen och tillägger:

”Men i det långa loppet hjälper en aktiv planering av ens egen ekonomi att hitta de ställen där man kan förbättra sin ekonomiska ställning. Genom att förbättra insikten i sin egen ekonomi kan man i bästa fall öka sin lycka.”

Coronaöverraskning: Ökad spariver och större sparbelopp 

Lyckliga människor planerar sin ekonomi på längre sikt. Av dem som planerar sin ekonomi längre än ett år framåt är 73 % mycket eller ganska lyckliga. Coronakrisen har särskilt fått unga (34 %) och företagare (34 %) att börja planera sin ekonomi i större utsträckning än hela befolkningen (27 %). 

Samtidigt verkar dock finländare inte vara intresserade av långsiktig ekonomisk planering, eftersom endast drygt en tredjedel (35 %) planerar sin ekonomi längre än ett år framåt. 51 % planerar sin ekonomi mindre än ett år framåt i tiden, 7 % planerar inte alls.

”I år kan det ha varit utmanande att göra någon långsiktig ekonomisk planering. Det är dock intressant och glädjande att sparandet och sparbeloppen har ökat under coronatiden”, säger Karri Alameri, affärsverksamhetsdirektör vid Sparbanksgruppen.

Att 59 % av finländarna har pengar över för sparande jämfört med 56 % ifjol vittnar om den ökade sparivern. Samtidigt uppger 36 % av finländarna att de nu konsumerar allt vad de får, medan andelen var 35 % ifjol.

Det vanligaste sparbeloppet är 101–200 euro per månad (16 % av finländarna). Jämfört med ifjol sparar man nu större belopp: ifjol sparade 9 % 201–400 euro per månad, i dag gör redan 11 % av finländarna det. 

”De vars anställningsförhållanden är oförändrade har eventuellt kunnat spara mer i och med att resor och restaurangbesök har minskat”, beskriver Alameri.

Ändå ingen överraskning: Osäkerheten gällande den egna ekonomin har ökat drastiskt 

Trots sparivern har osäkerheten gällande den egna ekonomin ökat drastiskt jämfört med ifjol. Medan 3 % av finländarna uppgav ifjol att de upplever att osäkerheten över sin egen ekonomi hindrar sparandet, var andelen i år 20 %.     

”Coronaviruset har med andra ord ökat människors osäkerhet över sin ekonomi, men samtidigt har det ökat deras spariver. Nu sparar man för en regnig dag, medan pensions- och semestersparandet är på nedgång. Denna utveckling är en mycket naturlig fortsättning på detta år”, sammanfattar chefsekonom Henna Mikkonen. 

År 2019 sparade 61 % av finländarna för en regnig dag, nu 64 %. Pensions- och semestersparandet minskade från ifjol med två procentenheter.

Sparbankens årliga Sparbarometer genomfördes i september 2020 som en internetenkät bland finländare i åldern 18–69 år. På den riksomfattande enkäten svarade 1 622 finländare. 

Sparbarometern 2020 på finska (pdf)