Är en recession oundviklig eller står placerarna inför en ljusare framtid?

De forna egyptierna väntade på att Sirius skulle synas på natthimlen, eftersom detta var ett tecken på att de livsviktiga översvämningarna i Nilen snart skulle inträffa. På samma sätt som egyptierna har placerarna i år spanat efter tecken om vad som är på kommande. I stället för att blicka mot stjärnhimlen har blickarna vänts mot räntekurvan i USA. Särskilt mot om räntekurvan vänder i fel riktning, när de korta räntorna är högre än de långa räntorna. I motsats till översvämningarna i Nilen för egyptierna är detta inte ett tecken som utlovar höga avkastningar för placerarna. Tvärtom. När räntekurvan vänder i fel riktning anses detta vanligtvis som ett av de säkraste tecknen på att vi står inför en recession. 

Vi tar oss tid att en stund fundera över vad prognoskraften för räntekurvans form grundar sig på. Kan det till och med vara så, att det är frågan om en så kallad självförverkligande prognos? Först måste vi komma ihåg att en räntekurva innehåller en enorm mängd information och därför är det svårt att göra en enkelt tolkning. Man kan se det som så, att räntekurvan innehåller information om den nuvarande och den kommande penningpolitiken. Förväntningarna på den kommande penningpolitiken omfattar för sin del förväntningar på den kommande utvecklingen av ekonomicykeln, vilket innebär att vi kan föreställa oss att räntekurvan även innehåller den här informationen. Utvecklingen av ekonomicykeln kopplas centralt samman med förväntningarna på den kommande inflationen, som i sin tur formar förväntningarna på penningpolitiken. Som vi kan se står vi nu inför problemet med hönan och ägget. 

Den enklaste tankegången är att föreställa sig att placerarna förutser att den ekonomiska tillväxten saktar ner och att centralbankerna inför en lättare penningpolitik för att ge näring åt den ekonomiska tillväxten. Med andra ord förväntar sig alltså placerarna att centralbankerna i framtiden ska sänka sina räntor. Eftersom man kan tänka sig att de långa räntorna består av en serie korta räntor måste de långa räntorna sjunka under de korta räntorna och då vänds räntekurvan i fel riktning. Vi ahr fortfarande inte fått ett svar på om räntekurvan är en bra mätare vad gäller att förutspå en recession eller om den är en självförverkligande prognos.

Under de senaste fem decennierna har varje recession föregåtts av en vändande räntekurva. Men en recession har inte inletts varje gång räntekurvan har vänt. En gång har nämligen räntekurvan vänt utan att detta har lett till en recession. Även tidsspannet för recessionens början har märkbart varierat. Som kortast har en recession börjat cirka nio månader efter att räntekurvan vände och den genomsnittliga fördröjningen har varit från cirka ett och ett halvt till två år. Räntekurvan är kanske en bra profet, men en dålig tidhållare.

På marknaden kan man höra påståenden om att läget den här gången är annorlunda på grund av centralbankernas exceptionella penningpolitik. Centralbankernas styrränta fastställer den korta räntan och marknaden prissätter traditionellt de långa räntorna. Centralbankerna har dock under flera år köpt långfristiga räntepapper och på så sätt pressat ner de långa räntorna till en lägre nivå än de annars skulle vara på. Till följd av detta kan man inte nödvändigtvis fatta samma slutsatser utgående från räntekurvans form som tidigare.

På sommaren vände räntekurvan i USA, men den har senare normaliserats. De proaktiva indikatorerna har försvagats under året, men konsumenten och arbetsmarknaden mår tills vidare ännu bra. Riskerna för en recession har ökat, men centralbankerna har svarat mot förväntningarna genom att införa en lättare penningpolitik och därmed är risken för tillfället inte akut. Vi får hoppas att Sirius ännu syns och medför en översvämning av Nilen för placerarna.

Vill du ha hjälp med att börja placera? Boka en tid hos oss eller lämna en kontaktbegäran. 

Lassi Kallio är portföljförvaltare vid Sp-Fondbolag Ab, som ingår i Sparbanksgruppen. De uppfattningar som framförs i denna text är författarens egna personliga uppfattningar, som inte nödvändigtvis motsvarar placeringsutsikterna hos Sp-Fondbolag,  som förvaltar Sparbanken-fonderna.

Textens innehåll ska inte betraktas som rekommendationer eller råd för placeringar. Ingenting av det som framförs i denna text ska betraktas som ett bindande erbjudande om köp eller försäljning av placeringsfondandelar eller andra värdepapper eller som en uppmaning att vidta någon annan åtgärd i fråga om placering. Varje placerare fattar sina placeringsbeslut självständigt och på eget ansvar.