Penningpolitiken förblir lätt – de som har bostadslån tackar

I slutet av oktober sjönk den genomsnittliga räntan för statslån i euroområdet till den lägsta nivån någonsin. I skrivande stund visar den ett minus med 18 räntepunkter, eller specifikt –0,18 %. Samtidigt söker euroländerna massor av nya lån på marknaden för att finansiera en mycket generös finanspolitik, genom vilken man försöker hålla liv i en ekonomi som lamslagits av pandemin. Ett traditionellt sätt att se på skulder är att räntan ska vara högre ju större skulden är, men nu har allt vänts upp och ner. Ju större lån man tar, desto billigare blir det. Även för den finska staten är läget gynnsamt, när hela räntekurvan är på den negativa sidan till och med för det allra längsta lånet, som förfaller 2047.

När paniken tog överhanden var placerarna tvungna att sälja

När pandemin slog till i början av året uppstod oro på marknaden, och de långa räntorna reagerade som väntat. Tysklands och Finlands långa räntor föll till den lägsta nivån någonsin, men när paniken tog överhanden vände det när likviditeten försvann från marknaden. Placerarna blev tvungna att sälja allt de kunde för att få kontanter, och det innebar då de mest kreditvärdiga statslånen. 

Undertecknad lyckades exempelvis inte sälja Microsofts korta masskuldebrevslån trots flera försök, och det företagets kreditvärdering var den bästa möjliga. Efter att likviditeten i mars försvunnit nästan helt steg centralbankerna som väntat fram och lugnade marknaden, under ledning av amerikanska Fed. 

Köpprogrammen lugnade marknaden 

Till stor del handlar det om köpprogram för olika slag av tillgångar, genom vilka man köpte och fortfarande köper till exempel enorma mängder stats- och företagslån på marknaden. För Europeiska centralbankens del var programmen redan ganska bekanta från de fem senaste åren. Det handlade mest om att utöka deras omfattning. Fed har däremot kunnat skärpa sin penningpolitik och avsluta sina köpprogram efter finanskrisen redan för flera år sedan, och kan därför nu inleda sina stimulansåtgärder från rent bord. Fed inrättade olika verktyg bland annat för köp av företagslån, till och med High Yield-företagslån med låg kreditvärdering.

Den europeiska aktiemarknaden ligger klart efter USA

Fed köpte enorma mängder värdepapper i våras, men under den senaste tiden har bara löftet räckt till för att hålla igång marknaden. I euroområdet å andra sidan köper ECB varje månad bland annat statslån och företagslån för tiotals miljarder euro, men den europeiska aktiemarknaden har ändå tydligt halkat efter USA. ECB:s och EU:s stödåtgärder har ändå lyckats sänka riskpremierna på randstaternas lån, vilket har gjort det lättare för dem att ta lån på marknaden. Särskilt i Italien blev läget dystert i början av året, och landets skuldtålighet blev ett tema på marknaden när budgetunderskottet exploderade till följd av åtgärderna mot pandemin. 

Avslutandet av undantagsåtgärderna blir en utmaning 

Avslutandet av ECB:s ”undantagsåtgärder”, och i synnerhet köpprogrammet för statslån, verkar bli en utmaning. När det gäller ECB är det bra att komma ihåg att den framför allt kämpar mot låg eller nu till och med negativ inflation. Kampen har pågått i över fem år, utan några större framgångar. 

Tidvis har man fått inflationsprognoserna att vända uppåt, men bara tidvis. Det verkar som att särskilt de italienska statslåneräntorna inte klarar av att ECB slutar köpa statslån, vilket innebär att banken inte kan sluta. Detta för att en italiensk betalningsstörningskris skulle bli ödesdiger för euroområdet. ECB:s köp av statslån kommer därmed att fortsätta trots inflationsutvecklingen. Den kommande uppdateringen av ECB:s strategi tar hand om detta problem, då den utformas på ett sätt som möjliggör stöd för euroländer med stora skulder även framöver.

Att skärpa penningpolitiken samtidigt som man stöder randstaterna tycks dock vara en omöjlig ekvation, så penningpolitiken kommer att förbli på den nuvarande lätta nivån. De som har bostadslån tackar.

 

Mikko Rautiainen

Mikko Rautiainen är ränteportföljförvaltare inom Sp-Fondbolag Ab, som är en del av Sparbanksgruppen. Åsikterna i denna artikel är författarens egna, och motsvarar inte nödvändigtvis placeringssynen hos Sp-Fondbolag, som förvaltar Sparbanken-fonderna.

Textens innehåll ska inte betraktas som rekommendationer eller råd för placeringar. Ingenting av det som framförs i denna text ska betraktas som ett bindande erbjudande om köp eller försäljning av placeringsfondandelar eller andra värdepapper eller som en uppmaning att vidta någon annan åtgärd i fråga om placering. Investeraren ska självständigt och på eget ansvar fatta sina investeringsbeslut.