Obalansen på bostadsmarknaden leder till fler kedjereaktioner i bostadsaffärerna i Finland

– November blir den femte månaden i rad med fler bostadsaffärer än under samma månad förra året. Att affärerna var fler även i november jämfört med ett år sedan har varit en positiv överraskning för mig. I slutet av förra året ledde informationen om ändringen av överlåtelseskatten till att affärsvolymen ökade avsevärt i november och december, säger Jukka Rantanen, verkställande direktör för Sb-Hem.

– Även om jag inte tror att antalet bostadsaffärer i december kommer att vara lika högt som för ett år sedan, det vill säga närmare 5 200, har situationen på den finska bostadsmarknaden äntligen blivit klart ljusare. Även om antalet affärer fortfarande är lågt jämfört med rekordåret för bostadsförsäljningen 2021, har antalet ändå ökat stadigt under höstens gång. Detta återspeglar en mer uthållig återhämtning på marknaden. Den senaste gången affärsvolymerna i oktober överskreds var till exempel i september 2022.

– Tyvärr finns det dock flera hotande faktorer som kan bromsa och i värsta fall till och med stoppa den positiva utvecklingen av bostadshandeln. Redan i våras såg vi hur storskaliga strejker helt stoppade den pågående bostadsförsäljningen. Känslor spelar alltid en viktig roll i bostadsaffärer. Stridiga arbetsmarknadsförhandlingar, eventuella strejker och kontinuerliga nyheter om stigande arbetslöshet påverkar konsumenternas förtroende, som handlar om känslor och som tyvärr fortfarande ligger kvar på en låg nivå i Finland, säger Rantanen bekymrat.

– Dessutom är instabiliteten i världspolitiken och det försämrade säkerhetsläget en källa till oro för många och kan leda till att man skjuter på att köpa eller byta bostad, även om man har ett behov av det. I en tid då bostadsmarknaden i Finland bara börjat återhämta sig, behöver vi positiva nyheter för att stärka framtidstron.

Obalansen mellan utbud och efterfrågan på bostäder i Finland kommer sannolikt bara att öka

– Enligt Etuovi.com:s enkät Markkinapulssi är enfamiljshus nu de mest eftertraktade bostäderna i Finland. De näst mest populära sökningarna gäller radhus, parhus och fristående hus, och de tredje mest populära gäller höghusbostäder. Det motsatta gäller dock för utbudet. Utbudet av höghusbostäder är störst. Obalansen mellan utbud och efterfrågan kommer sannolikt inte att förbättras, eftersom Markkinapulssi indikerar att majoriteten av dem som planerar att sälja sin bostad för närvarande bor i en höghusbostad, säger Rantanen.

– Med tanke på detta, och det faktum att undersökningen visar att de allra flesta som överväger att byta bostad kommer att köpa en ny bostad först när de har sålt sin gamla, kan vi snart stå inför ett nytt dödläge på bostadsmarknaden. Jag tror att villkorade erbjudanden och kedjereaktioner oundvikligen kommer att öka vid bostadsköp. En annan faktor är att vår bostadsmarknad är regionalt differentierad och ojämlik.

Rantanen ger ett exempel: Många som köpte en bostad för 2–3 år sedan har betalat oöverträffat höga priser för bostäderna. Beroende på region har priserna på dessa bostäder fallit med upp till 20 procent i de värsta fallen. Många kan till exempel behöva flytta till en större bostad när familjen växer, men kan inte få ett större lån eftersom man fortfarande kommer att ha lån efter att ha sålt sin nuvarande bostad. I det här fallet skjuts bytet av bostad upp och personen blir halvt tvingad att bo kvar i en för liten bostad i väntan på bättre tider.

– När du köper en bostad ska du alltid först och främst se till dina egna bostadsbehov, inte till marknadsförhållandena. Om behovet finns ska man våga köpa och byta bostad, oavsett marknadsläget. I en högkonjunktur är situationen inte ett dugg bättre för köparen. Då är även alla andra köpare aktiva, bostadspriserna högre och utbudet ännu mindre, säger Rantanen.

– Nu har ränteläget också förbättrats avsevärt med tanke på bostadsköp. 12 månaders Euribor, som redan har sjunkit under 2,5 procent, är nu på den lägsta nivån på länge. Det finns ingen större anledning att förvänta sig en ytterligare räntenedgång, eftersom Euribor inte längre väntas sjunka nämnvärt. För bolån över 20 år är små räntefluktuationer irrelevanta.

Nurmijärvi-fenomenet kan börja öka

– Jag tror att obalansen kommer att leda till att många människor som letar efter en enfamiljshus börjar leta i ett större område. Om det till exempel inte går att hitta en bostad i Esbo med rätt storlek och pris med tanke på budget och betalningsförmåga, utvidgar många sin sökning till grannstäder och grannkommuner där det finns fler enfamiljshus till ett lägre pris. Jag förväntar mig att detta fenomen kommer att öka i alla våra storstäder, säger Rantanen.

Ta kontakt om du vill diskutera läget på bostadsmarknaden mer detaljerat med oss:

Jukka Rantanen
Verkställande direktör, Sb-Hem Ab
050 341 1391, jukka.rantanen@sbhem.fi

Sb-Hem är en genuint lokal fastighetsförmedlingskedja som ingår i Sparbanksgruppen och som bedriver sin verksamhet på franchisingbasis. Företaget har cirka 80 kontor i Finland. www.sbhem.fi www.sparbanken.fi