Hurdan var marknadssituationen i maj 2021? I översikten analyserade portföljförvaltarna för Sparbankernas Kapitalförvaltning investeringsmarknaden och den ekonomiska situationen. Kapitalförvaltningens marknadsöversikt repeterar händelserna under den senaste månaden och pejlar framtiden.
Läs nedan vad portföljförvaltarna för Sparbankernas Kapitalförvaltning tycker om investeringsmarknaden. Klicka på rubriken för att läsa avsnitten. Marknadsöversikten av Sparbankernas Kapitalförvaltning publiceras i framtiden ett nytt, helt elektroniskt format. Tidpunkten för publicerandet av översikten kommer i allmänhet att vara den andra veckan i månaden.
''Efter årets första kvartal är utsikterna för världsekonomin ljusare än tidigare. Vaccinationerna, centralbankernas lätta penningpolitik och det statliga stödet till ekonomierna har gjort utsikterna positiva. Internationella valutafonden (IMF) har uppdaterat sina prognoser för början av året uppåt. IMF förutspår en tillväxttakt på 6,0 % för den globala ekonomin 2021, vilket är 0,5 procentenheter mer än i början av året. Andra aktörer menar också att utsikterna är positiva. Den globala ekonomiska tillväxten beräknas vara mellan 6 och 7 % för innevarande år. Tillväxten förväntas återgå till en mer måttlig utveckling 2022."
- Ilkka Laru, förvaltare
Tillväxtutsikterna för världsekonomin har fortsatt att förbättras i takt med att USA och Europa öppnar sina ekonomier. Senast anslöt sig OECD till dem som har höjt sina tillväxtprognoser. I sin senaste prognos förväntar sig organisationen att världsekonomin kommer att öka med 5,8 procent under året. Tidigare i mars ansåg IMF att ekonomierna växer med 6 procent. Båda prognoserna visar att den ekonomiska tillväxten kommer att bli måttligare och vara 4,4 procent 2022. Utvecklade länder, och särskilt USA, driver på tillväxten. I USA har, förutom centralbankens lätta penningpolitik, regeringens stödpaket för ekonomin varit omfattande och gynnat även andra ekonomier. Utsikterna för den globala ekonomin har inte ens försvagats av den andra vågen av coronaviruset i Indien.
Utsikterna för investeringsmarknaderna bestäms till stor del av den pågående debatten om höjda inflationssiffror, deras beständighet och de penningpolitiska åtstramningsåtgärder som centralbankerna förväntas vidta inom en överskådlig framtid. Snabb återhämtning i ekonomierna och den uppdämda konsumtionsefterfrågan från konsumenterna har lett till en situation där företagen inte har kunnat möta den ökande efterfrågan. Detta har lett till högre priser på industrivaror och råvaror. I USA har situationen också förvärrats av företagens svårigheter att hitta anställda, vilket också återspeglas i högre medeltimlöner. Ökade kostnader minskar företagens lönsamhet och överför dem så småningom till konsumenterna. Till följd av dessa problem har den senaste tidens inflationssiffror varit betydligt högre. Den totala inflationen i maj beräknas stiga med nästan 5 procent från året innan.
Enligt centralbankerna är de nuvarande förhöjda inflationssiffrorna endast tillfälliga och kommer att stabiliseras i framtiden när prisutvecklingen jämförs med mer normala ekonomiska tider i stället för de låga nivåerna under pandemin. Centralbankerna har också ägnat mycket tid åt att hålla de långfristiga marknadsräntorna på en mer måttlig nivå. I USA har uppgiften underlättats något av att antalet nya arbetstillfällen är lägre än väntat. Det negativa med siffrorna är att det med den nuvarande sysselsättningsgraden kommer att ta mer än ett år för sysselsättningen i USA att nå upp till nivån före pandemin.
Centralbankerna har hittills lyckats lugna räntemarknaderna. I USA har den tioåriga räntan rört sig i sidled sedan mars, efter att ha stigit kraftigt i början av året. Också i euroområdet stagnerade marknadsräntorna i mitten av maj. Trots centralbankernas utsagor är marknaden oroad över att en del av den inflation som nu kan ses kommer att förbli konstant.
I den nuvarande investeringsmiljön är det svårt att på räntemarknaden hitta rimligt lönsamma investeringsmål med hänsyn till de risker som är förknippade med investeringar. Stigande marknadsräntor över tid och låga avkastningstillägg för riskabla företagslån är inte en attraktiv kombination. I den utmanande miljön har dock utvecklingsländernas räntemarknader gynnats av de amerikanska långfristiga marknadsräntornas rörelse i sidled som redan pågått i några månader.
Den globala ekonomiska återhämtningen kommer att fortsätta att stödja utvecklingen på aktiemarknaderna, även om prisutvecklingen har stabiliserats på vissa marknader efter en stark inledning på året. I Europa har påskyndandet av vaccinationsprogrammet och lättare restriktioner gjort både marknaden och företagen mer optimistiska. Det finns också ett betydande antal konjunkturkänsliga företag på den europeiska aktiemarknaden som drar nytta av den nuvarande branschrotationen. Den nuvarande marknadssituationen och placeringsmiljön kommer att fortsätta ännu en tid. Centralbankerna kommer kanske att under hösten lämna information om eventuella planerade förändringar i penningpolitiken.
Den ekonomiska tillväxten i euroområdet tog fart i maj i takt med att vaccinationerna fortskred. Efter de inledande svårigheterna har vaccineringen tagit fart i euroområdet, vilket möjliggör minskade restriktioner och en gradvis öppning av ekonomierna. Efter den tekniska nedgången under euroområdets första kvartal förväntas den ekonomiska tillväxten bli positiv under det andra och tredje kvartalet. Tillväxten stöds av centralbankens fortsatt lätta penningpolitik och de positiva tillväxtutsikterna i världsekonomin.
Återhämtningen återspeglas i inköpschefsindexen för euroområdet, som har ökat i takt med att begränsningarna lättar och förväntningarna förbättras ur de ekonomiska perspektiven. Inköpschefsindexet inom industrin i euroområdet steg i maj till 63,1 (april 62,9). Av indexets delfaktorer visade produktionen och nya beställningar en kraftig uppgång. De problem i försörjningskedjan som industrin står inför har inte undanröjts och hämmar fortfarande tillväxten. Inköpschefsindexet inom servicesektorn steg i maj för andra månaden i rad till 55,2 (april 50,5). Indexet höjdes av förväntningar på framtiden i takt med att restriktionerna lättade. Det kombinerade indexet steg för tredje månaden i rad till 57,1 (april 53,8).
Som väntat steg den totala preliminära inflationen i euroområdet till 2,0 procent i maj (april 1,6 procent) till följd av högre bränslepriser. Euroområdets basinflationen steg från april (maj 0,9 procent, april 0,7 procent), men nivån kan betraktas som måttlig. Om vi blickar framåt kommer inflationstrycket att fortsätta i takt med att ekonomierna öppnas efter pandemin. Ökningen förväntas dock förbli tillfällig.
Den senaste arbetslöshetsgraden i euroområdet var 8,0 procent i april, vilket innebär en liten minskning från mars (8,1 procent). Ökningen av inköpschefsindexen förutspår en ytterligare måttlig minskning av arbetslösheten i euroområdet. Nya arbetstillfällen kommer inte att skapas i någon stor utsträckning eftersom företagen kan öka sin produktion med hjälp av gamla eller permitterade arbetstagare.
Europeiska centralbankens råd sammanträdde inte i maj. Promemorian som publicerades om aprilmötet innehöll ingen ny information om centralbankens penningpolitik. Inför nästa möte i juni har några medlemmar av ECB-rådet, under ledning av generaldirektör Lagarde, sagt att den lätta penningpolitiken kommer att fortsätta. De ökade inflationssiffrorna under våren har varit en källa till oro på marknaderna och har lett till högre långfristiga marknadsräntor i euroområdet mellan början av april och mitten av maj. I slutet av maj hade räntehöjningarna tills vidare stagnerat.
Det är osannolikt att centralbanken kommer att göra några förändringar i sin lätta penningpolitik på sitt möte i juni. I takt med att den ekonomiska tillväxten har ökat på marknaden har det pågått en debatt om behovet av bankens månatliga värdepappersköp i nuvarande omfattning. Euroområdets återhämtning befinner sig dock fortfarande i ett tidigt skede och det är osannolikt att banken vill äventyra de ekonomiska utsikterna. Centralbanken kommer också att uppdatera sin ekonomiska prognos för mötet i juni. Tillväxtprognosen för innevarande år kan komma att revideras något nedåt eftersom förlängda begränsningar bromsar den ekonomiska tillväxten. De höjda industri- och råvarupriserna under våren till följd av problem i försörjningskedjan kan i sin tur leda till högre inflationsprognoser. Centralbankens råd offentliggör sitt nästa räntebeslut den 10 juni 2021.
Siffrorna från den amerikanska ekonomin visar att den ekonomiska tillväxten håller på att ta fart, men att det finns betydande problem när det gäller tillgången på arbetskraft och industrivaror. Trots dessa problem har tillväxtsiffrorna för det innevarande andra kvartalet justerats uppåt. Enligt marknadsprognoserna kan det andra kvartalet öka med nästan 10 procent jämfört med föregående kvartal (Q1 6,4 procent).
Inköpschefsindexet inom industrin (ISM) steg något mer än väntat i maj jämfört med april (maj 61,2, april 60,7). Ökningen av indexet var förväntad och återspeglar en stark efterfrågan, men också problem i försörjningskedjan som begränsar produktionen. Företagen kämpade för att hitta anställda. Det var också svårt att få tillgång till utrustning och råvaror för tillverkning.
Inköpschefsindexet inom servicesektorn steg i maj till den högsta nivån i sin mäthistorik 1997 (maj 64,0, april 62,7). Alla 18 sektorer som ingår i indexet ökade. Också servicesektorn påverkades av problemen i försörjningskedjan.
Problemen med tillgången på varor och förnödenheter inom industri- och servicesektorerna och svårigheterna att hitta arbetskraft är ett tecken på en snabb öppning av ekonomin. Men de syns också i form av ökade kostnader och kommer att återspeglas i konsumentpriserna i framtiden.
Den ökade mängden arbetstillfällen utanför jordbruket var lägre än förväntningarna. Antalet nya arbetstillfällen uppgick till 559 000, vilket innebar en viss tröst för marknaden efter en blygsam ökning i april. Liksom i april ökade sysselsättningen särskilt inom servicesektorn, men även skolornas öppning bidrog till ökningen. Det finns fortfarande nästan 8 miljoner färre anställda än före pandemin. Med nuvarande takt skulle det ta ett år för sysselsättningen att nå nivåerna före pandemin. Arbetslöshetsgraden i maj var 5,8 procent, vilket är lägre än i april (april 6,1 procent). Nedgången förklaras av en svag minskning av arbetskraftsdeltagandet från april (61,6 procent i maj och 61,7 procent i april). Medeltimlönen ökade, vilket avspeglar den brist på arbetskraft som konstaterades under våren.
USA:s centralbanks marknadskommitté sammanträdde inte i maj. Enligt promemorian från mötet i april var majoriteten av kommittén fortfarande för en lätt penningpolitik. Ett litet antal av kommitténs ledamöter har dock uttryckt sin oro över den ökade inflationen. Enligt den officiella ståndpunkten är det ännu inte dags att tala om en skärpning av penningpolitiken.
Marknaden har varit oroad över att den lätta penningpolitiken fortsätter, trots stigande inflationssiffror. Kommitténs ledamöter har därför under hela maj talat för lägre marknadsräntor och betonat att de nuvarande höga inflationssiffrorna är tillfälliga. I synnerhet har priserna på begagnade bilar och hotellrum stigit kraftigt under april och maj i samband med att restriktionerna lättats. Hittills har det som centralbanken sagt fungerat. Den 10-åriga räntenivån i USA har rört sig sidledes redan i två månaders tid. De färska sysselsättningstalen, som är något lägre än väntat, dämpade också diskussionen om stigande räntor. Centralbanken förväntas ta upp penningpolitikens riktning mer i detalj vid sitt årliga seminarium i Jackson Hole i slutet av augusti. Besluten från centralbankens nästa sammanträde publiceras den 16 juni 2021.
Aktierna fortsatte att stiga i maj. Aktieindexet MSCI World All Countries, som beskriver världens aktiemarknader, steg med +1,1 procent mätt i lokala valutor. Det bästa marknadsområdet var Europa (+2,3 procent) och det svagaste var Nordamerika (+0,7 procent).
Den ekonomiska återhämtningen fortsatte och tillväxtprognoserna har så småningom höjts. Marknaden prissätter till stor del redan en ökning av tillväxtutsikterna under den närmaste framtiden. Öppnandet av ekonomin och de betydande stödprogrammen talar dock för att uppgången fortsätter tills vidare.
Företagens rapporterade resultat har utgjort en positiv överraskning och företagsledningens framtidsutsikter är uppmuntrande. Stigande priser på förnödenheter, olika problem i logistik- och produktionskedjorna och en slutlig efterfrågan som är starkare än förväntat har lett till högre inflationsförväntningar. På kort sikt kan högre priser på industrivaror ha en negativ inverkan på företagens lönsamhet, men majoriteten av de (börsnoterade) företagen avser att överföra de ökade kostnaderna till kunderna.
Prissättningen på aktiemarknaden är en krävande uppgift, men det är svårt att hitta alternativa avkastningskällor. I takt med att inflationsförväntningarna fortsätter att stiga ökar även trycket på åtstramningen av penningpolitiken. Detta har en direkt inverkan på kortsiktig riskvillighet och prissättningen på aktiemarknaden.
Tills vidare fortsätter vi övervikta aktierna måttligt.
I maj var temana på räntemarknaden huvudsakligen desamma som under början av året. De långa räntorna fortsatte att stiga något från sina låga nivåer. Den stigande inflationen var kvar i rubrikerna i maj, men trots detta blev månaden ändå ganska måttlig på placeringsmarknaden. Den realiserade inflationen ökar och i synnerhet i USA har inflationen överraskat med sin styrka. Centralbankerna ser inflationen som tillfällig och övergående, vilket återstår att se. Vi anser att villkoren för att justera inflationstakten är uppfyllda. Inflationsförväntningarna har ökat stadigt och marknaderna prissätter i allt högre grad inflationen. Studier visar att inflationsförväntningarna är en av de viktigaste faktorerna som påverkar inflationen, också historiskt sett. Så det finns grund att förvänta sig att inflationen äntligen kommer att stiga. Ökningen av de långfristiga räntorna i år berodde främst på en ökad inflation. I själva verket har realräntan varit oförändrad. De korta räntorna är fortfarande förankrade i ECB:s penningpolitik och har inte stigit. Till följd av detta har räntekurvorna skärpts i år.
På räntemarknaden var maj relativt lugn i fråga om avkastning eftersom de långa räntorna fortsatte att stiga något. Statsobligationerna i Europa gav en avkastning på -0,05 procent. Lån med bättre kreditvärdering pressades också ner något när de långa räntorna steg och månadens avkastning var -0,14 procent. Lån med lägre kreditvärdering gav en positiv avkastning (+0,21 procent) medan det allmänna risksentimentet förblev relativt bra.
På företagslånemarknaden rådde en ganska lugn stämning. När det gäller lån med bättre kreditvärdering har emissionsmarknaden avtagit. Det verkar som om företagens fokus på tryggande av likviditeten nu till stor del är över och trots att pengarna är billiga har företagen inga finansieringsbehov. I stället har lån som är likställda med eget kapital, såsom hybridlån, varit en populär finansieringskälla i år. Företagen utnyttjar det gynnsamma finansieringsläget och minskar sin skuldsättningsgrad. Emissionsmarknaden för lån med lägre kreditvärdering har fortsatt att vara dynamisk.
Inflationen är fortfarande ett viktigt tema för räntemarknaderna. De realiserade inflationssiffrorna och stigande inflationsförväntningarna driver upp de långa räntorna. Marknaden för företagslån fortsätter att fungera väl och finansiering finns tillgänglig, även för företag med låg kreditvärdering. Vi anser att ökningen av de långa räntorna kommer att fortsätta att drivas av inflationen. Enligt vår åsikt har kvaliteten på marknaden för företagslån försämrats till följd av det betydande utbudet. Riskpremierna har sjunkit under historiska nivåer och lånevillkoren har försämrats. Som ett resultat av detta har vi beslutat att sänka kreditriskutsikterna till neutrala och att lägga en relativt högre vikt vid företagslån med bättre kreditvärdering i våra val inom portföljer.
I maj höll vi placeringsportföljens aktierisk något överviktad. Inom ränteplaceringar sänkte vi däremot vår syn på kreditrisk från lätt överviktade till neutrala. Vi fortsätter att övervikta riskabla företagslån, men inom dessa placeringskategorier skiftar vi tyngden till mindre riskabla företagslån.
Återhämtningen av verksamhetsmiljön fortsätter, men takten avtar. På marknaden har viljan att ta risker och stämningen blivit mer försiktig. Trots detta tror vi att de starka utsikterna för bolagens resultat till följd av återhämtningen kommer att fortsätta stödja överviktandet av aktier, särskilt i en situation med uppåtgående tryck på marknadsräntorna. Vi tror också att rotationen från tillväxt till värde kommer att fortsätta tills vidare. De viktigaste riskfaktorerna för vår vision och för marknaden är effekterna av en sprickande tillväxtbubbla på placerarnas riskvillighet och en snabbare och starkare räntehöjning än väntat. Framför allt skulle tillväxtföretagens värderingskoefficienter utsättas för press till följd av högre marknadsräntor.
Vi kommer inte att göra några ändringar i ränteallokeringen för placeringsportföljen. Vi kommer att fortsätta att undervikta statsobligationer och penningmarknaden på grund av dåliga utsikter till avkastning. Vi fortsätter att övervikta företagslån och räntemarknader i utvecklingsländerna, eftersom deras avkastningspotential är klart högre än för statsobligationer.
Vi sänker dock våra kreditriskutsikter till neutrala, på grund av försämrad kvalitet på företagslån, särskilt när det gäller lån med den svagaste kreditvärderingen. Den försämrade kvaliteten återspeglas i en lägre riskpremie på lån till placerare och bland annat i försämrade lånevillkor. Vi genomför en neutralisering av kreditriskutsikterna genom att lägga en relativt högre vikt vid företagslån med bättre kreditvärdering, utan att ändra själva allokeringen.
Den realiserade inflationen och inflationsförväntningarna har stigit på senare tid. Detta har höjt de långfristiga marknadsräntorna både i euroområdet och i resten av världen. Ur centralbankens synvinkel bör en ökning av inflationsförväntningarna vara önskvärd och inte leda till åtgärder för att begränsa räntehöjningarna. Vi kan se att de långa räntorna fortfarande är uppåtgående, och vi kommer därför att fortsätta att undervikta ränterisken.
Inom aktieplaceringar är både europeiska och nordamerikanska aktier måttligt överviktade. Alla övriga aktiemarknader: Finland, Asien-Stillahavsområdet och tillväxtmarknader har neutral vikt.
.
| AKTIER | RÄNTOR | |
| 55,0 % | 45,0 % | |
| Finland | 7,5 % | |
| Europa | 20,0 % | |
| Nord-Amerika | 17,5 % | |
| Asien-Stillahavet | 5,0 % | |
| Utvecklande Marknader | 5,0 % | |
| Penningmarknad | 0,0 % | |
| Statsobligationer | 7,5 % | |
| Företagsobligationer (IG) | 20,0 % | |
| Företagsobligationer (HY) | 10,0 % | |
| Utvecklande Marknader lån | 7,5 % |
"Räntefonden Sparbanken Företagslån placerar sina tillgångar internationellt i huvudsak i företagslån med högre kreditvärdighet. Fonden passar dig som vill ha en högre avkastningsnivå med effektivt diversifierade företagslån än vad statslånen ger.''
Evgeny Artemenkov, Mark Mattila, Mikko Rautiainen, Ilkka Laru, Anders Pelli, Anna Varpula, Petteri Vaarnanen, Lassi Kallio, Tatu Paasimaa, Johan Hamström, Olli Tuuri.