Tillväxten av världsekonomin väntas avta under det pågående året. Det pågående andra kvartalet är fortfarande en period med måttlig tillväxt, eftersom ekonomierna dragit nytta av de positiva effekterna som kommit efter att man avskaffat restriktionerna. I fortsättningen förväntas dessa positiva effekter som stödjer ekonomisk tillväxt minska. Som ett resultat av den rekordhöga inflationen har centralbankerna inlett penningpolitiska åtstramningsåtgärder på en bred front. När det gäller ekonomisk tillväxt har situationen försvårats av det ryska anfallskriget, som har förvärrat problemen i produktions- och försörjningskedjan efter pandemin, höjt priserna på energi och råvaror och ökat osäkerheten.

Som en liten positiv nyhet för marknaderna kom det partiella avskaffandet av coronarestriktioner i Kina. Kinas nolltolerans mot smittor har förvärrat problemen i produktions- och leveranskedjorna. Detta har bromsat den ekonomiska tillväxten i landet, som i år förväntas ligga kvar på omkring fyra procent, vilket är långt under regeringens eget mål. Avmattningen i Kinas ekonomiska tillväxt har också återverkningar på den globala ekonomiska tillväxten. På grund av den höga smittsamheten hos de nuvarande virusen är det också möjligt att Kina måste återgå till att tillämpa restriktioner.

Högre inflationsnivåer och centralbankernas spändare uttalanden om en stramare penningpolitik höjde de långa marknadsräntorna mot slutet av maj och orsakade fluktuationer i de avkastningstillägg som betalas för företagslån. Uppgången för de långa marknadsräntorna fortsatte i början av juni. Som en följd av räntehöjningen var avkastningen från nästan alla ränteplaceringsklasser negativa redan i maj.

Maj var en varierande månad för aktiemarknaden. Höga inflationsnivåer, stigande marknadsräntor och centralbankernas kommentarer om den stramare penningpolitiken ledde till att aktiekurserna sjönk under början av månaden. Räntehöjningen som stannat upp lugnade marknaden och aktiekurserna vände uppåt i slutet av månaden och nådde nästan sin utgångsnivå i början av månaden. I USA hade S&P 500-aktieindexet sjunkit på våren under sju veckor i rad, innan den måttliga nedgången i de långfristiga marknadsräntorna och centralbankens uttalanden om en eventuell paus i åtstramningen av penningpolitiken i slutet av året, som fick aktiekurserna att stiga.

Efter vårens nedgång är aktiernas värderingsnivåer på något gynnsammare nivåer, men kursnedgången kan ännu fortsätta. Trots den nuvarande osäkerheten har företagens resultatförväntningar hittills varit relativt höga. Utsikterna väntas försämras när den höga inflationen minskar på konsumenternas köpkraft, ökar företagens investeringskostnader och sänker marginalerna. Dessutom minskar centralbankernas stramare penningpolitik likviditeten på marknaden och ökar sannolikheten för att aktiekurserna sjunker. ECB och Fed har prioriterat begränsning av inflationen över den ekonomiska tillväxten och en stram penningpolitik förväntas inte bli marknadsvänlig särskilt snabbt.

Den nuvarande marknadssituationen är utmanande för både aktie- och ränteinvesterare. Högre inflationstal sätter press på centralbankerna att agera snabbare och starkare, samtidigt som de försvagar utsikterna för avkastning på riskfyllda investeringskategorier. Dessutom kan inflationen visa sig vara mer långdragen än väntat, vilket ytterligare skulle försämra utsikterna.

De ekonomiska indikatorerna för euroområdet i maj återspeglar tills vidare en måttlig tillväxt. Både industri- och tjänstesektorn växer även om tillväxten avtar. Upphävandet av restriktionerna från pandemitiden har särskilt bidragit till tillväxten inom tjänstesektorn. Inflationen förväntas tills vidare stanna på en hög nivå, vilket minskar på konsumenternas köpkraft och sätter även press på Europeiska centralbanken att påskynda åtstramningen av penningpolitiken.

Inköpschefsindexet inom industrin sjönk från april (maj 54,6, april 55,5). Gamla order sysselsätter fortfarande sektorn tills vidare. I fortsättningen försämras utsikterna för sektorn eftersom antalet nya order har sjunkit i Tyskland, Italien och Spanien. De problem i produktions- och leveranskedjan som plågat sektorn har minskat något, men begränsar fortfarande produktionen.

Inköpschefsindexet inom tjänstesektorn sjönk från april (maj 56,1, april 57,7). Trots nedgången har tjänstesektorn vuxit väl sedan ekonomierna öppnades efter det att restriktionerna avvecklats. I fortsättningen minskar den höga inflationen på konsumenternas köpkraft och på efterfrågan av tjänster. Det kombinerade inköpschefsindexet sjönk från april (maj 54,8, april 55,8).

I april låg arbetslösheten i euroområdet kvar på rekordlåga nivåer (6,8 %) för den tredje månaden i rad. Sysselsättningen förväntas fortsätta att förbättras trots den osäkerhet som Rysslands attack mot ekonomin på euroområdet har skapat. I takt med att utbudet på arbetskraft ökar långsammare än efterfrågan ökar trycket på höjning av lönerna i euroområdet. Även om löneinflationen i euroområdet inte är ett likadant problem som i USA, ger den en ytterligare en anledning åt Europeiska centralbanken att strama åt penningpolitiken.

Inflationen i euroområdet nådde historiskt höga nivåer i maj (8,1 % i maj, 7,5 % i april). Rysslands angrepp har pressat upp priset på råvaror, vilket återspeglas i högre livsmedels- och energipriser. Den underliggande inflationen exklusive livsmedel, energi, tobak och alkohol steg också mer än väntat (3,8 % i maj, 3,5 % i april). De stigande priserna förväntas inte ändra riktning inom den närmaste framtiden. Man förväntar att inflationstakten stabiliseras mot slutet av året, men att den fortfarande ligger långt över Europeiska centralbankens inflationsmål.

Europeiska centralbankens råd sammanträdde inte i maj. Enligt promemorian från mötet i april ansåg många medlemmar i rådet att marknadssituationen uppfyllde villkoren för att höja styrräntan. I och med de höga inflationstalen har rådsmedlemmarnas uttalanden om riktningen hos bankens penningpolitik blivit hårdare i maj. Den mest intressanta nyheten om räntemarknaden i euroområdet var ECB:s ordförande Lagardes syn på bankens penningpolitik. I sitt blogginlägg i slutet av maj förutspådde Lagarde den första höjningen av styrräntan till juli och att perioden med negativa räntor avslutas under det tredje kvartalet. Detta skulle innebära minst två höjningar från bankens sida före årets slut. Redan i juni kan bankens månatliga köp av värdepapper upphöra.

Marknadens förväntningar på högre styrränta har också ökat till följd av ekonomins ogynnsamma prisutveckling. Antalet höjningar som förutspås för nuvarande år varierar från två till fyra. Den första ränteökningen på 0,25 procentenheter passas redan in i centralbankens möte i juni (9.6), vilket i princip är möjligt. Efter detta kommer banken att ha fyra möten under pågående år under vilka en höjning av räntorna skulle vara möjlig.

Centralbanken strävar efter förutsägbarhet i sina åtgärder, så den sannolika starten på räntehöjningen är i juli och med 0,25 procentenheter. På marknaderna har man också tagit möjligheten till en kraftigare inledande räntehöjning på 0,5 procentenheter, men banken har vanligtvis inte gjort så snabba rörelser. Bankens följande räntebeslut efter mötet i juni publiceras den 21.7.2022.

USA:s ekonomi växer på en god nivå med stöd av en stark efterfrågan från konsumenternas sida, efter besvikelsen över tillväxten under det första kvartalet. Utvecklingen av sysselsättningen har förblivit god och det finns fler lediga jobb i ekonomin än arbetssökande. Stigande energipriser och löner kommer att hålla inflationen hög tills vidare och centralbanken kommer att behöva strama upp sin penningpolitik under de kommande månaderna.

Inköpschefsindexet inom industrin (ISM) steg tvärt emot förväntningarna i maj (maj 56,1, april 55,4). Indexet höjdes av nya ordrar och en ökning av produktionstillväxten. Indexökningen återspeglar åtminstone tills vidare en stark efterfrågan i USA:s ekonomi. Problemen med utbuds- och försörjningskedjan har begränsat produktionen och tillgången på arbetskraft är fortfarande utmanande.

Inköpschefsindexet inom servicesektorn sjönk i sin tur till 55,9 i maj, då aktiviteten på sektorn minskade (57,1 i april). På en så låg nivå var indexet senast för drygt ett år sedan. Sektorns utsikter försvagas ytterligare av problem i utbudet och leveranskedjan. Konsumtionsefterfrågan har hittills hållits på en god nivå, men en hög inflation förväntas dämpa utsikterna i framtiden.

Antalet arbetsplatser utanför jordbruket ökade med maj med 390 000 (april 428 000), vilket var något högre än väntat. Ökningen av andelen deltidsjobb och återhållsamheten i tillväxten hos medeltimlönerna förväntas aningen lindra den tidigare spända arbetsmarknadssituationen. Sysselsättningssituationen i USA är emellertid fortsatt stark. Arbetslöshetsgraden förblev oförändrad för tredje månaden i rad (3,6 %), medan arbetskraftens deltagargrad steg en aning (62,3 % i maj, 62,2 % i april). Medeltimförtjänsten steg med 5,2 % på ett år, vilket var något långsammare än i april (5,5 %). Starka sysselsättningssiffror håller centralbanken på vägen mot en åtstramning av penningpolitiken.

Federal Reserve hade inga möten i april, men i sitt möte i början av maj höjde centralbanken som väntat variationsintervallet för styrräntan med 0,50 procentenheter. Variationsintervallet för styrräntan är nu 0,75 % - 1,00 %. Banken signalerade också en höjning av räntan i snabb takt till neutrala nivåer. Centralbanken förutsade även att styrräntan höjs med 0,5 procentenheter vid sina kommande två möten i juni och juli. Om inflationen vänds i framtiden kan banken minska storleken på höjningarna till 0,25 procentenheter vid sina kommande möten. Banken meddelade även att den inleder en minskning av sin balansräkning i början av juni, då 47,5 miljarder dollar i förfallna värdepapper inte kommer att återinvesteras. Efter tre månader stiger summan till 95 miljarder dollar.

Genom att snabbt normalisera penningpolitiken försöker centralbanken kompensera sitt tidigare misstag att reagera för långsamt på den snabbt stigande inflationen. I slutet av året kommer centralbanken att kunna göra en ny bedömning av situationen i och med proaktiva och kraftiga höjningar av styrräntan.

Inflationskontrollen försvåras av att centralbanken endast kan påverka prisökningar som beror på efterfrågan. Inflation på grund av tiden efter pandemin och problem med utbudet, som förvärrats av Kinas nolltolerans och Rysslands invasion av Ukraina, har banken inget inflytande över. Om inflationen över en längre period stannar ovanför centralbankens målnivå på två procent kan konsumenternas förväntningar på inflationen höjas till en hög nivå. Bankens följande räntebeslut offentliggörs den 15.6.2022.

Det var en hektisk månad på aktiemarknaden. I början av månaden var marknaden i fritt fall, men mot slutet av månaden återställdes marknaden nära de ursprungliga nivåerna. Aktierna fick utrymme att stiga igen eftersom räntorna slutade stiga.

De mest centrala orosmomenten gäller inflationen och dess grundorsaker. För att begränsa prishöjningarna har centralbankerna börjat strama åt penningpolitiken, men samtidigt urholkas konsumenternas köpkraft snabbt.

Hittills har efterfrågan legat på en god nivå, men det finns tecken på en starkare motvind. Situationen med tanke på aktiemarknadens utveckling på kort sikt är utmanande. Detta återspeglas redan delvis i aktiekurserna.

Vi anser emellertid att tillväxten kommer att avta under andra halvan av året och att de ökande resultatprognoserna upphör, samtidigt som likviditeten på marknaderna försvagas. Därför sänkte vi aktierna under maj månad till en måttlig undervikt. En betydande ändring av riktningen i penningpolitiken skulle vara en faktor som skulle ändra vårt förhållningssätt mot ett mer positivt håll.

Johan Hamström, portföljförvaltare

Maj var en ganska hektisk månad. Risksentimentet förbättrades mot slutet av månaden då förväntningarna på aggressiva räntehöjningar minskade något och Kina lindrade sina snäva coronarestriktioner. Aktiernas avkastning var positiv, men de långa räntorna fortsatte att stiga mot bakgrunden av en fortsättningsvis stark inflation.

De långa räntorna steg tydligt i maj och pressades uppåt av inflationen som överraskade med sin styrka. Uppgången av räntorna var också kraftig i de korta räntorna. Tysklands tvååriga ränta nästan fördubblades och 12 månaders euriborräntan mer än fördubblades i maj. De negativa långa räntornas tidsperiod börjar framstå som ett avlägset minne. eftersom den genomsnittliga räntan på marknaden för statsobligationer i euroområdet är 1,57 %. Centralbankerna konkurrerar med varandra på ett hökliknande sätt och den penningpolitiska riktningen har ändrats snabbt. Det verkar nu som om Europeiska centralbanken (ECB) redan kan höja sin inlåningsränta till noll vid sitt möte i juli. Situationen blir intressant när de stora centralbankerna samtidigt inleder en kraftig åtstramning av penningpolitiken och utsikterna för den globala ekonomiska tillväxten redan är minst sagt osäkra. Åtstramningscykeln blir kort när centralbankerna försätter ekonomin i recession, då den sjunkande efterfrågan förväntas pressa inflationen mot sin målnivå.

På lågriskmarknader för företagslån är emissionsmarknaden fortfarande relativt livlig. Anledningen är förmodligen att företagen har ett behov av finansiering och att köpprogrammen håller på att ta slut. Medan företagen behöver betala en rimlig premie på emissionsmarknaden, var emissionerna i maj 60,4 miljarder euro och på fjolårets nivåer. Riskpremier och räntenivån steg i maj och de realiserade avkastningarna var svaga på IG-marknaden. Å andra sidan är stämningen fortfarande ganska försiktig på High Yield-marknaden och detta syns särskilt på emissionsmarknaderna. Om förra året var rekordhögt för emissionen av nyutgivna lån, kommer detta år med största sannolikhet att bli ett av de tystaste. Det är helt enkelt mycket svårt för placerarna att finansiera företag på grund av bristande ekonomisk och marknadsmässig synlighet. Under månaden såg vi några nya emissioner i en industri där de direkta och indirekta effekterna av kriget i Ukraina var minimala eller obefintliga.

Mark Mattila, ränteportföljförvaltare

Vid vårt placeringsmöte i maj minskade vi aktierna till en liten undervikt. Utsikterna för aktiemarknaderna undergrävs av inflationen som stigit till historiskt höga nivåer och har resulterat i centralbankernas anmärkningsvärt starkare retorik om att strama åt penningpolitiken. Vi bedömer att likviditeten på marknaden stramas åt och att den goda resultattrenden för företagen bryts.

Vi förväntar oss att tillväxten av företag saktar ner kraftigare än väntat, eftersom inflationen undergräver konsumenternas köpkraft och ökar investeringskostnaderna. Samtidigt minskar centralbankernas stramare penningpolitik likviditeten på marknaden. Det är mycket osannolikt att centralbankerna skulle ändra sitt budskap i detta skede av inflationscykeln, trots marknadens symptom.

Värderingsnivån på många marknader ser attraktiv ut och våra bekymmer återspeglas delvis redan i aktiepriserna. Marknadspriserna förvrängs emellertid av rekordhöga marginaler. När tillväxten avtar kommer dessa att sjunka. Vi inser att den sura stämningen på marknaden och den nuvarande måttliga aktievikten på marknaden tillfälligt kan leda till kraftiga uppgångar på kort sikt. Trots detta tror vi att den nedåtgående trenden kommer att fortsätta tills vidare.

De största riskerna för vår syn är den betydande lättnaden i centralbankens retorik, att Kina upphäver sina pandemirestriktioner i kombination med landets betydande ekonomiska stödprogram och en nedtrappning av kriget i Ukraina, vilket skulle leda till en förbättring av utbuds- och efterfrågesituationen på råvarumarknaderna.

Vi riktar in underviktningen av aktieplaceringarna till Europa och Nordamerika, medan andra aktiemarknader förblir i neutral vikt. Den europeiska ekonomin lider mest av effekterna av kriget i Ukraina och börsen är känslig för konjunkturcykler. Avbrott i gasleveranserna är ett stort problem och tillgänglighetsproblemen med naturgas kan leda till att viktiga produktionsanläggningar stängs. Detta skulle få omfattande spridningseffekter på leveranskedjorna och utvecklingen av Europas ekonomi. Marknaden i USA är i sin tur svårt prissatt i förhållande till andra marknader på grund av tillväxtföretagens stora vikt. Försämrad likviditet drabbar särskilt dessa företags kurser.

Vi investerar de medel som frigörs från aktierna på penningmarknaden, vilken kommer att stiga till en neutral vikt och i statslån, vars undervikt minskar. Vi fortsätter med övervikt både när det gäller företagslån med lågt kreditbetyg och ränteinvesteringar i utvecklingsländerna. Företagslån med hög kreditklass är i neutral vikt.

Vi väljer varje månad den aktuella fonden bland Sparbankens placeringsfonder. Presentationer av månadens fond maj 2022 samt tidigare månadens fonder hittar du här.

"Sparbanken Miljö är en specialplaceringsfond, vars placeringsobjekt fokuserar på att kämpa mot klimatförändringen och på miljöinnovationer. Sparbanken Miljö är en tematisk fond, där målen för hållbar utveckling styr placeringsprocessen. Fondens placeringar följer Sp-Fondbolags ESG-policy (ESG är en förkortning av orden Environmental (miljö), Social (samhällsansvar) och Governance (förvaltning))."