Världsekonomin genomgår en omvandling där återhämtningen efter pandemin övergår till hög inflation, samtidigt som centralbankernas penningpolitik stramas åt och den ekonomiska tillväxten blir långsammare. Den ryska invasionen av Ukraina och sanktionerna mot Ryssland har pressat upp energi- och råvarupriserna, förvärrat inflationen och ökat osäkerheten på marknaden. Trots den avtagande ekonomiska tillväxten förväntas inflationen ligga kvar på en högre nivå än tidigare.

Ytterligare en faktor som ökar osäkerheten är den nolltoleranslinje mot virusinfektioner som Kina har valt, vilket har förvärrat problemen med utbudet av olika varor. De partiella nedstängningarna som görs för att förhindra smittspridning påverkar den kinesiska ekonomin. Så länge som nedstängningarna fortsätter, kommer Kinas ekonomiska avmattning också att påverka den globala ekonomiska tillväxten.

Den höga inflationen har försatt centralbankerna i en situation där de måste välja mellan prisstabilitet och ekonomisk tillväxt. Hittills har bankerna valt prisstabilitet på bekostnad av tillväxten, vilket innebär en stramare penningpolitik. En åtstramning av penningpolitiken kommer att bromsa efterfrågeinflationen. En del av den nuvarande inflationen kommer från utbudssidan av ekonomin, som centralbankerna inte kan påverka. Det återstår att se om bankerna kommer att kunna undvika det politiska misstaget med för stora åtstramningar.

April var en svår månad för aktiemarknaden då alla huvudmarknader föll. Högre inflationstakt och centralbankernas retorik om att strama åt penningpolitiken höjde marknadsräntorna och ökade investerarnas osäkerhet. Trots det tämligen goda resultatet för företag under första kvartalet sjönk aktiekurserna. Nedgången har fortsatt i början av maj. I en situation med stigande inflation började många centralbanker strama åt sin penningpolitik i början av maj. Europeiska centralbanken har ännu inte varit ordentligt involverad i detta, men den skärpta kommunikationen mellan vissa medlemmar i ECB-rådet, som beslutar om bankens räntesatser, kan också förutse en snabbare än väntad ökning av styrräntan i euroområdet.

Inflationen, som steg till rekordhöga nivåer, pressade upp marknadsräntorna, vilket resulterade i negativ avkastning i alla ränteplaceringsklasser i april. Riskpremierna för företagslån har också stigit kraftigt. De långa marknadsräntorna har stigit sedan december förra året till följd av de höga inflationstalen och eftersom centralbankerna förväntas åtstrama sin penningpolitik. Utsikterna för räntemarknaden har försvagats av de stigande energi- och råvarupriserna till följd av den ryska invasionen. Kinas nolltolerans mot virusinfektioner har också hindrat rörligheten av varor och tryckt upp priserna.

En del av räntehöjningen kommer från den gradvisa minskningen av Europeiska centralbankens månatliga köp av värdepapper. Detta återspeglas i företagslån med högre kreditkvalitetssteg, där räntorna också har stigit. ECB:s köp kommer sannolikt att upphöra under tredje kvartalet, varefter marknaden kommer att vara tvungen att klara sig på egen hand. Det att en stor köpare lämnar marknaden är en osäkerhetsfaktor, men i fortsättningen kommer priset på räntebärande värdepapper att baseras på den faktiska efterfrågan och det faktiska utbudet.

Trots sitt utträde från marknaden har ECB, åtminstone i sina yttranden, vidtagit åtgärder för att vid behov införa ett nytt köpprogram. Marknaden har varit lite orolig över den okontrollerade räntehöjningen i euroområdets mest skuldsatta länder jämfört med kärnländerna, nu när marknadssituationen har förvärrats. Hög inflation, en stramare penningpolitik och långsammare ekonomisk tillväxt är en kombination som kan destabilisera det finansiella systemet i euroområdet. Räntedifferensen har ökat med 0,4–0,5 procentenheter under vårens turbulens. Detta är ännu inte något problem, men det återspeglar det faktum att investerare i det nuvarande, mer osäkra investeringsklimatet kräver högre avkastning från sina mer riskfyllda investeringar.

Som väntat växte euroområdets ekonomi under det första kvartalet med enbart 0,2 % jämfört med förra årets sista kvartal, då den växte med 0,3 %. Kvartalets tillväxt var nära noll i de fyra största länderna i euroområdet. Tillväxten hämmades av pandemibegränsningarnas efterverkningar, de höjda energipriser till följd av den ryska invasionen och de förvärrade problemen med produktionen och försörjningskedjan.

Utsikterna för det andra kvartalet är dämpade allteftersom kriget fortsätter. De snabbt stigande priserna förväntas minska konsumtionen, undergräva både konsumenternas och företagens förtroende och minska investeringarna. Detta understryks av den stramare penningpolitiken från centralbankernas sida, vilket kommer att minska likviditeten på marknaden.

Situationen i Ukraina återspeglas i inköpschefsindexet. Industrins inköpschefsindex sjönk en aning i april (55,5 i april, 56,5 i mars). Av länderna i euroområdet tycks den tyska industrin ha drabbats hårdast av kriget som Ryssland startade. Kinas nolltolerans mot virusinfektioner förväntas också hämma sektorns tillväxt under de kommande månaderna.

Inköpschefsindexet inom tjänstesektorn steg från mars (57,7 i april, 55,6 i mars). Utsikterna för sektorn har tidigare varit positiva till följd av att pandemirestriktionerna har lyfts. Stigande energipriser och inflation minskar konsumenternas disponibla inkomst, vilket kan avspeglas i sektorns framtida utveckling. Det kombinerade inköpschefsindexet steg något (55,8 % i april, 54,9 % i mars).

Inflationen i euroområdet nådde historiskt höga nivåer i april (7,5 % i april, 7,4 % i mars). Prisstegringen var vidsträckt, även om statliga skattelättnader för bränsle och en lätt sänkning av oljepriserna minskade inflationstrycket som beror på energipriserna. Den underliggande inflationen exklusive livsmedel, energi, tobak och alkohol steg mer än väntat (3,5 % i april, 3,0 % i mars). I och med Rysslands fortsatta angrepp mot Ukraina är energi- och råvarupriserna fortfarande under allt större tryck. När de högre produktionskostnaderna bekostas av konsumenterna och inflationen blir permanent, är det svårt för Europeiska centralbanken att normalisera sin penningpolitik.

Europeiska centralbankens möte i april kom inte med något nytt budskap till marknaden, utan meddelandet var detsamma som efter mötet i mars. Banken räknar med att avsluta sina månatliga köp av värdepapper under årets tredje kvartal, varefter styrräntan kommer att höjas för första gången efter en viss tid. Mot bakgrund av den senaste tidens marknads- och inflationsutveckling är det möjligt att banken kommer att kunna avsluta sina värdepappersköp redan i juni och sedan höja styrräntan i snabbare takt.

Rysslands invasion av Ukraina kommer att ha stor inverkan på Europas ekonomiska utsikter genom stigande energi- och råvarupriser. Banken måste därför uppdatera sin ekonomiska prognos i juni med sämre tillväxtutsikter för Europa, samtidigt som inflationsprognosen höjs. I bakgrunden ligger Kinas nolltoleranspolitik mot virusinfektioner, som också har förvärrat problemen med den globala produktionen och försörjningskedjan, som redan var en aning bättre under en tid. Centralbankens följande räntebeslut publiceras den 9.6.2022.

USA:s ekonomi föll oväntat under årets första kvartal. Landets BNP sjönk med 1,4 procent från året innan, när tillväxten i slutet av förra året var 6,9 procent. Nedgången var den första sedan 2020. Nedgången i ekonomin drevs av en stark importtillväxt, en åtföljande avmattning i exporten och en långsammare lagertillväxt. Minskningen av den offentliga konsumtionen efter pandemin återspeglades också i BNP. På den positiva sidan var den inhemska efterfrågan stark och förväntas fortsätta under årets andra kvartal.

Inköpschefsindexet inom industrin (ISM) sjönk oväntat i april (55,4 i april, 57,1 i mars). Indexets nedgång beror på försämrade förutsättningar både vad gäller efterfrågan och utbud. Problemen med utbuds- och försörjningskedjan har begränsat produktionen, och tillgången på arbetskraft har varit en utmaning.

Tjänstesektorn växte mer måttligt i april jämfört med mars till följd av det ökade kostnadstrycket. Den dåliga tillgången på arbetstagare begränsade också sektorns tillväxt. De högre priserna minskade orderingången, men i övrigt ökade aktiviteten inom sektorn. Inköpschefsindexet inom industrin (ISM) var 57,1 i april (58,3 i mars).

Antalet arbetsplatser utanför jordbruket ökade med 428 000 i april, vilket var mer än väntat. Samtidigt justerades talen för februari och januari något neråt. Sysselsättningsläget i USA är mycket starkt. Arbetslöshetsgraden förblev oförändrad från mars (3,6 procent), medan arbetskraftens deltagargrad sjönk en aning (62,2 % i april, 62,4 % i mars). Medeltimförtjänsten steg med 5,5 procent per år.

Federal Reserve hade inga möten i april, men i sitt möte i början av maj höjde banken som väntat intervallet för styrräntan med 0,50 procentenheter. Variationsintervallet för styrräntan är nu 0,75 % - 1,00 %. Banken räknar också med en eventuell ökning av styrräntan med 0,5 procentenheter vid sina kommande två möten i juni och juli. Om inflationen vänds i framtiden kan banken minska storleken på höjningarna till 0,25 procentenheter vid sina kommande möten.

Minskningen av centralbankens balansräkning kommer att inledas i början av juni, då 47,5 miljarder dollar i förfallna värdepapper inte kommer att återinvesteras. Efter tre månader stiger summan till 95 miljarder dollar.

Pressmeddelandet om mötet var relativt oförändrat jämfört med mars. Banken förväntar sig att inflationen kommer att sjunka till 2 % och att sysselsättningen kommer att förbli stark. Den ryska invasionen av Ukraina och Kinas nolltoleranspolitik mot virusinfektioner skapar osäkerhet och ökar problemen i produktions- och leveranskedjan. Enligt banken tål emellertid den amerikanska ekonomin den nuvarande åtstramningen av penningpolitiken. Dessutom var banken inte oroad över den ekonomiska nedgången under det första kvartalet. Däremot ökade den privata konsumtionen och investeringarna under kvartalet, vilket återspeglar ekonomins styrka.

I sina åtgärder betonar centralbanken att man måste begränsa inflationen på bekostnad av den ekonomiska tillväxten. Banken är också beredd att föra en penningpolitik som begränsar ekonomin om det är nödvändigt för att uppnå prisstabilitet. Bankens följande räntebeslut offentliggörs den 15.6.2022.

I april sjönk aktiemarknaden på grund av tillväxtaktierna. Investerarna är oroade över den stigande inflationen, den stramare penningpolitiken och den avmattande tillväxten. Av de viktigaste marknaderna var det Europa, inklusive Finland, som utvecklade sig mest, medan USA utvecklades minst.
Resultatet för årets första kvartal ser tämligen bra ut, och företagsledarnas kommentarer om den rådande efterfrågesituationen är uppmuntrande. Kinas stränga pandemibegränsningar och kriget i Ukraina har ytterligare förvärrat kostnadsinflationen och störningarna i försörjningskedjan. Den höga efterfrågan har ändå gjort det möjligt för företagen att kompensera de ökade kostnaderna genom att höja priserna, vilket i sin tur har ökat inflationen ytterligare.

Marknadskänslan just nu är försiktig. Inflationskrafterna bromsar tillväxten, vilket försämrar företagens verksamhetsmiljö. Detta återspeglas redan delvis i prissättningen. Den stora osäkerheten kring utvecklingen under den närmaste framtiden hämmar marknadsutvecklingen på kort sikt. Centralbankens gradvis stramare politik sätter press på aktiemarknadens rådande värderingsnivå. För en långsiktig investerare erbjuder den sjunkande prissättningen i alla fall intressanta möjligheter.

På räntemarknaden var april en deprimerande månad, då de långa räntorna fortsatte att stiga. Statslånen minskade mest i euroområdet med -3,81 %. De tioåriga räntorna i Tyskland och Finland steg med 39 och 45 räntepunkter (0,55%  0,94 % och 0,89 % 1,34 %). Ökningen av de långa räntorna berodde på en omorientering av penningpolitiken och, för euroområdet, särskilt på en minskning i antalet köp av värdepapper. Europeiska centralbanken förväntas höja sin inlåningsränta tidigast mot slutet av sommaren, men under veckan då detta skrivs förväntas kraftiga styrräntehöjningar från de amerikanska och engelska centralbankerna. Vår uppfattning är att ECB inte kommer att ha tid att höja sin inlåningsränta många gånger under denna period.

Stegringen av de långa räntorna och höjningen av riskpremierna bidrog till den dåliga realiserade avkastningen på företagslån. Marknaden för företagsobligationer med låg risk (IG) ses nu som en relativt stark emissionsmarknad, dvs. nya lån emitteras. Detta beror förmodligen på att stödköpen på marknaden minskar kraftigt i takt med att centralbankerna stänger sina inköpsprogram. Samtidigt har pengar strömmat ut ur till exempel IG-fonderna, vilket innebär att marknadens tekniska bild har försämrats avsevärt.

Tidigare i mars hade vi överviktat aktierna efter att den ryska attacken mot Ukraina sänkte aktiekurserna. Efter en kraftig nedgång steg kurserna i början av april till nivåerna före invasionen, och då bestämde vi oss för att sänka vikten på aktierna till neutral nivå. Efter denna minskning har alla aktieinvesteringskategorier neutral vikt.

Den ryska attacken har påskyndat prisökningarna och skapat osäkerhet för konsumenterna, vilket troligtvis leder till en avmattning i konsumtionsefterfrågan. Den rekordhöga inflationen har pressat upp marknadsräntorna kraftigt under början av året. Centralbankernas stramare penningpolitik ökar också osäkerheten på marknaden. I takt med att osäkerheten ökar och tillväxten avtar tvekar företagen också med sina investeringsbeslut.

Vi förväntar oss att den ekonomiska tillväxten kommer att avta under de kommande månaderna, vilket sätter press på företagens resultatutveckling. I takt med att marknadskänslan blir mer negativ ökar sannolikheten för aktiekurskorrigering. Vi ser emellertid ännu inget behov av att undervikta aktier.

För räntebärande placeringar sänkte vi vikten av företagslån med högre kreditvärdering till neutral. Kostnadstrycket och eventuella störningar i produktions- och leveranskedjan tynger ned resultaten, och skuldnivåerna sjunker inte längre. I och med att ECB:s inköpsprogram löper ut kommer även stödköpen av företagslån att upphöra. Med medlen som frigörs kommer vi att minska undervikten i statslån. De långa räntorna i euroområdet har nästan uteslutande höjts på grund av inflationsförväntningarna. Vi anser att det största trycket på de långa räntorna i euroområdet nu ligger bakom oss. Statslån är återigen lönsamma och ger säkerhet i en osäker situation. Vi höjer också ränterisken till neutral.

Inom andra räntebärande placeringar är penningmarknaden underviktad och företagslånen med låg kreditvärdering och tillväxtländernas räntebärande placeringar överviktiga.

Vi väljer varje månad den aktuella fonden bland Sparbankens placeringsfonder. Presentationer av månadens fond april 2022 samt tidigare månadens fonder hittar du här.

”Fonden Sparbanken High Yield sprider sina placeringar över europeiska företagslån med lockande avkastningspotential och högre risk. Vi placerar huvudsakligen i klassificerade företagslån. Oklassificerade lån kan utgöra högst 20 procent av fonden. Ibland görs också placeringar i andra valutor än euro (amerikanska dollar eller brittiska pund). Placeringar som inte är i euro skyddas mot valutarisker.”