Placeringsmarknaden var i februari uppdelad i två delar. En marknad som till en början var oroad över historiskt höga inflationstal och den förväntade normaliseringen av centralbankernas lätta penningpolitik. Och sedan en marknad, där den geopolitiska risken realiserades när Ryssland attackerade Ukraina. Det finns mycket erfarenhet av en åtstramad penningpolitik samt dess inverkan på ekonomin och på olika placeringskategorier på placeringsmarknaden. Krigets början i Ukraina är något nytt för marknaden och svårt att jämföra med andra händelser.

På det hela taget har början av året varit utmanande för aktiemarknaden. Aktiekurserna visade redan en nedgång i början av året, då marknaden redan då förutspådde en stramare penningpolitik till följd av höga inflationstal. Detta förblev marknadens huvudtema fram till slutet av februari när Ryssland angrep Ukraina. Attacken och sanktionerna mot Ryssland drev placeringsmarknaden in i en stor osäkerhet. Nedgången i aktiekurserna har fortsatt även under början av mars. Nedgången har varit omfattande, men den har varit särskilt tydlig på gränsmarknaderna, som även omfattar den finska aktiemarknaden. Det verkar som om det också har funnits tvångsförsäljare på marknaden, vilket har lett till att kursnedgångarna i vissa fall har varit starka och kanske till och med överdimensionerade.

I osäkra situationer har placerarna ett behov av att söka vägledning från det förflutna. Trots flera geopolitiska kriser har det aldrig förekommit någon helt likadan situation. Det närmaste är förmodligen Iraks attack mot Kuwait 1990. Gemensamt för alla dessa händelser är dock nedgången på aktiemarknaderna, vars längd beror på krisens varaktighet och de åtgärder som vidtas av centralbankerna.

I likhet med aktiemarknaden var februari en utmanande månad för räntemarknaden, med negativ avkastning för alla ränteplaceringsklasser. De långa marknadsräntorna har stigit sedan december förra året till följd av de höga inflationstalen och av att centralbankerna förväntas åtstrama sin penningpolitik. Budskapet från Europeiska centralbankens (ECB) möte i början av februari väckte särskilt marknadens förväntningar på en snabbare normalisering av ECB:s lätta penningpolitik. I slutet av februari ändrades ränteriktningen till en nedgång när kriget började i Ukraina, vilket ledde till att placerare sökte sig till statslån som de ansåg vara säkra. Den förväntade åtstramningen av centralbankens penningpolitik i februari hade en negativ inverkan på avkastningen från placeringar i företagslån. De avkastningstillägg som betalas på lånen fortsatte att stiga efter att kriget började i Ukraina i slutet av februari.

Hittills har räntorna fortsatt att sjunka under början av mars. Stigande energi- och råvarupriser, i kombination med problem i produktions- och försörjningskedjan som fortfarande stör marknaden, torde ytterligare öka inflationen och göra inflationen i euroområdet till ett mer bestående fenomen än vad som tidigare förväntats. De långa marknadsräntorna utsätts för ett uppåtgående tryck på längre sikt.

Hög inflation och den därav följande avmattningen i den ekonomiska tillväxten skulle kunna driva ekonomierna in i stagflation. Den största utmaningen för centralbankerna är därför att ta sig igenom detta hot i sin kamp mot inflationen. I det rådande osäkra klimatet förväntas centralbankerna vidta måttliga åtgärder för att normalisera penningpolitiken.

Den ekonomiska tillväxten i euroområdet avtog mot slutet av förra året, och endast en måttlig tillväxt förväntades under årets första kvartal. Tillväxten beräknades öka allt eftersom året gick när effekterna av omikronvarianten minskade, de därmed sammanhängande restriktionerna hävdes och problemen i försörjningskedjan lindrades. Efter att Ryssland attackerade Ukraina förändrades situationen avsevärt och nu förväntas den ekonomiska tillväxten i euroområdet avta. Den största inverkan på de ekonomiska utsikterna kommer via energi- och råvarupriserna, men en ökad osäkerhet om framtiden kommer också att undergräva konsumenternas förtroende och kan minska företagens investeringar.

Utan den ryska attacken förbättrades utsikterna för euroområdet enligt inköpschefsindexen i februari. Tjänsterna återhämtade sig från omikron när restriktionerna hävdes och osäkerheten minskade. Inom industrin ökade däremot orderingången och nya exportbeställningar. Aktivitetstillväxten återspeglades i det kombinerade inköpschefsindexet, som steg från januari (februari 55,5, januari 52,3).

Inflationen i euroområdet steg till historiskt höga nivåer i februari och låg klart över förväntningarna (5,8 % i februari, 5,1 % i januari). Om inflationsökningen i januari främst berodde på att energipriserna steg, var ökningen i februari omfattande. Som en följd av den ryska attacken förväntas energi- och råvarupriserna fortsätta att stiga och synas som en hög total inflation under de kommande månaderna. Samtidigt blir inflationen i euroområdet alltmer långvarig, vilket gör det svårare för Europeiska centralbanken (ECB) att normalisera sin lätta penningpolitik. Den underliggande inflationen exklusive livsmedel, energi, tobak och alkohol steg också (februari 2,7 %, januari 2,3 %).

ECB:s manus för en normalisering av den lätta penningpolitiken i euroområdet kommer sannolikt att ses över till följd av den ryska invasionen. De kommentarer som gjordes efter mötet i början av februari om behovet av att åtstrama penningpolitiken går fortfarande i rätt riktning, med tanke på den höga inflationen. Den tidslinje inom vilken denna normalisering äger rum är dock längre än tidigare.

Tillväxtutsikterna i euroområdet förväntas försämras till följd av kriget. Störst effekt har den höga inflationen, som minskar hushållens disponibla inkomster och minskar konsumenternas efterfrågan. Som ett resultat av sanktioner, men också till följd av frivilliga åtgärder från företag i euroområdet, har de försvunna handelsförbindelserna en försvagande inverkan på den ekonomiska tillväxten. I denna mycket exceptionella situation måste ECB förutom inflationen också ta hänsyn till marknadernas likviditet och finansmarknadernas funktion.

Den nya situationen och förväntningarna på en lägre ekonomisk tillväxt har lett till lägre långa marknadsräntor i euroområdet, som var på uppgång efter ECB:s möte i februari. Å andra sidan har randstaternas räntedifferens i förhållande till kärnländerna förblivit på de nya bredaste nivåerna. Trots denna förändring i helhetsbilden är det nu troligt att ECB, enligt det som tidigare meddelats, kommer att avsluta sitt nöduppköpsprogram under pandemin i mars. När det gäller det gamla månatliga köpprogrammet torde en nerkörning ske, om inte marknadsläget kräver annat. När det gäller ökningen av styrräntan har marknadens förväntningar förändrats. Trots den höga inflationen förväntas ECB höja sin viktigaste styrränta tidigast i slutet av året. Centralbankens nästa räntebeslut offentliggörs den 10 mars 2022.

Enligt preciserade uppgifter var den ekonomiska tillväxten i USA under det sista fjärde kvartalet säsongjusterat på årsplan 7,0 % jämfört med föregående kvartal. Tillväxttakten för hela 2021 var 5,6 %. Tillväxten under årets första kvartal förväntas bli mer måttlig. De tidigare måttliga förväntningarna förknippades med höga inflationstal och centralbankens stramare penningpolitik. Effekterna av Rysslands attack mot Ukraina och de sanktioner som införts mot Ryssland påverkar råvarupriserna och världsekonomin i stort och försvagar även tillväxtutsikterna för USA.

Efter pandemin uppvisar den amerikanska ekonomin en relativt god tillväxttakt, vilket innebär att effekterna jämfört med Europa är mindre. De stigande råvarupriserna minskar dock konsumenternas disponibla inkomst, minskar konsumenternas efterfrågan och därmed landets ekonomiska tillväxt.

Industrins inköpschefsindex (ISM) steg tack vare en stark efterfrågan mer än väntat i februari (februari 58,6, januari 57,6). Problemen i försörjnings- och distributionskedjorna tycktes ha lindrats något. Bland indexets delfaktorer ökade orderingången klart och produktionen ökade i sin tur måttligt.

Servicesektorns inköpschefsindex (ISM) sjönk för sin del i februari för tredje månaden i följd trots att antalet omikroninfektioner avtog (februari 56,5, januari 59,9). Bland delfaktorerna i indexet minskade aktiviteten och de nya beställningarna från de tidigare höga nivåerna, men de indikerade fortfarande en tillväxt. Endast sysselsättningsindexet sjönk under 50 poäng, som anses vara gränsen för tillväxt, eftersom tillgången till arbetskraft fortfarande är en utmaning för företagen.

Ökningen av antalet arbetsplatser utanför jordbruket i februari, liksom i januari, överträffade klart marknadens förväntningar. Antalet nya arbetsplatser ökade med 678 000 under månaden. Samtidigt har siffrorna för de föregående månaderna justerats uppåt. Sysselsättningsläget i USA är starkt. Arbetslöshetsgraden sjönk från januari (3,8 % i februari, 4,0 % i januari) när det relativa arbetskraftstalet ökade något (62,3% i februari, 62,2 % i januari).

USA:s centralbanks marknadskommitté sammanträdde inte i februari. I promemorian från mötet i januari klargjordes inte heller kommitténs syn på hur snabbt penningpolitiken ska åtstramas. Enligt den ursprungliga planen upphör de månatliga värdepappersköpen i mars. Efter tillkännagivandena om starka ekonomiska siffror i februari, förväntades kommittén i mars höja styrräntan med så mycket som 0,5 % och göra detta även på kommande möten. Dessutom tidigarelades förväntningarna på att börja minska bankens balansräkning.

Rysslands attack mot Ukraina i slutet av februari försvårade centralbankernas arbete och förändrade även marknadens förväntningar inför framtiden. Centralbankerna är tvungna att balansera högre inflationstal med stabiliteten på finansmarknaden. Jämfört med Europa kommer kriget sannolikt att ha en mindre inverkan på den amerikanska ekonomin.

Som ett resultat av sanktionerna mot Ryssland har energipriserna stigit och inflationen i USA har också hållits på en hög nivå under en längre tid. Alla negativa effekter är svåra att förutsäga, så Fed är tvungen att vara försiktig i sina åtgärder. Efter ordförande Powells tal till kongressen väntas styrräntans fluktuationsintervall höjas med 0,25 procentenheter i mars. När det gäller fortsättningen förväntar sig marknaden för närvarande att centralbanken höja styrräntans fluktuationsintervall fem gånger under innevarande år. Bankens följande räntebeslut offentliggörs den 16 mars 2022.

De geopolitiska spänningarna intensifierades ytterligare i februari efter att Ryssland inledde en militärattack mot Ukraina. Till följd av attacken införde resten av världen drastiska ekonomiska sanktioner mot Ryssland. Osäkerheten bland placerarna ökade och de globala aktiemarknaderna fluktuerade kraftigt.

I detta skede är det ännu för tidigt att bedöma den verkliga effekten av denna kris på den globala ekonomin och den geopolitiska jämvikten.

På kort sikt kommer effekterna sannolikt att avspeglas i högre inflation på grund av högre oljepriser, vilket i sin tur torde dämpa konsumenternas efterfrågan. Aggression i hjärtat av Europa är verkligen en ögonöppnande upplevelse för många beslutsfattare, vilket på längre sikt torde leda till ökade investeringar i försörjningstrygghet och energisjälvförsörjning samt till en förstärkning av försvarsstyrkan. Ovanstående åtgärder skulle ha en positiv inverkan på den ekonomiska utvecklingen.

Tidigare har de geopolitiska krisernas effekter på marknadsutvecklingen varit relativt måttliga och kortlivade.

Resultatperioden för det senaste kvartalet var stark över hela linjen. Efterfrågan är fortfarande på en god nivå och orderböckerna är fulla. Osäkerheten om resultatutvecklingen på kort sikt beror på högre priser på produktionsmedel än väntat, vilket skapar ett tryck på lönsamheten åtminstone under årets första hälft.

I mitten av februari sänkte vi aktievikten i taktisk allokering till neutral på grund av den ökade osäkerheten. Vi tror att marknadsfluktuationerna kommer att fortsätta som starkare än normalt på kort sikt, men vi ser för närvarande ingen anledning att ändra vår marknadssyn.

Johan Hamström, portföljförvaltare

Februari månad var mycket instabil på räntemarknaden och statsobligationerna i euroområdet minskade med 1,95 %. I början av månaden låg fokus på den snabba förändringen i centralbankernas åtstramningscykel, och i slutet av månaden såg man en snabb försämring av riskvilligheten när kriget bröt ut i Ukraina. Även på räntemarknaden sågs stora rörelser. Långvarig hög inflation och en stramare penningpolitik är en kombination som driver de långa räntorna uppåt. Mot slutet av månaden sökte sig pengarna dock till tillflyktshamnar, såsom statsobligationer. Trots detta var februari mycket svag på räntemarknaden.

I början av februari var förväntningarna på en normalisering av Europeiska centralbankens (ECB) penningpolitik verkligt orealistiska, eftersom man förväntade sig ett flertal höjningar av inlåningsräntan under detta år. Förväntningarna har helt klart urholkats av den ryska invasionen, men situationen är den att inflationen är klart högre än väntat och den förvärras ytterligare av krisen i Ukraina. Därmed kommer ECB att normalisera penningpolitiken trots krisen, men kanske lite långsammare och försiktigare än vad som tidigare förväntats. De långa räntorna är därför uppåtgående på lång sikt.

På marknaden för företagslån fortsätter risktilläggen att stiga och samtidigt har de långa räntorna fortsatt att stiga, vilket har lett till mycket svagt utfall för avkastningarna i februari. Företagslån med låg risk gav en avkastning på -2,51 procent och företagslån med hög risk -2,91 procent. På grund av växande oro på marknaden avtog emitteringsmarknaden.

Mikko Rautiainen, ränteportföljförvaltare

I mitten av februari sänkte vi aktierna från en lätt övervikt till en neutral. Vid tidpunkten för beslutet var den ryska attacken mot Ukraina fortfarande okänd och förändringen baserades enbart på den förväntade åtstramningen av centralbankernas penningpolitik, vilket ökade osäkerheten på marknaden.

Inflationen har varit på sin högsta nivå på årtionden i USA och euroområdet, vilket har lett till en snabb omsvängning av penningpolitiken. I synnerhet i USA förväntar man sig att centralbanken höjer de viktigaste räntorna i hög takt i år. Utöver penningpolitiken har aktiemarknaden nyligen varit utsatt för stora geopolitiska risker, och det finns inga tecken på att situationen har lösts.

I aktieallokeringen sänker vi amerikanska aktier från övervikt till mild undervikt och på motsvarande sätt Asien-Stillahavsområdet till neutral. Vi ser att dessa marknader drabbas hårdast av centralbankens åtgärder. Vi höjer europeiska aktier från neural till en lätt övervikt, eftersom vi ser att de gynnas av de försvagade förväntningarna på ECB:s överdrivna räntehöjningar.

Vi höjer viktningen av ränteplaceringar från undervikt till neutral genom att fördela de medel som frigörs från aktieplaceringar till placeringar på penningmarknaden och i statsobligationer. Marknadens nuvarande förväntningar på en normalisering av ECB:s penningpolitik är enligt vår mening alltför överdrivna, och vi förväntar oss att centralbankens åtgärder är måttliga.

De långa marknadsräntorna har till följd av centralbankernas ändrade politik stigit kraftigt under början av året. Marknaden för statsobligationer i euroområdet har en högre avkastningspotential än på länge, medan den totala marknaden för närvarande ligger på 0,61 %. Därför höjer vi vår syn på ränterisken till neutral och ökar något andelen placeringar i statsobligationer i portföljen. Trots detta är statsobligationerna fortfarande i kraftig undervikt. Riskpremierna för företagslån har stigit under början av året och utfallet för avkastningen har varit negativ. Avkastningspotentialen är dock nu klart bättre än i slutet av året, så vi kommer att hålla kreditrisksynpunkten neutral.

Vi väljer varje månad den aktuella fonden bland Sparbankens placeringsfonder. Presentationer av månadens fond december 2021 samt tidigare månadens fonder hittar du här.

”Sparbanken Aktie Världen är en aktiefond som placerar på aktiemarknaden globalt, huvudsakligen på tillväxtmarknader. Ett brett placeringsuniversum möjliggör riskspridning mellan flera marknader. Fonden placerar sina medel i huvudsak på aktiemarknaderna i världen genom direkta aktieplaceringar. Vid valet av fondens innehav utnyttjas kunskaperna hos hela Sp-Fondbolags aktieportföljteam – dvs. specialkompetensen inom olika områden är tillgänglig i Sparbanken Aktie Världen i en enda fond.”