Stigande räntor kan också vara till nytta

Under det senaste året har finansmedia varit fyllt av berättelser om stigande räntor och den svåra situationen för bolåntagare. Faktum är att räntehöjningen har en negativ inverkan på ekonomin och många människors vardag, särskilt på kort sikt.

I och med de stigande räntorna kommer hushållen med skulder att spendera mer pengar på räntekostnader och därmed få över mindre pengar på annat. Familjer har varit tvungna att prioritera konsumtionsmålen, en del kan till och med ha problem med att få pengarna att räcka till. Räntehöjningen har drabbat byggnadsbranschen och bostadsmarknaden hårt. Skuldsatta företag kan ställas inför utmaningar om de inte kan täcka sina utgifter.

Istället har mindre uppmärksamhet ägnats åt de positiva effekterna av stigande räntor. Självklart finns sådana!

Prisökningarna planar ut

Det är bra att komma ihåg varför centralbankerna har höjt sina räntor. Syftet är att lugna inflationen. Om det lyckas kommer det att stabilisera ekonomin och underlätta både hushållens köpkraft och företagens kostnadstryck. Måttlig inflation är bra för ekonomin. Lyckligtvis verkar trenden också lovande och inflationen har lugnat sig från toppnivåerna.

I artiklar där hushållens elände betonas glöms det ofta bort att hushållen ofta inte bara har skulder utan även tillgångar på andra sidan balansräkningen. Tidsbundna konton har vaknat ur sitt ide och för dem betalas för närvarande cirka 3 % avkastning. Senast räntorna var så här höga var 2008. Även andra ränteplaceringar, såsom kortfristiga räntefonder, företagslån, statsobligationer etc., är återigen lönsamma placeringsobjekt när avkastningen från dem har stigit i samband med räntehöjningen. Många finländare kan äga dessa kanske lite obemärkt i form av blandfonder.

Positiva räntor gör ekonomin friskare, även om anpassning är en smärtsam process

Räntehöjningen har lett till att den ekonomiska utvecklingen stagnerat något när aktörerna måste anpassa sig till högre räntenivåer. Denna anpassningsprocess pågår fortfarande. Men i det långa loppet tycker jag definitivt att det är bra att räntorna ligger på plussidan. Det är bra att pengar har tidsmässigt värde och att räntan är positiv.

Även om tiden med negativa räntor kan ha verkat bekväm ur den skuldsattas synvinkel, gav den ändå upphov till olika snedvridningar, kanske till och med bubblor, i ekonomin. Att investera med skuldpengar var alltför frestande och nu kan många skulddrivna investeringar se förlustbringande ut. Placeringstillgångar flödade från ränteplaceringar till fastigheter, aktier och olika alternativa placeringar. Placeringsobjekt som byggts upp kring den låga räntenivån hade nödvändigtvis inte så bra transparens.

För företagen såg mången svagare investering lukrativ ut under nollränteperioden. Nu sätts deras lönsamhet på prov. Med tanke på ekonomin som helhet är det bra att investeringarna riktas till objekt som är lönsamma på riktigt.

Nollränteperioden kunde också ge upphov till så kallade zombiebolag, det vill säga skuldsatta bolag, vars lönsamhet redan var tveksam under nollränteperioden. Konkurserna kan nu öka med stigande räntor. Även om det ofta orsakar mänskligt lidande och att företagarnas drömmar kraschar, är det bra för ekonomin som helhet att olönsamma företag försvinner från marknaden. Världen förändras ständigt och det är naturligt att vissa företag dör och nya föds.

Henna Mikkonen är Sparbanksgruppens chefsekonom och ekonomie magister, CFA. Utöver att följa med världsekonomin och Finlands ekonomi står människors ekonomiska välbefinnande hennes hjärta nära. Mikkonen upplever att hon särskilt har lyckats när hon kan ta de ekonomiska frågorna närmare människorna.

Texten har tidigare publicerats i Kauppalehtis blogg (på finska).