Prisuppgången är betydligt lugnare – du har väl märkt det?

Inflationstopparna i Finland sågs i slutet av år 2022. Därefter har inflationen lugnat ner sig snabbt. När inflationen var som högst vid nästan 10 procent har den nu redan sjunkit till drygt 1 procent. Räntorna på lånen förklarar även merparten av den nuvarande inflationen, så för ett skuldfritt hushåll är inflationen betydligt lägre, 0,5 procent. En lugnare prisuppgång är mycket bra för konsumenternas köpkraft. Av de betydande förbrukningsposterna är priserna på mat och trafik faktiskt till och med lite lägre jämfört med förra året.

Högre priser oroar fortfarande

Enligt min vardagserfarenhet oroar sig människor fortfarande för de stigande priserna och det dyker fortfarande ofta upp i diskussionerna vid kaffebordet. I en Eurobarometer-enkät på EU-nivå som genomfördes i april–maj konstaterades att prisuppgången är EU-medborgarnas största oro när det gäller det egna landet. I Top 3 över orosmoment i Finland var med nästa lika stora andelar den offentliga skulden, den allmänna ekonomiska situationen i Finland och prisökningarna. Inflationen oroar alltså både i EU och i Finland.

I Statistikcentralens månatliga enkät Konsumenternas förtroende efterfrågas respondenternas uppskattning av den förverkligade inflationsnivån. För närvarande tror finländarna att inflationen är drygt 5 procent, medan den i verkligheten faktiskt bara är drygt 1 procent. Många upplever alltså att inflationen är cirka 4 procentenheter högre än vad den verkligen är. Detta är i sig helt typiskt, eftersom konsumenterna tenderar att överskatta prisuppgången även på lång sikt. Överskattningen är emellertid exceptionellt hög, eftersom konsumenterna sedan 1995 i genomsnitt har överskattat inflationen med cirka 1,5 procent.

Är det ett problem att överskatta inflationen?

Centralbankerna håller ett vakande öga på inflationsförväntningarna både på marknaden, i professionella ekonomiska prognoser och bland konsumenterna. Deras önskan är att hålla inflationsförväntningarna under kontroll, eftersom de kan påverka både den realiserade inflationen och penningpolitiken i framtiden. Om man alltså frågar centralbankerna så upplever de säkert att överskattningen av inflationen är ett problem, eller åtminstone något som borde korrigeras.

Med tanke på människornas egen ekonomi kan man säkert göra värre misstag än att överskatta den förflutna inflationen. Å andra sidan är det bra att fatta ekonomiska beslut på så rationella grunder som möjligt. I princip skulle förväntningen på hög inflation kunna få konsumenterna att fatta sina köpbeslut tidigare, om man förväntar sig att priset på den vara man avser att köpa kommer att stiga i framtiden. För närvarande verkar det dock mer som om människornas oro för inflationen gör dem alltför försiktiga och oroliga. Konsumenternas förtroende i Finland är lågt och till exempel avsikterna att skaffa varor man sällan köper är låga. En dansk studie har visat att konsumenternas pessimism är kopplad till en överskattning av inflationen*.

Köpkraften ökar igen

Vi ekonomer brukar följa upp hur priserna förändras, vanligtvis jämfört med året innan. I vardagen fäster människor kanske mer uppmärksamhet vid prisnivån än vid förändringar i den. Och det är sant att priserna efter inflationstoppen i genomsnitt ligger cirka 18 procent högre än innan inflationen accelererade. Upplevelsen av att ”priserna bara stiger” är därför förståelig.

Men även människornas inkomster har ökat på senare tid. För närvarande ökar hushållens inkomster i genomsnitt mer än priserna. Konsumenternas köpkraft ökar alltså, vilket är goda nyheter. Vi förväntar oss också att denna positiva utveckling fortsätter och att den svacka i konsumenternas köpkraft som inflationssprånget nyligen orsakade kommer att försvinna.

*econstor.eu/handle/10419/227862