De ungas ekonomiska ställning börjar äntligen bli bättre

Delvis förklaras tron på framtiden med den ”strukturella optimism” som hör till ungdomen. Till exempel i Statistikcentralens konsumentbarometer är de saldotal som beskriver de yngre åldersklassernas förtroende för ekonomin i allmänhet systematiskt större än i de äldre åldersklasserna. 

Helt förklarar ändå inte det här fenomenet den starkare tro på att den egna ekonomin ska utvecklas som de unga har. I början av högkonjunkturen var konsumenternas från den strukturella optimismens inverkan rensade förtroendetal klart svagare bland de unga än i övriga åldersgrupper. 

Gapet har börjat krympa först under år 2018. (Bild 2). 

Den statistik som beskriver förtjänstutvecklingen per åldersgrupp sträcker sig tillsvidare bara till år 2016 men också utifrån de vet man att löneinkomsten har börjat öka också i de yngre åldersklasserna. Den positiva utvecklingen har sannolikt förstärkts under åren 2017–2018. 

I Sparbarometerns resultat är unga och företagare genomsnittligt klart mera intresserade av att spara – både av att börja spara och av att spara mera – än andra befolkningsgrupper. I de ungas sparbeslut betonas ansvarsfulla placeringar, miljövärden och möjligheten att spara små summor per gång. BSP-kontona är fortfarande populära, så att bo i ägarbostad intresserar också de nya generationerna.
Sparbarometerns observationer ligger också i linje med Statistikcentralens förmögenhetsundersökning. Enligt förmögenhetsstatistiken är fondplacering bland 25–34-åringarna nästan lika vanligt som i de äldre åldersgrupperna (bild 3). Också nästan var fjärde av dem som är under 25 år har fondplaceringar. Däremot blir direkta aktieplaceringar allmännare först i de lite äldre åldersgrupperna. 

De ungar verkar alltså ha insett att tiden är spararens bästa vän och tid är något som de har. ”Ränta på ränta”-effekten ökar förmögenheten ju säkrare desto längre den får jobba på. Också det svagare pensionslöftet samt de utmaningar den åldrande befolkningen ställer den offentliga ekonomin inför kan ha ökat intresset för eget sparande. Att det är viktigt att spara visar även det att också de yngsta vuxna börjar samla på sig skulder. Skulder som kan klassas som konsumentkrediter och andra än bolån är vanligast i gruppen 25–34 år. Att samla ett eget kapital hjälper en också att klara av sina lån.  

Hushållens förmögenhetsstatistik visar hur många procent av hushållen i olika åldersgrupper har varje förmögenhets- eller skuldslag.

Unga vuxna litar alltså på framtiden men vill samtidigt vara förberedda och är intresserade av att spara. Det är egentligen precis det som hela Finland behöver. 

Timo Vesala är politices doktor och Sparbanksgruppens chefsekonom. Vesala kommenterar aktivt ekonomiska frågor i sociala medier, i blogginlägg och i meddelanden.