Tillväxtutsikterna för världsekonomin har dämpats under tredje kvartalet. Efter en stark ekonomisk tillväxttakt verkar det som om återhämtningen på marknaden efter pandemin har nått sin kulmen. Mot slutet av sommaren kan man se skillnader i tillväxttakten för de olika ekonomierna. Ekonomin i euroområdet håller på att återhämta sig samtidigt som den ekonomiska tillväxten i USA och Kina har dämpats. Detta beror delvis på deltavarianten, som har minskat den ekonomiska aktiviteten i hela världen. Euroområdet tycks dock, tack vare den relativt höga vaccintäckningen, kunna hantera den ökning av smitta som orsakas av varianten med relativt liten skada.

Utöver deltavarianten har marknadens uppmärksamhet riktats mot de utdragna problemen i försörjningskedjan och centralbankernas förväntade åtstramning av penningpolitiken. Problem i försörjningskedjan kan allmänt förstås som minskad tillgång till råvaror och insatsvaror. Detta har ökat deras priser och därmed kostnaderna för industrin. Om detta överförs till att betalas av konsumenterna har det en uppåtgående effekt på inflationen. Problemen i försörjningskedjan har också begränsat utsikterna för industriell tillväxt.

Centralbankernas lätta penningpolitik har fortsatt tillsvidare, trots återhämtningen i den ekonomiska tillväxten. Centralbankernas möten under hösten förväntas sända en signal om en förändring av penningpolitikens inriktning. Det första ändringsförslaget gäller centralbankernas månatliga köp av värdepapper, som upprätthåller marknadslikviditeten och som bankerna är de första att tillkännage inledandet av avdragsförfarandet. Ur marknadssynpunkt är detta en förväntad förändring, men traditionellt har aktiemarknaderna inte väl tagit emot rapporter om åtstramningar i penningpolitiken. En viktigare faktor för marknaden är en höjning av styrräntorna, som väntas äga rum i USA tidigast i slutet av nästa år och därefter i euroområdet.

Aktiemarknaderna har inte bromsats av de dämpade ekonomiska utsikterna. I augusti visade nästan alla de marknader vi följde en positiv avkastning. Företagens starka utveckling har hållit i sig en god kursutveckling och resultattillväxten förväntas förbli stark även inom den närmaste framtiden. I augusti oroade sig aktiemarknaderna ännu inte för en eventuell åtstramning av centralbankernas lätta penningpolitik. Detta förändrades något i början av september, då aktiemarknaderna blev nervösa för de långsammare tillväxtutsikterna för ekonomin, den stigande inflationen och eventuella förändringar i centralbankernas lätta penningpolitik.

På räntemarknaden i euroområdet började de långa marknadsräntorna stiga mot slutet av augusti. Räntehöjningen berodde på oron på marknaden för den fortsatt höga inflationen och förlängningen av problemen i försörjningskedjan, vilket ökar produktionskostnaderna. Dessutom gav Europeiska centralbanken enskilda uttalanden om att strama åt bankens lätta penningpolitik. På grund av centralbankens nära förestående möte i början av september fick kommentarerna stor tyngd på marknaden. Trots deltavarianten och problemen i försörjningskedjan är de ekonomiska utsikterna för euroområdet relativt goda.

Höjningen av marknadsräntorna avspeglades i augusti i den negativa avkastningen på statsobligationer (-0,6%). Även avkastningen på företagsobligationer med hög kreditvärdering var negativ (-0,4%). Ränterisken för lånekategorin har ökat under pandemin, eftersom företagen har emitterat längre och längre lån. Avkastningstillägg på lån som ska betalas till placerare har också minskat och deras funktion som buffertar mot räntehöjningar har försvagats. Företagsobligationer med lägre ränterisk och svag lånekategori samt lån till utvecklingsländer gav positiv avkastning. 

Situationen på räntemarknaden kommer under hösten att vara tämligen likartad. Den höga inflationen förväntas nu avta i början av nästa år. Centralbankerna inleder eventuellt i slutet av året en måttlig minskning av sina månatliga köp av värdepapper. Detta är förväntat på räntemarknaden och torde inte ha någon större inverkan på marknaden. En höjning av styrräntorna, som förväntas ske tidigast om ett år, kommer att ha större inverkan på marknaden.

Ilkka Laru, ränteportföljförvaltare

Enligt de slutliga uppgifterna uppgick den ekonomiska tillväxten i euroområdet under det andra kvartalet till 2,2 procent från det första kvartalet. Siffran uppdaterades något uppåt till följd av en starkare konsumtionsefterfrågan än väntat. Konsumtionsefterfrågan ökade särskilt inom servicesektorn, eftersom restriktionerna på grund av pandemin har minskat i takt med att vaccinationstäckningen har ökat. Utsikterna överskuggas av den snabba spridningen av deltavarianten av coronaviruset och problemen i försörjningskedjan fortsätter. Försörjningsproblemen, som förväntades vara tillfälliga, har visat sig vara en längre tid och förväntas ännu inte upphöra inom den närmaste framtiden.

Inköpschefsindexet i euroområdet justerades något nedåt i augusti. Den ekonomiska tillväxten i området har fortsatt under det tredje kvartalet, men takten har avtagit något under augusti. Inköpschefsindexet inom servicesektorn sjönk i augusti efter en uppgång på sex månader och var 59,0 (59,8 i juli). Trots en liten nedgång är utsikterna goda för servicesektorn i euroområdet. Återhämtningen i konsumtionsefterfrågan stöder den ekonomiska tillväxten under innevarande kvartal. Däremot sjönk inköpschefsindexet för euroområdets industrisektor fortfarande i augusti till 61,4 (62,8 i juni). Utsikterna för industrin är tills vidare måttligare eftersom problemen i försörjningskedjan bromsar produktionen. Det kombinerade inköpschefsindexet sjönk i augusti och var 59,0 (60,2 i juli).

Den preliminära totala inflationen i euroområdet i augusti var 3,0 %, den högsta nivån på tio år (2,2 % i juli). Inflationen ökade också i augusti på grund av att energipriserna steg.  Också priserna på livsmedel, alkohol och tobak steg. Den underliggande inflationen steg som väntat måttligt jämfört med juli (0,9 %) och var på årsnivå 1,6 %. Inflationen väntas öka ytterligare mot slutet av året men stabiliseras därefter.

Arbetslöshetsgraden i euroområdet var i juli 7,6 %, vilket innebär en svag förbättring jämfört med juni (7,8 %). Den minskade arbetslösheten berodde delvis på att arbetskraften minskade. För närvarande är den fortfarande lägre än före pandemin. Den ekonomiska återhämtningen förväntas öka arbetskraftsutbudet i framtiden.

Europeiska centralbankens råd sammanträdde inte i augusti. Enligt promemorian från sammanträdet i juli förekommer det en viss oenighet i om huruvida bankens penningpolitik skall mjukas upp. Vid mötet uppdaterade rådet sin politik för att återspegla bankens nya strategi, som innebär att inflationen kan överskrida 2 % -målet och att penningpolitiken kan hållas lätt under en längre period. 

Centralbanken sammanträder nästa gång den 9 september och mötets beslut kommer att vara kända innan denna översikt offentliggörs. Enligt marknadsförväntningarna skulle centralbanken kunna bromsa upp sina inköp i anslutning till pandemin (Pandemic Emergency Purchase Programme) mot slutet av året. Dessutom skulle inte hela programmets medel användas före programmets planerade slut i mars 2022. Centralbanken skulle inte röra styrräntan under en lång tid framöver.

Centralbanken uppdaterar också sina ekonomiska prognoser för mötet, där sannolikt prognoserna för den ekonomiska tillväxten i euroområdet för innevarande år kommer att höjas. Den framtida inflationen kommer sannolikt också att justeras uppåt.

I USA överskuggas de ekonomiska utsikterna av den snabba spridningen av deltavarianten av coronaviruset och de fortsatta problemen i försörjningskedjan. Effekten av ökade infektioner var tydligast i de svagare sysselsättningstalen än väntat efter en stark julimånad. Förutom problem med försörjningskedjan har företagen varit tvungna att kämpa för att hitta arbetskraft. Även konsumenternas förtroende har minskat i takt med att infektionerna ökar.

Konsumenternas förtroendeindex enligt University of Michigan sjönk kraftigt i augusti på grund av den snabba spridningen av deltavarianten av coronaviruset (augusti 70,2, juli 81,2). Siffran är den lägsta sedan december 2011. Förtroendet minskade kraftigt i olika befolkningsgrupper och geografiska områden. Om förtroendet fortsätter att sjunka kommer det att påverka konsumenternas efterfrågan mot slutet av året. Med hänsyn till den senaste tidens inflationsutveckling i ekonomin var den måttliga ökningen av konsumenternas långsiktiga förväntningar på inflationen positiv för räntemarknaden.

De offentliggjorda inflationssiffrorna är fortfarande höga. Den totala inflationen i juli steg med 5,4 % från året innan. På motsvarande sätt ökade den underliggande inflationen med 4,3 %. Inflationsförväntningarna har hittills inte ökat nämnvärt. Så länge detta är fallet behöver inte centralbanken oroa sig för prisutvecklingen. Centralbanken anser att den nuvarande inflationstakten endast är tillfällig och att den kommer att korrigeras i framtiden. Även om begreppet tillfällig har varit ett tänjbart begrepp för centralbanken förväntas marknadsinflationen sjunka till 2 procent efter början av nästa år. 

Inköpschefsindexet för industrin (ISM) steg i augusti från juli (augusti 59,9, juli 59,5). Indexet höjdes av delfaktorerna nya beställningar och produktion. Däremot försämrades sysselsättningskomponenten. Även problemen i försörjningskedjan till följd av pandemin fortsatte att bromsa upp tillväxten. Inköpschefsindexet för servicesektorn sjönk i augusti från föregående månad (augusti 61,7, juli 64,1). Sektorn fortsatte att lida av dålig tillgång på arbetskraft och stigande kostnader.

Bland de ekonomiska siffrorna för augusti har de största rubrikerna lett till en klart mindre ökning än väntat av arbetstillfällen utanför jordbruket. Antalet nya arbetstillfällen var endast 235 000, medan förväntningarna på tillväxt översteg 700 000. Uppjusteringen av sysselsättningssiffrorna för juli var positiv. Den tydligaste orsaken till den dåliga sysselsättningsutvecklingen var spridningen av deltavarianten i ekonomin efter juli. Till skillnad från rapporter för föregående månader upphörde i praktiken sysselsättningsutvecklingen inom servicesektorn i augusti. Detta trots att lönerna inom sektorn ökade.

Arbetslöshetsgraden i augusti var 5,2 %, vilket är något lägre än i juli (5,4 % i juli). Arbetskraftsdeltagandet förändrades inte från juli (61,7%). Den dåliga tillgången på arbetskraft återspeglades i de genomsnittliga timlönerna, som steg med 0,6 % från juli.

Den svaga sysselsättningsutvecklingen är ett problem för centralbanken, som efter de goda siffrorna i juli, lutade mot en åtstramning av den lätta penningpolitiken under hösten. Marknaden förväntade sig att centralbanken skulle tillkännage åtstramningen vid sitt nästa möte i september och att åtstramningen skulle börja så tidigt som i oktober eller senast i november. En försämrad sysselsättningsbild kan fördröja centralbankens beslut något. Besluten från centralbankens nästa sammanträde publiceras den 22 september 2021.

Aktiemarknadens positiva stämning fortsatte i augusti. Aktieindexet MSCI World, som beskriver världens aktiemarknader, steg med +2,6 %, mätt i lokala valutor. USA (+3,0 %) var det bästa och Kina (+0,0 %) det sämsta marknadsområdet. Den kinesiska aktiemarknaden har den senaste tiden varit svag eftersom myndigheterna har börjat skärpa den ”snabba och aggressiva” regleringen, särskilt inom tekniksektorn.

Verksamhetsmiljön har fortsatt att vara gynnsam. I Asien har ökningen av antalet coronavirusinfektioner på vissa håll lett till att produktionsanläggningar och hamnar har stängts. I västländerna återhämtar sig servicesektorn i takt med det gradvisa upphävandet av restriktioner för rörlighet. Industrins orderingång är god, men tillväxten har tydligt avtagit.

Resultatperioden under årets andra kvartal var bättre än väntat. Företagsledningens framtidsutsikter var allmänt positiva. De kraftigt ökade kostnaderna för investeringsvaror samt flaskhalsarna inom både produktion och logistik skapar oro. De allra flesta företag är dock övertygade om att de  enligt den rådande efterfrågan kommer att kunna föra över de ökade kostnaderna på slutprodukten inom en rimlig tidsram.

Även om marknadsstämningen fortfarande är optimistisk, bör man vara medveten om att debatten om en gradvis minskning av likviditeten har accelererat, att de ekonomiska uppgifterna inte längre har överraskat positivt och att den positiva utvecklingen av resultatprognoserna inte längre tas för given. Detta är saker som kan utlösa en snabb förändring av marknadsstämningen.

Johan Hamström, aktieportföljförvaltare

På räntemarknaden var augusti negativ för statsobligationer och IG-företagslån, då de långa räntorna steg. HY-företagslånen och den tillväxträntemarknaden visade en positiv avkastning.

Inflationen i euroområdet har stigit till sin högsta nivå under flera år, men Europeiska centralbanken (ECB) ser den som tillfällig och penningpolitiken kommer att förbli mycket lätt ännu flera år framöver. Den enda förändring i penningpolitiken som troligen kommer att ske inom kort är en minskning av PEPP-inköpsprogrammet mot mars nästa år, då det meddelas att det som det nu ser ut kommer att upphöra.

Kommentarerna av chefen för USA:s centralbank vid Jackson Hole-konferensen tolkades som duvliknande. Han lyckades övertyga marknaden om att det fanns en fullständig åtskillnad mellan minskningen/tillbakadragandet av köp av värdepapper och höjningen av de viktigaste räntesatserna, som är betydligt mer avlägsna i framtiden.

Vi förväntar oss att de långa räntorna kommer att stiga mot slutet av året när ECB och Fed gör upp riktlinjerna för sina inköpsprogram. Dessutom pressar den höga skuldsättningen, den höga inflationen och en ekonomi som återhämtar sig upp de långa räntorna.

Mikko Rautiainen, ränteportföljförvaltare

Det har inte skett några större förändringar i den ekonomiska miljön när sommaren närmar sig sitt slut. Centralbankernas penningpolitik har förblivit lätt och har stött placeringsmarknaderna. Vaccinationerna i Europa har gått framåt och ekonomierna har fortsatt att öppnas. De offentliggjorda resultaten för företag under andra kvartalet har överstigit förväntningarna. Utsikterna har varit gynnsamma för placerare.

Efter en stark sommar närmar vi oss en tid då förändringstakten avtar, både när det gäller företagens resultattillväxt och centralbankernas stimulansprogram. Problemen med försörjningskedjan efter pandemin har förlängts och svårigheterna att få tillgång till arbetskraft inom vissa sektorer har bromsat tillväxten och höjt kostnadsnivåerna. Risken för att den positiva marknadsutvecklingen vänder ökar. Därför sänker vi risknivån måttligt.  

Vi beräknar portföljens aktiekurs från lätt överviktad till neutral, så att de överviktade europeiska och nordamerikanska aktier sänks till neutral. Därefter har alla aktieplaceringskategorier i portföljen neutral vikt. Frigjorda medel allokeras till penningmarknadsplaceringar, som stiger från en tidigare nollvikt till neutral.

Vi är medvetna om den stora osäkerheten kring tidsplanen för de penningpolitiska förändringarna på kort sikt. Den förändring av aktieviktssänkningen som nu har gjorts är enligt vår åsikt en kortsiktig förändring. Om rörelsen visar sig vara för tidig är vi redo att reagera snabbt.

Med undantag för den ökade penningsmarknadsvikten kommer vi inte att göra några ändringar i ränteallokeringen för placeringsportföljen. På längre sikt förväntar vi oss att marknadsräntorna ska stiga, så vi kommer att fortsätta att undervikta statsobligationer på grund av de dåliga utsikterna till avkastning. Vi överviktar fortfarande företagsobligationer med högre och lägre kreditvärdering och tillväxtländernas räntemarknader.

Månadens fond i augustii: Sparbanken Lösningsfonder

”Fonden Sparbanken High Yield sprider sina placeringar över europeiska företagslån med lockande avkastningspotential och högre risk. Vi placerar huvudsakligen i klassificerade företagslån. Oklassificerade lån kan utgöra högst 20 procent av fonden. Ibland görs också placeringar i andra valutor än euro (amerikanska dollar eller brittiska pund). Placeringar som inte är i euro skyddas mot valutarisker.” Läs mer.