Tillväxtutsikterna i världsekonomin är fortfarande relativt goda för innevarande år, eftersom länderna har kunnat öppna sina ekonomier i takt med att vaccineringen har framskridit. Det har dock uppstått sprickor i tidigare utsikter på grund av tillgången på vaccin. De utvecklade länderna befinner sig i en relativt god situation när det gäller tillgänglighet, medan tillväxtmarknaderna befinner sig i en annan situation. Inte ens industriländerna är helt skyddade mot spridningen av den mer smittsamma varianten av coronaviruset och den eventuella begränsningen av den ekonomiska verksamheten. Marknadens återhämtning efter pandemin kan redan ha nått sin kulmen. Det stora stödet från regeringar och centralbanker för marknaden kommer dock att fortsätta att stödja den ekonomiska tillväxten tills vidare.

I juli steg aktiemarknaden, men var tudelad. Eftersom de utvecklade marknaderna hade en positiv avkastning sjönk aktiekurserna i utvecklingsländerna efter det att den kinesiska regeringen ingrep i vissa av sina teknik- och utbildningsföretags verksamhet. Kinas agerande mot företagen kan ses som utfallet av den politiska risken. Det finns dock flera orsaker till detta, varav en del är samma som dem som förekommit på de utvecklade marknaderna, såsom det faktum att lagstiftningen släpar efter den tekniska utvecklingen och de växande förmögenhetsskillnaderna. En del av orsakerna är att de internationella relationerna har skärpts och att landet har som mål att bli tekniskt självförsörjande.

Uppsvinget på aktiemarknaden drivs av starka företagsresultat. Resultattillväxten väntas också förbli stark inom den närmaste framtiden. En kritisk faktor för aktiemarknaden är inflationsutsikterna och centralbankernas fortsatt lätta penningpolitik. I euroområdet kommer räntorna att förbli låga under lång tid framöver. I Förenta staterna har däremot de förbättrade ekonomiska utsikterna lett till en debatt om att ändra penningpolitikens inriktning. Även om de första preliminära stegen mot en striktare politik togs under hösten, förväntas inte styrräntan stiga på länge. 

Under sommaren har den höga inflationstakten, som tidigare skapade oro på investeringsmarknaderna, inte längre varit något problem. Centralbankerna lyckades sälja sina uppfattning om att den ökade inflationen är tillfällig till marknaden. Centralbankerna har också ägnat mycket tid åt att hålla de långfristiga marknadsräntorna på en mer måttlig nivå. De långa marknadsräntorna sjönk under sommaren i både Förenta staterna och euroområdet. Räntesänkningen berodde delvis på nya virusinfektioner och utsikterna för en måttlig tillväxt i världsekonomin. Det är först på senare tid som räntorna har stigit något.

Ränteplacerare står inför samma problem som tidigare. Det är svårt att på marknaden hitta rimligt lönsamma investeringsmål med hänsyn till de risker som är förknippade med investeringar. Detta gäller fortsättningsvis, även om alla ränteplaceringsklasser gav en positiv avkastning under ledning av statsobligationerna. I juli var avkastningen på statsobligationer så hög som 1,8 procent, vilket är en god avkastning med tanke på den låga utgångsnivån på statsobligationsräntorna. Den stora efterfrågan på företagsobligationer av hög och låg kreditklass fortsatte att hålla avkastningstilläggen på dessa lån på en låg nivå. Som man tidigare konstaterats i samband med ränteplaceringar är inte stigande marknadsräntor över tid och låga avkastningstillägg för riskabla företagslån en attraktiv kombination. 

Ilkka Laru, ränteportföljförvaltare

Enligt preliminära uppgifter uppgick den ekonomiska tillväxten under det första kvartalet till 2,0 procent från det första kvartalet. Återhämtningen i gränsstaterna, och i synnerhet i deras servicesektorer, stöddes av tillväxten som var högre än väntat efter smittspridningen i början av året. I takt med att vaccineringen framskrider är tillväxtutsikterna under tredje kvartalet i euroområdet positiva. Utsikterna överskuggas av den snabba spridningen av deltavarianten av coronaviruset och det förekommer fortfarande problem i försörjningskedjan för industrivaror.

Enligt inköpschefsindexen för euroområdet har ekonomin fortsatt att växa bra i början av tredje kvartalet. Öppnandet av ekonomierna och den ökade konsumentefterfrågan har flyttat tyngdpunkten på tillväxten till servicesektorn. Inköpschefsindexet inom servicesektorn steg i juli för sjätte månaden i rad och var 59,8 (58,3 i juni). Däremot sjönk inköpschefsindexet för euroområdets industrisektor i juli till 62,8 (63,4 i juni). Utsikterna för industrin är tills vidare måttligare eftersom problemen i försörjningskedjan bromsar produktionen. Det kombinerade inköpschefsindexet steg för sjätte månaden i rad och var 60,2 (59,5 i juni).

Till följd av det ökade energipriset sedan juni steg den preliminära totala inflationen i euroområdet i juli och var 2,2 procent (1,9 procent i juni). Inflationsökningen berodde också på att den tyska momsen sjönk tillfälligt jämfört med året, vilket upphörde vid årsskiftet. Den underliggande inflationen i euroområdet sjönk från juni dels av tekniska orsaker (0,7 procent i juli, 0,9 procent i juni). Om vi blickar framåt kommer inflationstrycket mot slutet av året att fortsätta i takt med att ekonomierna öppnas efter pandemin. Prisökningarna väntas bli måttligare nästa år. 

Sysselsättningen i euroområdet har förbättrats sedan i våras. Den senaste siffran för arbetslöshetsgraden var 7,7 procent i juni, vilket är en förbättring sedan maj (8,0 procent). De positiva ekonomiska utsikterna kommer även i fortsättningen att stödja sysselsättningsutvecklingen.

Före sitt möte i juli publicerade Europeiska centralbankens råd lite i förtid sin nya strategi, som har bearbetats sedan början av förra året. Den största förändringen gäller bankens inflationsmål, som enligt den nya strategin är något högre än tidigare. Det tidigare inflationsmålet låg under, men nära, 2 procent. Det nya målet är 2 procent på medellång sikt. Målet är symmetriskt, det vill säga ur bankens synvinkel är det lika oönskat att överskrida som att underskrida målet. Hur effektiv den penningpolitik som krävs för att korrigera avvikelsen är bestäms, beroende på banken, av avvikelsens källa, belopp och varaktighet. Andra faktorer som är relevanta för prisstabiliteten tas också i beaktande då man fattar beslut om penningpolitiken. Banken kommer också att ändra utformningen av sin politiska styrning, som kommer att vara mer sammanfattad och mera koncis än tidigare.

Europeiska centralbankens råd ändrade inte bankens styrränta på sitt sammanträde i juli. I linje med den nya strategin sades styrräntan ligga kvar på nuvarande eller lägre nivå tills bankens inflationsmål på 2 procent uppnås. Också inflationen måste hållas en längre tid på målnivå innan eventuella ändringar i styrräntan görs.

Enligt marknadens tolkning kommer centralbankens penningpolitik att förbli lätt under en längre period än väntat. Den förnyade strategin ger centralbanken mer tid att höja styrräntan, även om inflationsmålet uppnås. Centralbankens råd offentliggör sitt nästa räntebeslut den 9 september 2021.

Siffrorna från den amerikanska ekonomin vittnar om en måttlig ekonomisk tillväxt, men att det finns problem när det gäller tillgången på arbetskraft och industrivaror. Trots dessa problem har tredje kvartalet börjat i relativt starka tecken. På samma sätt som i Europa överskuggas utsikterna av den snabba spridningen av deltavarianten av coronaviruset och det förekommer fortfarande problem i försörjningskedjan för industrivaror. 

Inköpschefsindex inom industrin sjönk i juli från juni (59,5 i juli, 60,6 i juni). Indexet sänktes av dess delfaktorer – produktionen och nya beställningar. Som ett positivt tecken kan räknas förbättringen av sysselsättningen. Den ekonomiska verksamheten plågas fortfarande av problem i försörjningskedjan till följd av pandemin. Det värsta är kanske bakom oss, men det kommer att ta tid innan situationen återgå till det normala. 

I juli steg inköpschefsindexet inom servicesektorn till den högsta nivån i dess mätningshistorik (64,1 i juli, 60,1 i juni), då nästan alla sektorer som ingår i indexet ökade. Sektorn fortsatte att lida av dålig tillgång på arbetskraft och stigande kostnader.

Den ökade mängden arbetstillfällen utanför jordbruket överraskade marknaden positivt i juli. Antalet nya arbetstillfällen var 943 000. Också sysselsättningssiffrorna för juni justerades uppåt. Liksom tidigare ökade sysselsättningen särskilt inom servicesektorn, där antalet arbetstillfällen ökade med 659 000. Trots de höga siffrorna för juli finns det fortfarande något fler än 3 miljoner färre anställda än före pandemin. 
Arbetslöshetsgraden i juli var 5,4 procent, vilket är lägre än i juni (5,9 procent i juni). Arbetslöshetsgraden sjönk trots den fina ökningen av sysselsättningsgraden (61,7 procent i juli, 61,6 procent i juni). Medeltimlönerna steg med 0,4 procent från juni.

Den förbättrade sysselsättningssituationen stöder konsumentefterfrågan. Om de relativt starka arbetsmarknadssiffrorna i juli fortsätter under de kommande månaderna kan centralbankens lätta penningpolitik komma att ändra riktning redan i höst. Siffrorna för juli visar dock ännu inte några effekter av deltavarianten av coronaviruset, som kan vara en faktor som dämpar den ekonomiska tillväxten. 

Yttrandet från USA:s centralbanks marknadskommitté efter mötet i juli förde tog ett steg närmare slutet på den nuvarande lätta penningpolitiken. Enligt banken har ekonomin rört sig mot bankens mål om full sysselsättning och prisstabilitet. De sektorer inom ekonomin som drabbades hårdast av pandemin har gjort framsteg i sin återhämtning efter pandemin, men de har ännu inte gjort tillräckliga framsteg. Centralbanken kommer att fortsätta sina månatliga köp av värdepapper.

På marknaderna ser man centralbankens uttalande som ett försiktigt steg mot en skärpning av den lätta penningpolitiken. Centralbanken förväntas meddela under hösten om att den minskar sina månatliga köp av värdepapper. Vid centralbankens årliga seminarium i Jackson Hole i slutet av augusti kan den framtida penningpolitiska inriktningen också framträda. I vilket fall som helst kommer meddelandet om en åtstramning av penningpolitiken i god tid före dess faktiska genomförande.

Med tanke på situationen på finansmarknaderna anses den nuvarande inköpsnivån redan vara överdimensionerad. Att minska inköpen skulle inte vara något negativt för marknaden. Den snabba spridningen av deltavarianten av coronaviruset och de tills vidare relativt höga arbetslöshetssiffrorna kan försena bankens nästa steg. Besluten från centralbankens nästa sammanträde publiceras den 22 september 2021. 

I juli fortsatte aktierna att stiga stadigt. Aktieindexet som beskriver världens aktiemarknader, steg med +1,7 procent mätt i lokala valutor. Det bästa marknadsområdet var Finland (+5,8 procent) och det svagaste var Tillväxtmarknader (-6,1 procent). I Europa steg kurserna med +1,5 procent och i Förenta staterna med +2,3 procent.

Den ekonomiska återhämtningen fortsätter så småningom och tillväxtprognoserna har höjts ytterligare. Öppnandet av ekonomin och de betydande stödprogrammen talar för att uppgången fortsätter tills vidare. Marknaden prissätter redan starkt för att tillväxtutsikterna inom den närmaste framtiden ska förbli mycket starka.

Företagens rapporterade resultat har utgjort en mycket positiv överraskning. Under andra kvartalet ökade S&P 500-företagens omsättning med 27,5 procent och resultatet med imponerande 99,3 procent. Jämförelseperioden var ovanligt svag, men resultatutvecklingen var en stor positiv överraskning. Ännu i april förväntades Q2-resultaten öka med 52 procent och i början av resultatperioden med 64 procent. För Q3 och Q4 förväntar sig marknaden en tillväxt på 29 procent respektive 19 procent. Resultatutvecklingen har med andra ord nått sin kulmen, men fortsätter vara mycket stark. 

Prissättningen på aktiemarknaden är en krävande uppgift, men det är svårt att hitta alternativa avkastningskällor. Inflationen verkar redan ha nått sin kulmen och inflationsförväntningarna beräknas ha börjat sjunka. Den senaste tidens starka sysselsättningsgrad i Förenta staterna ingjuter förtroende för en stark ekonomi. Till följd av detta kan Fed börja avveckla QE-köp senare i år, eventuellt redan i september, vilket skärper penningpolitiken och marknadens likviditet. Räntehöjningen kommer också att skärpa prissättningen av aktier. Detta har på kort sikt en direkt inverkan på riskvilligheten och prissättningen på aktiemarknaden. Aktiernas mycket starka utveckling jämnar ut sätt. Den mycket starka ekonomiska tillväxten och de starkt negativa realräntorna stödjer aktier i en stigande räntemiljö, men i vilken utsträckning?

Tills vidare fortsätter vi övervikta aktierna måttligt.



Olli Tuuri, aktieportföljförvaltare

I juli var stämningen på räntemarknaden positiv då räntorna fortsatte att sjunka. Nedgången i de långa räntorna berodde på att pandemin återigen försämrades på grund av deltavarianten. Marknaden verkar också tro på centralbankernas budskap om att inflationen är tillfällig, vilket innebär att det tar ännu flera år innan penningpolitiken stramas åt. Inflationen kan dock överraska genom att ligga klart över målen, åtminstone i Förenta staterna och Storbritannien. Inflationsrisken är utan tvekan lägst i euroområdet och Europeiska centralbanken (ECB) reviderade sin strategi i början av juli och siktar nu på en symmetrisk inflation på 2 procent. Vid sitt möte i slutet av juli uppdaterade ECB ytterligare sina penningpolitiska riktlinjer i enlighet med den nya strategin, som ytterligare stärker de ultralätta penningpolitiken.

På företagslånemarknaderna började den positiva utvecklingen gå nedåt till följd av vändningen i de långa räntorna och riskpremierna är nu på sin lägsta nivå på många år. På företagslånemarknaden där riskerna är låga rådde en ganska lugn stämning. Emissionsmarknaden är fortfarande ganska lugn på grund av sommarsemestrarna och resultatperioden. I juli hade lån med låg risk en avkastning på 1,14 procent och årets avkastning är nu positiv för det räntesegmentet. På High Yield-marknaden sjönk räntorna och man var på en ständig jakt på avkastning. Framför allt var långa och säkra BB-obligationer populära. Den av kreditvärderingsföretaget Moody’s rapporterade löpande procenten för betalningssvårigheter för 12 månader sjönk i Europa till 3,9 % i juli. HY-lånen gav en avkastning på 0,40 procent i juli.

Vår syn på ränterisken är fortfarande densamma, vi ser att riktningen på de långa räntorna pekar uppåt mot slutet av året. Vi tror att kommunikationen gällande den kommande lindringen av penningpolitiken kommer att vara tydlig men samtidigt är detta en av nyckelfrågorna på marknaden. Fördelningen av statslån förblir underviktad. I avsaknad av investeringsalternativ kommer vi att fortsätta att övervikta IG- och HY-företagslån. Vår kreditriskuppfattning förblir neutral.



Mark Mattila, ränteportföljförvaltare

Stämningen på placeringsmarknaden har varit relativt positiv under sommaren. De offentliggjorda resultaten för företag under andra kvartalet har hittills varit starka. Vaccineringen i Europa har gjort stora framsteg och minskat oron för effekterna av coronavirusets deltavariant på den ekonomiska tillväxten med tanke på eventuella nya begränsningar.

Vi behöll viktningen av vår placeringsportfölj oförändrad i juli. Portföljens aktierisk är fortfarande lätt överviktad. Företagen har fortsatt att prestera bra under andra kvartalet och utsikterna förväntas förbli relativt starka i framtiden. En fortsatt lätt penningpolitik stöder överviktningen av aktier. Inom aktieplaceringar är både europeiska och nordamerikanska aktier måttligt överviktade. Alla andra aktieplaceringsklasser är neutralviktade.

Vi gjorde inga ändringar i placeringsportföljens ränteallokeringar. På längre sikt förväntar vi oss att marknadsräntorna ska stiga, så vi kommer att fortsätta att undervikta statsobligationer och penningmarknaden på grund av de dåliga utsikterna till avkastning på dessa placeringar. Vi överviktar fortfarande företagsobligationer med högre och lägre kreditvärdering och tillväxtländernas räntemarknader.

För företagsobligationer med högre och lägre kreditvärdering kommer vikten inom dessa två investeringskategorier att ligga på lån med högre kreditvärdering. Minskningen av kreditrisken beror på en försämring av företagsobligationernas kvalitet, särskilt lån med lägre kreditvärdering. Den försämrade kvaliteten återspeglas i en lägre riskpremie på lån till placerare och bland annat i försämrade lånevillkor. 

Vi väljer varje månad den aktuella fonden bland Sparbankens placeringsfonder. Presentationer av månadens fond juli 2021 samt tidigare månadens fonder hittar du här.

Månadens fond i juli: Sparbanken High Yield

”Fonden Sparbanken High Yield sprider sina placeringar över europeiska företagslån med lockande avkastningspotential och högre risk. Vi placerar huvudsakligen i klassificerade företagslån. Oklassificerade lån kan utgöra högst 20 procent av fonden. Ibland görs också placeringar i andra valutor än euro (amerikanska dollar eller brittiska pund). Placeringar som inte är i euro skyddas mot valutarisker.” Läs mer.