I december stärktes förväntningarna på en försvagad aktivitet inom världsekonomin ytterligare, eftersom många ekonomiska indikatorer fortsatte att sjunka. Enligt OECD:s prognos från november väntas världsekonomin växa med 2,2 procent nästa år, klart under det långsiktiga genomsnittet. Olika områden står inför sina egna utmaningar, men de gemensamma nämnarna som hög inflation, svagare köpkraft och snabbt höjda räntor undergräver tillväxtutsikterna.

År 2023 förväntas inflationen globalt ligga kvar över målnivån på omkring 2 procent, men dock minska från nuvarande nivåer. Inflationstrycket visar tecken på att lätta, såsom sjunkande råvarupriser och minskade utmaningar i försörjningskedjan. Inflationen i USA har sjunkit redan under flera månader och Europa väntas också nå en inflationstopp under de närmaste månaderna. Å andra sidan kan löneinflationen öka och det finns många osäkerheter kring energipriserna.
Om inflationstrycket lättar innebär detta också att centralbankens räntehöjningar eventuellt upphör. Vi befinner oss inte i den här situationen än, men år 2023 kommer temat förmodligen att lyftas fram ännu mer.

I USA fortsatte Fed att höja räntorna i december och höjde styrräntan till 4,5 procent. Höjningen var dock redan något lägre än tidigare höjningar, vilket kan tolkas som att det värsta trycket på räntehöjningar börjar minska. Räntehöjningen börjar också småningom visa sig på realekonomins sida och den ekonomiska tillväxten i USA förväntas ligga nära noll nästa år. Räntehöjningen är redan starkt synlig på bostadsmarknaden, där handelsvolymerna har kraschat och bostadspriserna har börjat sjunka. Situationen på arbetsmarknaden är fortfarande god.

I Kina fortsätter coronan att störa ekonomin. Kinas coronastrategi har dock förändrats radikalt under den senaste månaden. Kina höll länge fast vid en strategi för att motverka pandemin, men i december upphävdes de flesta av restriktionerna. Förändringen skedde snabbare än väntat. Till följd av att restriktionerna slopades sprids smittan nu snabbt i Kina och ett betydande antal människor är sjuka. Även om öppnandet av ekonomin förväntas öka den ekonomiska utvecklingen i Kina nästa år, kan de kommande månaderna vara svåra på grund av både mänskligt lidande och ett stort antal sjukfrånvaron.

I Europa är energikrisen ett mer akut problem än i resten av världen, eftersom Europa är starkt beroende av rysk energi. Vinterns väderförhållanden har stor inverkan på hur illa energikrisen eskalerar under vintern. Länderna har dock lyckats minska sin el- och gasförbrukning och man har lyckats fylla gaslagren bättre än väntat, så de värsta farhågorna har minskat. Trots detta förväntas ekonomin i euroområdet gå in i en recession.

Tyskland, som länge har varit drivkraft inom euroområdets ekonomi, och dess starka industrisektor står inför utmaningar på grund av energikrisen. I december mottogs dock bättre ekonomisk statistik från Tyskland än väntat, vilket ger hopp om att utsikterna gradvis skulle förbättras.

I december överraskade Europeiska centralbanken marknaderna med sitt budskap att inflationen kommer att förbli hög under lång tid och att det fortfarande behövs kraftiga räntehöjningar. Efter ECB-mötet började marknadsräntorna snabbt stiga. Generellt väntas räntehöjningarna fortsätta ännu nästa år, vilket kommer att bidra till att tillväxtutsikterna försvagas.

I likhet med den övriga världen håller den ekonomiska tillväxten i Finland på att avmattas. Enligt färsk statistik vände den ekonomiska tillväxten redan under årets tredje kvartal, då bruttonationalprodukten minskade med 0,2 procent från föregående kvartal. Sparbanken förutspår att den finska ekonomin kommer att hamna i en lågkonjunktur, om än ganska mild. Konsumenternas förtroende är på en rekordlåg nivå eftersom stigande priser och räntor tynger stämningen. Å andra sidan stöds hushållen av den goda situationen på arbetsmarknaden och det faktum att många fortfarande har besparingar från coronatiden. Även företagens förtroende har minskat, men inte lika dramatiskt som konsumenternas. På bostadsmarknaden har handeln minskat kraftigt och bostadspriserna har börjat sjunka.

Henna Mikkonen, Sparbanksgruppen chefsekonom

Stämningen på aktiemarknaden var dyster i december. Meddelandet från Fed om en fortsatt räntehöjning och den höga räntenivån vägde pressade ner stämningen, även om inflationen i sig var något lägre än väntat. Kinas mer öppna covid-politik ökade förväntningarna på en framtida förbättring av den ekonomiska aktiviteten, vilket i sin tur höjde räntorna och därmed pressade ner aktiepriserna. Under månaden sjönk världens aktiemarknader med så mycket som -5,1 % i lokala valutor. Den svagare dollarn minskade också avkastningen mätt i euro, som sjönk till -7,6 procent. Rörelserna för enskilda aktier var kraftiga. Det positiva resultatmeddelandet höjde räntorna drastiskt, men den negativa resultatvarningen pressade ännu mer ner de enskilda företagens kurser.

Marknaden fortsätter att fokusera på inflationstemat i år. De senaste inflationssiffrorna tyder på att inflationen håller på att avstanna, men årsinflationen är fortfarande mycket hög. Utvecklingen under den senaste månaden är dock uppmuntrande. Det varma vädret har underlättat Europas energiutsikter under de senaste veckorna och därmed hållit prisnivåerna för energi lägre än beräknat. Båda faktorerna är positiva eftersom ECB under året reflekterar över styrkan i sin räntehöjningspolitik och räntehöjningscykelns varaktighet.

I år kommer konsumenternas köpkraft att fortsätta att minska. Den privata konsumtionen i början av året är svag, vilket återspeglas i företagens resultatutveckling. De stora investeringarna som pågår kommer att slutföras, men kommer företagen att fatta nya investeringsbeslut? Företagens orderstockar är på en mycket hög nivå. Även lagren är på en hög nivå, och när svårigheterna i försörjningskedjan lättar försöker företagen minska sina lager, vilket kommer att medföra ytterligare svaghet på marknaden under början av året. Orderingången väntas försvagas i takt med att ekonomin avtar. Ovan nämnda faktorer bidrar för sin del till att den ekonomiska aktiviteten under första halvåret avmattas.

För nästa år förväntar sig marknaden en resultattillväxt på cirka 4 procent i USA. Vi uppskattar att detta antagande kräver att centralbanken lyckas styra ekonomin mot en mjuk nedgång. Vid en mjuk nedgång skulle arbetslösheten öka, men ekonomin skulle inte gå in i en recession. Sannolikheten för detta scenario är liten och till exempel räntekurvan (skillnaden mellan 10-års och 3-månadersräntor) förutspår att ekonomin kommer att hamna i recession. Under en recession skulle de nuvarande rekordhöga vinstmarginalerna sjunka och resultattillväxten skulle mycket väl kunna ligga under -10 procent. Enligt tillgänglig information förväntas recessionen dock bli ganska kortvarig och en vändning till det bättre skulle ske i slutet av 2023.

Kursutvecklingen år 2022 bestämdes av en ökad inflation och stigande räntor, vilka försvagade placeringssentimentet och skapade press på aktiekursernas värderingsnivåer. Den höga likviditetsnivån som upprätthålls av centralbankerna gav i sin tur ett starkt stöd åt marknaden. År 2023 bestäms kursutvecklingen av en långsammare ekonomisk tillväxt, företagens svagare resultatnivå och av hur länge centralbankspolitikens åtstramning varar och hur kraftig den är. På kort sikt bedömer vi att alla ovanstående faktorer kommer att utvecklas i en negativ riktning. Ekonomin kommer oundvikligen att avstanna. Företagens resultatutveckling varit bättre och varat längre än förväntat som positiv. Resultatutvecklingen kommer att vända i en svagare riktning i takt med att våren framskrider. Centralbankspolitiken är däremot beroende av inflationsutvecklingen, men den kommer att vara åtstramande under de kommande månaderna. Ovan nämnda faktorer är dock redan välkända och diskonterade på marknaden. Den största osäkerhetsfaktorn är inflationens varaktighet och därmed den åtstramande centralbankspolitikens varaktighet. Vi förväntar oss att den åtstramade centralbankspolitiken kommer att fortsätta under de närmaste månaderna och därför är vi försiktiga med aktierisken på kort sikt. Det är dock nödvändigt att vara lyhörd för om centralbankspolitiken ändrar riktning, eftersom den sannolikt kommer att vända den långsiktiga trenden i positiv riktning.

Förra året var ett av de mest utmanande i historien på räntemarknaden. De främsta orsakerna var inflationen och centralbankerna. Marknadsräntorna och risktilläggen på företagslån steg rejält under året och de realiserade avkastningarna var dåliga i alla räntetillgångsklasser.

I slutet av året var det fortfarande volatilitet på marknaden. Risksentimentet förändrades i december när centralbankernas möten hölls i mitten av månaden och särskilt Europeiska centralbanken (ECB) åstadkom en stor marknadsreaktion. Som väntat höjde ECB styrräntan med 50 räntepunkter, vilket innebär att den penningpolitiska åtstramningen fortsätter. Dessutom meddelade banken om QT, dvs. en minskning av balansräkningen från och med mars 2023. Centralbanken överraskade marknaden med sin hökliknande retorik och drog upp ytterligare betydande och överraskande åtgärder gällande marknadsprissättningen i syfte att dämpa inflationstrycket. Till följd av de hökliknande kommentarerna steg räntorna märkbart.

Årets teman torde förbli desamma som förra året. På räntemarknaden ligger fokus på centralbankernas agerande och inflationsutvecklingen. Vi räknar med att inflationen kommer att minska i år, kanske ännu snabbare än väntat. Samtidigt är den ekonomiska miljön fortfarande mycket utmanande. Centralbankerna torde mildra sin retorik i år, delvis tvingade till detta. Den största osäkerheten i inflationsutvecklingen är löneökningar och oförutsägbarheten i den geopolitiska miljön. Inflationsförväntningarna har förblivit tämligen måttliga, vilket innebär att centralbankerna åtminstone delvis kommer att lyckas med sin uppgift att hålla prisnivån stabil, vilket är en årsinflation på 2 procent för centralbankerna.

Penningpolitiken har stramats åt snabbt och följaktligen har risken för ett politiskt fel ökat. Inflationen och konsumenternas försiktighet kommer att återspeglas i företagens resultat i år, och oron för resultattillväxten kommer att utgöra ett samtalsämne. Betalningsstörningarna har dock ännu inte ökat, men här kommer säkert också en negativ utveckling att kunna ses. Den normaliserade avkastningen på räntemarknaden lockar placerare och vi kommer säkert att åter få se ett intressant år på räntemarknaden.

Vi väljer varje månad den aktuella fonden bland Sparbankens placeringsfonder. Presentationer av månadens fond december 2022 samt tidigare månadens fonder hittar du här.

Månadens fond i december: Sparbanken High Yield

”Fonden Sparbanken High Yield sprider sina placeringar över europeiska företagslån med lockande avkastningspotential och högre risk. Vi placerar huvudsakligen i klassificerade företagslån. Oklassificerade lån kan utgöra högst 20 procent av fonden. Ibland görs också placeringar i andra valutor än euro (amerikanska dollar eller brittiska pund). Placeringar som inte är i euro skyddas mot valutarisker."