OECD offentliggjorde sin senaste prognos för världsekonomin i november. Prognosen stärkte den redan länge rådande åsikten om att världsekonomins utsikter har försvagats. OECD förutspådde att ekonomin kommer att växa med 3,1 % i år och med endast 2,2 % nästa år. Detta är redan tydligt under långtidsmedelvärdet. Olika regioner står inför sina egna utmaningar, men de gemensamma nämnarna som hög inflation, svagare köpkraft och snabbt förhöjda räntor undergräver tillväxtutsikterna.

För nästa år förväntas inflationen globalt ligga kvar över målnivån på omkring 2 %, men minska från nuvarande nivåer. Inflationstrycket visar tecken på att lätta, såsom sjunkande råvarupriser och minskade utmaningar i försörjningskedjan. Å andra sidan kan löneinflationen öka och det finns många osäkerheter kring energipriserna.

Om inflationstrycket lättar innebär detta också att centralbankens räntehöjningar eventuellt upphör. Vi befinner oss inte i den här situationen än, men nästa år kommer temat förmodligen att lyftas fram ännu mer.

Som sagt har olika regioner sina egna ekonomiska utmaningar. I USA har Fed fortsatt sin beslutsamma politik att höja räntorna och höjde styrräntan till 4 % i november. Räntehöjningen börjar också visa sig på realekonomins sida och den ekonomiska tillväxten i USA förväntas ligga nära noll nästa år. Räntehöjningen är redan starkt synlig på bostadsmarknaden, där handelsvolymerna har sjunkit och bostadspriserna har börjat sjunka. Situationen på arbetsmarknaden är fortfarande god.

I Kina fortsätter räntorna att undergräva de ekonomiska utsikterna. Kina har redan länge hållit fast vid sin strategi att vidta drastiska åtgärder för att begränsa coronasmittan. Coronarestriktionerna har ökat människors missnöje, och på senaste tiden har det förekommit demonstrationer i Kina. En fara är att samhällsfreden i Kina är hotad. Under den senaste månaden har Kina dock tagit steg mot en lösare coronastrategi. I slutet av november meddelades bland annat att vaccinationer av äldre kommer att utökas. Detta skapar förhoppningar om att ekonomin nästa år kommer att kunna fungera mer fritt, vilket också skulle innebära en snabbare tillväxt. Öppnandet av ekonomin kommer sannolikt att ske stegvis.

I Europa är energikrisen ett mer akut problem än i resten av världen, eftersom Europa är starkt beroende av rysk energi. I synnerhet Tyskland, som länge har varit drivkraft inom euroområdets ekonomi, och dess starka industrisektor står inför utmaningar. Vinterns väderförhållanden har stor inverkan på hur illa energikrisen eskalerar under vintern. Länderna har dock lyckats minska sin el- och gasförbrukning och man har lyckats fylla gaslagren bättre än väntat, så de värsta farhågorna har minskat. Trots detta förväntas ekonomin i euroområdet gå in i en recession. Europeiska centralbanken förväntas fortsätta sina räntehöjningar under en tid framöver och därigenom bidra till att försvaga tillväxtutsikterna.

I likhet med den övriga världen håller den ekonomiska tillväxten i Finland på avmattas. Enligt färsk statistik vände den ekonomiska tillväxten redan under årets tredje kvartal, då bruttonationalprodukten minskade med 0,3 % från föregående kvartal. Sparbanken förutspår att den finska ekonomin kommer att hamna i en lågkonjunktur, om än ganska mild. Konsumenternas förtroende är på en rekordlåg nivå, även om den senaste statistiken visar att nedgången har avstannat. Stämningen bland konsumenterna tyngs ned av stigande priser och räntor. I denna miljö är utsikterna för julhandeln dämpade. Å andra sidan stöds hushållen av den goda situationen på arbetsmarknaden och det faktum att många fortfarande har besparingar från coronatiden. Även företagens förtroende har minskat, men inte lika dramatiskt som konsumenternas.

Henna Mikkonen, Sparbanksgruppen chefsekonom

Den positiva stämningen på aktiemarknaden fortsatte i november och månaden slutade starkt, då Feds ordförande Powell signalerade att följande räntehöjningar skulle bli mindre. Under månaden steg världens aktiemarknader med så mycket som 5,7 % i lokala valutor. På grund av dollarns volatilitet var avkastningen mätt i euro: I början av november var inflationstakten i USA klart lägre än förväntat. Denna positiva datapunkt gjorde marknaden nöjd och S&P 500 steg med 5,5 % den dagen. Marknadstolkningen var att centralbankens hökliknande agerande hade nått sin kulmen när inflationen hade avtagit. Denna uppfattning bekräftades dock inte förrän den 23 november, när det i Feds protokoll konstaterades att en majoritet av Feds ledamöter ville att takten för räntehöjningarna snart skulle avta. Utvecklingsländernas marknader var också starka, eftersom aktiemarknaden i Kina återhämtade sig från den nedgång som orsakades av partikongressen i oktober. Det eventuella öppnandet av Kinas coronarestriktioner har också ökat marknadsoptimismen i regionen.

Inflationstemat var också ett debattämne på den europeiska aktiemarknaden. I slutet av månaden var de offentliggjorda inflationssiffrorna fortfarande höga, men trenden var ändå i viss mån uppmuntrande. Efter att energipriserna sjunkit verkar inflationstrycket minska, åtminstone tillfälligt. Det varma vädret har underlättat EU:s energiutsikter och sannolikheten för att vi ska kunna undvika energi-/gasransonering har ökat. Denna utveckling har främjat marknadskänslan och även minskat kostnadstrycket på företagen.

Konsumenterna befinner sig fortfarande i en svår situation, vilket var tydligt under resultatperioden i företag som säljer konsumtionsvaror. Industriföretagens orderstockar ligger fortfarande på en bra nivå och tack vare detta har de rapporterade omsättnings- och resultatsiffrorna varit relativt bra. Under resultatperioden kunde man se att kursrörelserna i de företag som svek förväntningarna var klart större än motsvarande rörelser i företag som överraskade positivt. Detta tyder på att marknadsutvecklingen snabbt kan bli negativ om nyhetsflödet på marknaden blir svagare.

Nästa år räknar marknaden med en resultatökning i USA på cirka 4 %. Vi uppskattar att detta antagande skulle kräva att centralbanken lyckas styra ekonomin mot en mjuk nedgång. Vid en mjuk nedgång skulle arbetslösheten öka, men ekonomin skulle inte gå in i någon recession. Sannolikheten för detta scenario är liten och till exempel räntekurvan (skillnaden mellan 10-års och 3-månadersräntor) "förutsäger" att ekonomin kommer att hamna i recession. Under en recession skulle de nuvarande rekordhöga vinstmarginalerna sjunka och resultattillväxten skulle mycket väl kunna ligga under -10 %. Recessionen väntas dock bli ganska kortvarig och en vändning till det bättre skulle ske i slutet av 2023. När det gäller aktierisken är vi försiktiga på kort sikt, eftersom ekonomisk osäkerhet och riskfaktorer (en stramare penningpolitik, rekordhög inflation och geopolitiska risker) har en negativ inverkan på efterfrågan.

Anders Pelli, aktieportföljförvaltare

De korta räntorna fortsatte att stiga i november och Euriborräntorna var de högsta på över tio år. Samtidigt började de långa räntorna sjunka, vilket bland annat ledde till att den tyska räntekurvan vände nedåt. Räntekurvan för Euroswap har varit nedåtgående redan under lång tid, och nu när Tyskland har anslutit sig är prognoserna för en recession ännu mer omfattande.

Den sjunkande räntekurvan har vanligtvis setts som en indikator på lågkonjunktur, eftersom de längre räntorna redan anses förutse framtida sänkningar av styrräntan, som förväntas ske till följd av den försvagade ekonomiska tillväxten. Anledningen till detta är ofta en stramare penningpolitik, så den onda cirkeln är klar. Vi befinner oss nu alltså i en situation där marknaden börjar ifrågasätta trovärdigheten hos centralbankernas räntehöjningar. December blir därför en intressant centralbanksmånad.

Mikko Rautiainen, ränteportföljförvaltare

Vi väljer varje månad den aktuella fonden bland Sparbankens placeringsfonder. Presentationer av månadens fond november 2022 samt tidigare månadens fonder hittar du här.

Månadens fond i november: Sparbanken High Yield

”Fonden Sparbanken High Yield sprider sina placeringar över europeiska företagslån med lockande avkastningspotential och högre risk. Vi placerar huvudsakligen i klassificerade företagslån. Oklassificerade lån kan utgöra högst 20 procent av fonden. Ibland görs också placeringar i andra valutor än euro (amerikanska dollar eller brittiska pund). Placeringar som inte är i euro skyddas mot valutarisker."