Utsikterna för världsekonomin har fortsatt att försämras och den globala ekonomiska tillväxten förväntas ligga kvar under det långsiktiga genomsnittet i år och särskilt nästa år. Olika regioner står inför sina egna utmaningar, men de gemensamma nämnarna som hög inflation, svagare köpkraft och snabbt stigande räntor undergräver tillväxtutsikterna.

I USA har Federal Reserve fortsatt sin beslutsamma politik att höja räntorna. Räntehöjningen börjar också långsamt visa sig på realekonomins sida och den ekonomiska tillväxten i USA förväntas ligga nära noll nästa år. Räntehöjningen är redan starkt synlig på bostadsmarknaden, där handelsvolymerna har sjunkit och bostadspriserna har börjat sjunka.

I Kina fortsätter räntorna att undergräva de ekonomiska utsikterna. Kina har hållit fast vid sin strategi att vidta drastiska åtgärder för att begränsa coronasmittan. Detta leder också till fluktuationer och osäkerhet i ekonomin. Dessutom står landets fastighetssektor inför utmaningar och byggandet minskar. I oktober hölls en partikongress i Kina där den nuvarande ledningens maktställning befästes. Kinas ekonomiska politik tycks nu betona den inre säkerheten och stormaktskamp, vilket skulle kunna leda till ökade geopolitiska spänningar och mer ansträngda handelsrelationer.

I Europa är energikrisen ett mer akut problem än i resten av världen, eftersom Europa är starkt beroende av rysk energi. Vinterns väderförhållanden har stor inverkan på hur illa energikrisen eskalerar under vintern. Länderna har dock lyckats minska sin el- och gasförbrukning och man har lyckats fylla gaslagren bättre än väntat, så de värsta farhågorna har minskat. Trots detta förväntas ekonomin i euroområdet gå in i en recession.

I likhet med den övriga världen håller den ekonomiska tillväxten i Finland på avmattas. Sparbanken förutspår att ekonomin kommer att växa med 2 % i år och minska med 0,2 % nästa år. Konsumenternas förtroende är på en rekordlåg nivå eftersom stigande priser och räntor drabbar hushållens plånböcker. Å andra sidan stöds hushållen av den goda situationen på arbetsmarknaden och det faktum att många fortfarande har besparingar från coronatiden. Även företagens förtroende har minskat, men inte lika dramatiskt som konsumenternas. Inom handel och byggverksamhet är förtroendet svagast, medan utsikterna för industrin och servicesektorn är något ljusare.

Henna Mikkonen, Sparbanksgruppen chefsekonom

Fluktuationerna på aktiemarknaden var fortsatt starka i oktober. Aktieindexet MSCI World, som beskriver världens aktiemarknader, steg med +6,1 %, mätt i lokala valutor.

Det tredje kvartalets resultatperiod har inletts relativt bra. Slutefterfrågan har knappt försvagats trots de dystra rubrikerna. De ökade kostnaderna har överförts på priserna och problemen med försörjningskedjan har också minskat. Företagen har dock börjat förbereda sig för en avmattning i efterfrågan och kommentarerna om framtiden är något mer försiktiga än tidigare. I USA har tekniksektorn och vissa företag som är beroende av konsumentefterfrågan rapporterat lägre resultat än väntat. Den starka dollarn har också pressat ner resultaten i exportdrivna amerikanska företag. Vi förväntar oss att resultatutvecklingen ska försvagas. Dettaåterspeglas redan delvis i den rådande prissättningen.

På kort sikt förväntar vi oss att fluktuationen på aktiemarknaden kommer att fortsätta. De indikatorer som förutspår den ekonomiska utvecklingen har fortsättningsvis försvagats, samtidigt som en högre inflation än väntat begränsar handlingsutrymmet för penningpolitiken. Utöver resultatutvecklingen är penningpolitiken en viktig drivkraft för aktiemarknaden. På kort sikt förväntar vi oss inga betydande förändringar till det bättre på dessa områden.

Den rådande dysterheten för investerare skapar dock möjligheter när de långsiktiga avkastningsförväntningarna stiger. Vi ser attraktiva möjligheter på längre sikt, speciellt i konjunkturkänsliga företag som har sjunkit kraftigt.

Johan Hamström, portföljförvaltare

I oktober sågs för omväxlings skull tecken på en återhämtning i risksentimentet och aktiemarknaderna samt företagens riskpremier visade en nedgång. Huvudorsaken till detta var återigen förhoppningen om att centralbankerna skulle börja dämpa åtstramningen av penningpolitiken. Marknadsräntorna steg något på kort sikt i oktober, då Europeiska centralbanken (ECB) stramade åt penningpolitiken. ECB:s budskap kunde tolkas som att åtstramningen av penningpolitiken när det gäller räntehöjningen nu till stor del ligger bakom oss och att den i framtiden fokuserar mer på balansräkningens storlek och återbetalning eller till och med försäljning av innehav. Förväntningarna på förändringar i penningpolitiken är fortfarande marknadens främsta drivkraft och inflationen är fortfarande en nyckelfaktor i alla förändringar. I slutet av månaden och i skrivande stund har centralbankerna med Fed i spetsen torpederat förväntningarna på en lindrigare åtstramning av penningpolitiken och räntorna är åter på väg att stiga.

Oktober var en mycket positiv månad på marknaden för företagslån, särskilt företagslån förknippade med hög risk som gav en avkastning på +1,76 %. Den positiva utvecklingen i oktober förklaras av nedgången i riskpremierna och den höga löpande avkastningen. Avkastningstilläggen för de säkraste BB-riksklassificerade obligationerna sjönk med 55 räntepunkter till 430, samtidigt som avkastningstilläggen för B-obligationer som är förenade med större risker sjönk med 30 räntepunkter till 740. IG-lånen gav en avkastning på +0,1 % och riskpremier sjönk med 4 räntepunkter. Emissionsmarknaden fungerade helt normalt och nya lån emitterades till ett värde av 385 miljarder euro (jämfört med fjolårets 41,9 miljarder euro). På High Yield-sidan är emissionsmarknaden dock fortfarande i praktiken stängd.

Penningpolitiken stramas nu snabbt åt och vi kan se att risken för politiska misstag också ökar och att det finns en risk för störningar på marknaden. Detta syns redan på den amerikanska bostadsmarknaden, där situationen ser ut att snabbt försvagas. Inflationen och försiktighet från konsumenternas sida återspeglas redan tydligt i företagens resultat. Betalningsstörningarna har dock ännu inte ökat. Normaliserade avkastningsnivåer lockar med tiden fler investerare till räntesidan. På räntemarknaden föredrar vi för närvarande företagslån på grund av deras attraktiva avkastningsnivåer.

Mark Mattila, ränteportföljförvaltare

Vi väljer varje månad den aktuella fonden bland Sparbankens placeringsfonder. Presentationer av månadens fond oktober 2022 samt tidigare månadens fonder hittar du här.

Månadens fond i oktober: Sparbankens Lösningsfonder

”Vill du placera förmögenhet du redan har eller börja spara regelbundet, men vet inte var du ska börja? Vi på Sparbanken kan erbjuda dig en lösningsfondsfamilj som erbjuder en behändig lösning för varje sparares behov. Det finns tre lösningsfonder, bland vilka du kan välja det bästa alternativet enligt din risktålighet.”