Den globala ekonomins tillväxtutsikter försämras. Tillgången på energi och de högre energipriserna har ökat både konsumenternas och företagens osäkerhet om framtiden. I kampen mot inflationen tvingas centralbankerna att strama åt penningpolitiken och samtidigt bromsa upp den ekonomiska tillväxten. Inflationen förväntas minska, men vara fortfarande över centralbankernas målnivåer. Kina, som har varit en betydande faktor i den globala ekonomiska tillväxten, bidrar till de försämrade utsikterna. Landets stränga politik för att förhindra spridningen av coronaviruset har visat sig hindra tillväxten.

På räntemarknaden var september lika utmanande för ränteplacerare som augusti. Marknadsräntorna fortsatte att stiga över hela linjen i september, då de publicerade inflationssiffrorna steg till en hög nivå. Majoriteten av de stora centralbankerna stramade åt sin penningpolitik och deras retorik i kampen mot inflationen blev hårdare. I Europa höjdes centralbankens styrränta med 0,75 procentenheter, vilket innebär den största engångshöjningen hittills. Till följd av de stigande marknadsräntorna sjönk statslånen i september med 3,8 procent.

Turbulensen på räntemarknaden hade knappt någon inverkan på de riskpremier som placerarna kräver av randstater. Det är också värt att notera att högerkoalitionens seger i det förtida italienska parlamentsvalet i slutet av september inte påverkade priset på den italienska upplåningen.

Inflationssiffrorna fortsätter att stiga, vilket innebär att det för räntemarknaden förutspås sämre tider i åtminstone några månader framöver. Prognoserna för den ekonomiska tillväxten i euroområdet tyder på en nedgång under de kommande månaderna, så marknaden förväntar sig att ECB kommer att lätta på sin penningpolitik. Med tanke på centralbankens retorik mot inflationen kan detta emellertid inte förväntas förrän nästa år.

På företagslånemarknaden steg avkastningspremierna för företagslån med både högre (Investment Grade) och lägre (High Yield) kreditvärdering i september, vilket tillsammans med den stigande marknadsräntan innebar en negativ avkastning för båda ränteplaceringsklasser i september. Trots denna negativa avkastning fungerade marknaden för den förstnämnda väl och de lån som företagen emitterade var godtagbara för placerarna. Med nuvarande avkastning är värderingsnivåerna för lånen attraktiva. Företag med låg kreditvärdering har mer dämpade utsikter och det har inte förekommit många nya låneemissioner.

Utvecklingen på aktiemarknaden i september var klart negativ. Marknaden har lidit av centralbankernas stramare penningpolitik och långsammare tillväxtutsikter. I och med kursnedgångarna i år finns det redan en hel del nedgångar i aktiepriset. Trots det kan centralbankernas strama penningpolitik och den förväntade recessionen i euroområdet, och kanske även i USA, fortsätta att sätta press på kurserna. Det finns också risk för att nästa års resultatprognoser måste justeras betydligt nedåt.

Den nuvarande placeringsmarknaden erbjuder inte några enkla objekt för en kortfristig placerare, även om värderingarna har återställts från de låga nivåer. De stigande energipriser och inflationen fortsätter att pressa upp marknadsräntorna tills vidare, och placerare kan inte längre förvänta sig att centralbankerna ska komma till undsättning när marknaderna stöter på problem. Den ökade konsumtionen efter pandemin avtar. Stigande energipriser, inflation och oro över en recession påverkar konsumenternas beteende och företagens lönsamhet. Försiktighet på dessa marknader är motiverad, men som alltid kan en långsiktig placerare klara sig genom denna turbulens.

De ekonomiska utsikterna i euroområdet fortsatte att försämras i september utan någon förbättring i sikte. Den krympande industrisektorn och det stigande inflationstrycket förutspår en svag ekonomisk utveckling. Konsumenternas efterfrågan minskar i takt med att konsumenterna förlorar en allt större del av sin disponibla inkomst till dyrare energi och livsmedel. Dessutom tvingar den rekordhöga inflationen i september ECB att höja styrräntan ytterligare, vilket i ljuset av den förväntade recessionen kommer att dämpa de ekonomiska utsikterna ytterligare.

Den ekonomiska avmattningen återspeglas i det kombinerade inköpschefsindexet för euroområdet, som sjönk för femte månaden i rad i september. Av dessa var de tre sista siffrorna under 50 indexpunkter som anses vara gränsen för tillväxt och minskning (september 48,1, augusti 48,9). Aktiviteten minskade inom både industrin och servicesektorn, där även inköpschefsindexen har sjunkit i fem månader. Industrins inköpschefsindex sjönk till 48,4 (augusti 49,6). Nedgången beror till stor del på den ryska invasionen och de dyrare råvarorna. Inköpschefsindexet inom servicesektorn sjönk i september till 48,8.

Arbetslöshetsgraden hölls i augusti på den rekordlåga nivå (6,6 %) som nåddes i juli. Hittills har inte löneinflationen varit något problem för Europeiska centralbanken, men den ur ett europeiskt perspektiv sett goda efterfrågan på arbetskraft och stigande levnadskostnader sätter press på löneökningarna. Centralbanken kan få hjälp av den förväntade försämringen av den ekonomiska situationen i euroområdet, vilket kommer att dämpa den framtida efterfrågan på arbetskraft.

I september steg den preliminära inflationen för september i euroområdet återigen över förväntningarna till en ny historiskt hög nivå (september 10,0 %, augusti 9,1 %). Stegringen var omfattande i takt med att priserna på energi, livsmedel och tjänster steg. Den underliggande inflationen, netto efter livsmedels-, energi-, tobaks- och alkoholpriser, steg också till den högsta nivån i sin mäthistorik (september 4,8 %, augusti 4,3 %). Den underliggande inflationen kommer att fortsätta att möta förstärkningstryck. Tidigare problem med försörjningskedjan har minskat något, men det finns fortfarande förstärkningstryck på priserna av insatsvaror, vilket senare kommer att återspeglas i inflationsnivåerna.

Inflationssiffrorna fortsätter att pressas uppåt under en tid, eftersom effekterna av prisökningarna på naturgas efter sommaren fortsätter sprida sig i ekonomin. Detta uppvägs av vissa länders försök att dämpa ökningen av energipriserna genom administrativa åtgärder.

De höga inflationssiffrorna tvingar ECB att höja sina räntor även i framtiden, trots att den höga inflationen i euroområdet drivs av stigande energi- och råvarupriser snarare än konsumenternas tröga efterfrågan. Problemet underlättas inte av att länder delvis tvingas stödja ekonomierna till följd av de stigande energipriserna.

Vid sitt möte i början av september höjde Europeiska centralbankens råd sina styrränta med 0,75 procentenheter. Centralbankens räntehöjning i kampen mot hög inflation, var den högsta hittills. Beslutet om höjningen fattades enhälligt, även om höjningens storlek diskuterades i rådet. Det framgår tydligt av mötespromemorian som publicerades senare att rådet räknar även med att höja räntan framöver.

Centralbanken befinner sig i en svår mellanhand enbart med sitt inflationsmandat. Den rekordhöga inflationen gör att banken måste strama upp penningpolitiken kraftigt, samtidigt som ekonomin i euroområdet är på tillbakagång under de kommande månaderna. I detta skede betonar banken åtminstone en minskning av inflationen och en begränsning av förväntningarna på marknaden även om det innebär en recession. Bankens viktigaste verktyg här är styrräntan. Till skillnad från Federal Reserve har inte banken för avsikt att för närvarande aktivt sänka sin balansräkning. Även när värdepapperen som köpts tidigare förfaller, fortsätter man att placeras medlen vidare.

Centralbanken ändrade också sina ekonomiska prognoser. Den reella tillväxten av euroområdets ekonomi vara 0,9 procent nästa år, jämfört med den tidigare prognosen på 2,1 procent. Även den uppdaterade prognosen är högre än marknaden för närvarande förutspår. Även bankens inflationsprognoser för de kommande åren har ändrats. Den nya prognosen för nästa år är 5,5 procent (tidigare 3,5 %) och för 2024 2,3 procent (2,1 %).

Centralbankschefernas tal om behovet av att höja räntorna har blivit hårdare under september. Detta trots att förväntningarna på en avmattning av den ekonomiska tillväxten och därmed en uppbromsning av inflationen under nästa år har ökat. Förutom en avmattning av tillväxten är det möjligt att styrräntan måste höjas mer än väntat för att få ner inflationen till centralbankens målnivå. Bankens följande räntebeslut publiceras den 27 oktober 2022.

Den amerikanska ekonomin väntas växa måttligt under det tredje kvartalet efter två kvartal med negativ tillväxt. I fortsättningen är tillväxtutsikterna mer dämpade i och med att centralbanken skärper sin penningpolitik. Höga marknadsräntor har redan försvagat utsikterna på fastighetsmarknaden. För närvarande ser det ut som om den starka sysselsättningssituationen kommer att förvärras i och med nästa år, eftersom Feds allt stramare penningpolitik minskar efterfrågan på arbetskraft.

Förändringen i konsumtionsbeteendet efter pandemin har påverkat industrin. Utsikterna för sektorn har dämpats i takt med att lagren har fyllts på och konsumenterna har övergått från att köpa varor till att köpa tjänster. Industrins inköpschefsindex (ISM) sjönk i september mer än väntat till den nivå som det senast var på för drygt två år sedan (50,9 september, 52,8 augusti). Tillväxten inom sektorn fortsatte avta på grund av minskad efterfrågan på varor och en något försvagad sysselsättning. På den positiva sidan fortsatte materialkostnaderna att sjunka i takt med att utbudsproblemen minskade och priserna på olja och andra råvaror sjönk.

Servicesektorn fortsatte att utvecklas i positiv riktning i september trots att inköpschefsindexet sjönk något från augusti (september 56,7, augusti 56,9). Den höga inflationen och den stramare penningpolitiken har minskat efterfrågan något. Däremot har sysselsättningen inom sektorn förbättrats.

För närvarande kan arbetsmarknadssiffrorna för september i USA fortfarande anses vara relativt starka, även om ökningen av antalet arbetstillfällen utanför jordbruket i september var något lägre än i augusti (263 000 september, 315 000 augusti). Ökningen av medeltimlönerna fortsatte att avta, men nivån är fortfarande hög. Jämfört med för ett år sedan ökade inkomsterna med 5,0 procent.

Arbetslöshetsgraden i euroområdet sjönk något i september jämfört med augusti (september 62,3 %, augusti 62,4 %). Minskningen av arbetskraftsdeltagandet innebär en försämring av arbetskraftsutbudet och en fortsatt stram arbetsmarknadssituation. Arbetslöshetsgraden var i september 3,5 procent. Minskningen jämfört med augusti (3,7 %) berodde på att arbetskraften minskade. Den starka efterfrågan på arbetskraft sätter press på en höjning av lönerna och tvingar centralbanken att fortsätta sin alltjämt hårda penningpolitik.

Om sysselsättningssiffrorna för augusti tidigare gav centralbanken en liten glimt av hopp om en lättnad av arbetsmarknadssituationen, så var september säkert en liten besvikelse. Medan sysselsättningstillväxten nog var något lägre än i augusti, förutser den övergripande situationen på arbetsmarknaden, där arbetskraftsutbudet minskar och de genomsnittliga timlönerna fortfarande är höga, en löneinflation och kräver åtgärder av centralbanken.

Feds värdemarknadskommitté höjde som förväntat på sitt möte i september variationsintervallet för styrräntan, redan för tredje gången i rad, med 0,75 procentenheter. Föregående motsvarande höjning skedde i juli före mötesuppehållet i augusti. Variationsintervallet för styrräntan är nu 3,00–3,25 %. Kommittén, som enhälligt beslutat att höja räntorna, har sedan i somras stärkt sin syn på utvecklingen av den kommande styrräntan till följd av den höga inflationen och den starka ekonomiska tillväxten. Räntan i slutet av året väntas uppgå till cirka 4,5 procent, vilket skulle innebära en ökning med 1,25 procentenheter under de två återstående mötena i november och december. Höjningarna kan ännu få en fortsättning i början av nästa år.

Kommitténs striktare syn på den nödvändiga utvecklingen av styrräntan var något av en överraskning för marknaden. I samband med mötet i september förutspådde kommittén att styrräntan kommer att ligga kvar på en högre nivå under en längre tid. I sin kamp mot inflationen har centralbanken tagit större hänsyn till sysselsättningsutvecklingen än tidigare. Efter den relativt höga sysselsättningsgraden i september förväntas en fjärde höjning i rad av styrräntan på 0,75 procent av centralbanken vid nästa möte, varefter det kan finnas utrymme för ytterligare måttliga höjningar. Rådet kommer inte att sammanträda i oktober. Följande räntebeslut publiceras den 2 november 2022.

September var mycket dyster på aktiemarknaden. Avtagande tillväxt, hög inflation och aggressiv penningpolitik oroade investerarna. Aktieindexet MSCI World, som beskriver världens aktiemarknad, minskade med -8,4 procent mätt i lokala valutor. Sedan början av året har de viktigaste aktiemarknaderna minskat med cirka 20–25 procent.

Vi närmar oss årets resultatrapporteringsperiod för det tredje kvartalet. Under de senaste veckorna har företag gett resultatvarningar relaterade till efterfrågan och kostnadstryck. Vi förväntar oss dock, att de rapporterade resultaten fortsätter att vara tämligen goda. Mest uppmärksamhet riktas dock mot företagsledningens syn på efterfrågeutsikterna för den närmaste framtiden, prissättning, utvecklingen av orderböckerna och orderingången. Vi bedömer att företagsledningens kommentarer kommer att vara försiktiga och att marknadsaktörerna kommer att behöva revidera sina resultatprognoser för nästa år nedåt.

På kort sikt förväntar vi oss, att trycket på aktiemarknaden fortsätter. Marknadskänslan är dock redan för närvarande mycket dyster. En snabb och brant nedgång följs ofta av åtminstone en liten rekyl uppåt. En hel del negativa nyheter har redan prisats in i kurserna, särskilt för de mer cykliskt känsliga företagen. Vinstprognoserna ligger dock fortfarande på en för hög nivå.

Den rådande dysterheten för investerare skapar dock möjligheter när de långsiktiga avkastningsförväntningarna stiger. Vi ser attraktiva möjligheter på längre sikt, speciellt i konjunkturkänsliga företag som har sjunkit kraftigt.

Räntorna steg kraftigt i september till följd av att penningpolitiken stramades åt på grund av hög inflation. Alla större centralbanker (exkl. Japans centralbank) stramade åt penningpolitiken och särskilt Europeiska centralbanken (ECB) överraskade med sitt aggressiva budskap och historiens största höjning av styrräntorna.

Både den korta och den långa räntan nådde nya toppar under den nuvarande konjunkturcykeln. 12-månaders Euribor steg en bra bit över 2,5 procent och den tyska 10-årsräntan höll sig redan kring 2,3 procent. Swapräntekurvan vände nedåt under september, vilket kan anses visa på en lågkonjunktur. Ränteuppgången sänkte avkastningen på ränteplaceringar till dystra lägen i september och alla räntetillgångsslag utom penningmarknaden sjönk med över 3 procent.

Vi kan se att åtstramningen av penningpolitiken kommer att fortsätta fram till slutet av detta år, varefter effekterna av en snabb och stark räntehöjning kommer att börja märkas på ett dramatiskt och oönskat sätt. Det mesta av höjningen av långa räntor har nu med stor sannolikhet redan setts.

Förresten höll vi viktningen av vår portfölj oförändrad, men efter den kraftiga höjningen av marknadsräntorna höjde vi våra företagslån med högre kreditvärdering från neutrala till överviktade och höjde även ränterisken från underviktad till neutral.

Efter de gynnsamma utsikterna under sommaren försämrades stämningen på aktiemarknaden i början av hösten. I euroområdet undergräver de stigande energipriserna konsumenternas köpkraft och försvagar de ekonomiska utsikterna. Det finns inget snabbt slut på det anfallskrig som Ryssland har inlett, vilket tvingar Europa att fortsätta att anpassa sig till de höga energipriserna. Den avtagande ekonomiska tillväxten och den stramare penningpolitiken hos centralbanken som kämpar mot inflationen förväntas dämpa företagens resultatutsikter. Även i USA tvingar den höga inflationen centralbanken att skärpa sin penningpolitik.

Ökningen av marknadsräntorna har varit snabb. Det tema som dominerat räntemarknaden har varit centralbankernas oro över inflationsutsikterna och höjningstrycket som har orsakats av den höga inflationssiffrorna, särskilt i de korta räntorna. Till följd av detta har räntekurvorna stabiliserats och de korta räntorna har stigit snabbare än de långa räntorna.

Till följd av marknadsräntorna har de avkastningspremier (riskpremier) som krävs för företagslån också nått attraktiva nivåer. Därför överviktade vi de företagslån med högre kreditvärdering som hade en neutral vikt. Som en följd av de stigande marknadsräntorna höjde vi också den underviktade ränterisken till neutral.

Aktierisken i portföljen är därför ännu något underviktad. Vi behöll de europeiska och nordamerikanska aktierna till undervikt, medan alla andra aktieplaceringskategorier var neutralviktade. Den europeiska aktiemarknaden är konjunkturkänslig och världsdelens ekonomi lider mest av effekterna av det krig Ryssland inledde. I USA har aktiemarknaden varit utmanande prissatt, och marknaden lider av stigande räntor och det försämrade finansiella läget.

I ränteplaceringar håller vi företagslån med låg kreditvärdering klart överviktade och utvecklingsländernas lån något överviktade. Företagslån med högre kreditvärdering är nu överviktade och penningmarknaden är underviktad. När det gäller statsobligationer anser vi att stigande marknadsräntor försvagar utsikterna för avkastningen, och vi håller tills vidare statsobligationerna något underviktade.

Vi väljer varje månad den aktuella fonden bland Sparbankens placeringsfonder. Presentationer av månadens fond september 2022 samt tidigare månadens fonder hittar du här.

Månads fond: Sparbanken Företagslån

”Sparbanken Företagslån placerar sina tillgångar i europeiska företags masskuldebrevslån som har en bra kreditvärdering (IG). För att höja förväntningarna på avkastning kan fonden även placera i företagslån med låg klass (max 10 %) och i oklassificerade företagslån (max 10 %). Fonden fick en ny portföljförvaltare den 1 november 2018. Långsiktig placering är vår placeringsfilosofi där vi koncentrerar oss på att trygga kapitalet och en stabil kupongavkastning. Vi viktar företag med en stark marknadsposition på en stabil marknad.”