Utsikterna för världsekonomin har inte förändrats nämnvärt. De redovisade inflationssiffrorna har fortsatt att stiga och det finns ännu inte synliga utsikter till en sänkning av energipriserna. Åtstramningen av centralbankernas penningpolitik och den framsynta penningpolitiken försvagar den ekonomiska tillväxten och upprätthåller osäkerheten. En åtstramning av penningpolitiken innebär mer osäkra utsikter för investeringsmarknaderna.

På räntemarknaden var utvecklingen i augusti helt motsatt än i juli. Om mer måttliga räntehöjningar och kortare räntehöjningar förväntades från centralbankerna i juli, förändrades dessa förväntningar helt i augusti. Under augusti intensifierades centralbankernas tal om att strama åt penningpolitiken med de publicerade ekonomiska siffrorna. I USA försökte centralbankschefen korrigera sitt tidigare mjuka tal om bankens penningpolitik. ECB signalerade också behovet av att höja räntorna.

Centralbankernas budskap om räntebaserat inflationsförebyggande mottogs väl av marknaden. Från början av augusti började hela avkastningskurvan från korta till långa räntor att stiga, vilket resulterade i en negativ ränteavkastning i alla ränteplaceringsklasser. Under månaden var statsobligationsräntan -5,2 %, vilket mer än nollställde den positiva avkastningen på 4,1 % i juli. Den starka ränteutvecklingen påverkade inte de riskpremier som betalades av gränsstater. Det fanns inga betydande förändringar i deras avkastning i förhållande till kärnstaterna.

På företagsobligationsmarknaden fortsatte minskningen av de premier (riskpremier) som investerarna krävde av emittenterna i juli till mitten av augusti, varefter de började öka. Som ett resultat av detta och de stigande marknadsräntorna, var räntorna på företagslån också klart negativa i augusti. Trots stigande räntenivå och osäkerhet på marknaden låg betalningsstörningarna på företagslånemarknaden kvar på en låg nivå i augusti.

Som ett resultat av den höga inflationstakten kommer marknaden att fortsätta att förvänta sig att centralbankerna höjer räntorna. I euroområdet höjde ECB vid sitt möte i början av september ECB:s styrränta med rekordhöga 0,75 procentenheter. Samtidigt som banken fortfarande kommer att ha tid att strama upp sin penningpolitik vid mötena i oktober och december, kan den förväntade recessionen vända den nedåtgående trenden i bankens penningpolitik efter början av nästa år.

I USA är de bakomliggande orsakerna till den höga inflationen större, och centralbanken måste arbeta hårdare för att få ner inflationen. Den strama sysselsättningssituationen håller löneinflationen hög, men bromsar även att landet går in i lågkonjunktur. Inflationen väntas sjunka till en lägre nivå nästa år, men antas dock ligga kvar högre centralbankens mål på 2 %.

När marknadsräntorna steg började aktiemarknaden sjunka i augusti. Centralbankernas strama penningpolitik, de stigande energipriserna och den allmänna inflationen, kommer att försvaga konsumenternas köpkraft och bromsa den ekonomiska tillväxten. Företagens resultat har hittills varit bra, men resultatet förväntas minska mot slutet av året i takt med att verksamhetsmiljön försämras.

Den ekonomiska aktiviteten i euroområdet ökade något under det andra kvartalet med 0,8 % jämfört med föregående kvartal, enligt de reviderade uppgifterna. Den ekonomiska tillväxten understöddes av en stark ökning av konsumenternas efterfrågan efter pandemin, och den höga inflationen hade inte hunnit inverka negativt på konsumtionen. Däremot är utsikterna för det tredje kvartalet svagare.

Enligt inköpschefsindexet, fortsatte försämringen av de ekonomiska utsikterna för euroområdet i augusti. Det kombinerade inköpschefsindexet för området sjönk från juli (augusti 49,2, juli 49,9). Bland länderna i euroområdet ligger Tyskland långt under tillväxttröskeln på 50 poäng (47,6). Tyskland fick nu sällskap av Frankrike, vars kombinerade inköpschefsindex under lång tid sjönk under knappt 50 poäng.

Industrins inköpschefsindex sjönk från juli (augusti 49,6, juli 49,8). Situationen inom sektorn var relativt oförändrad i augusti. Stigande energipriser förväntas försvaga sektorns utsikter under hösten.

För tjänstesektorns inköpschefsindex var augusti den fjärde månaden i rad med nedgång (50,2 augusti, 51,2 juli). Hittills har indexet hållit sig något på tillväxtsidan. Efterfrågan på tjänster minskar dock eftersom konsumenternas reallöner har sjunkit till följd av hög inflation. Den medvind som turistnäringen upplevde efter pandemin håller också på att avta i takt med att sommaren går mot höst. Mot slutet av året förväntas också en minskning inom tjänstesektorn.

Sysselsättningssituationen i euroområdet har legat på en god nivå under sommaren, och antalet anställda har ökat efter nedgången orsakad av pandemin. Trots det ökade antalet arbetskraft föll arbetslösheten till en rekordlåg nivå (6,6 %) i juli. Den goda sysselsättningssituationen har hittills endast återspeglats i måttliga löneökningar. I framtiden kommer utsikterna inte att vara lika goda. Företagens minskade vilja att anställa arbetskraft och den förväntade försämringen av den ekonomiska situationen i euroområdet, kommer att minska arbetstillfällena i framtiden.

I augusti steg inflationen i euroområdet återigen över förväntningarna till en ny historiskt hög nivå (9,1 % i augusti, 8,9% i juli). Inflationen ökade på grund av att livsmedels-, alkohol- och tobakspriserna steg. Däremot sjönk bränslepriserna, men det var inte tillräckligt för att kompensera för ökningen av de andra faktorerna.

Den underliggande inflationen, netto efter livsmedels-, energi-, tobaks- och alkoholpriser, steg mer än väntat (augusti 4,3 %, juli 4,0 %). Den underliggande inflationen kommer att fortsätta att möta förstärkningstryck. Tidigare problem med försörjningskedjan har minskat något, men det finns fortfarande förstärkningstryck på priserna av insatsvaror, vilket senare kommer att återspeglas i inflationsnivåerna. Inflationstrycket minskar inte, vilket tvingar ECB att agera starkare i sin penningpolitik.

Vid sitt möte i början av september höjde Europeiska centralbankens råd sina styrränta med 0,75 procentenheter. Centralbankens räntehöjning i kampen mot hög inflation, var den högsta hittills. Banken räknar även med att höja räntan framöver.

Centralbanken befinner sig i en svår mellanhand enbart med sitt inflationsmandat. Den rekordhöga inflationen gör att banken måste strama upp penningpolitiken kraftigt, samtidigt som ekonomin i euroområdet är på tillbakagång under de kommande månaderna. I detta skede betonar banken åtminstone en minskning av inflationen och en begränsning av förväntningarna på marknaden, på bekostnad av konjunkturnedgång.

Centralbanken ändrade också sina ekonomiska prognoser. Euroområdets ekonomi förväntas växa med 0,9 % nästa år, jämfört med den tidigare prognosen på 2,1 %. Även den uppdaterade prognosen är högre än marknaden för närvarande förutspår. Även bankens inflationsprognoser för de kommande åren har ändrats. Den nya prognosen för nästa år är 5,5 % (tidigare 3,5 %) och för 2024 2,3 % (2,1 %).

Investeringsmarknaden förväntade sig en förhöjning av banken på minst 0,5 procentenheter, så den realiserade förhöjningen var inte någon överraskning. Efter uppgången var aktiekurserna måttligt uppåtgående. Marknadsräntorna steg över hela linjen. Följande räntebeslut offentliggörs den 27.10.2022.

Efter reviderade beräkningar krympte den amerikanska ekonomin med 0,3 procentenheter mindre, än tidigare beräkningar under andra kvartalet under innevarande år, då konsumenternas efterfrågan reviderades upp. Den inflationsjusterade BNP, dvs. värdet av alla producerade varor och tjänster, sjönk med 0,6 procent från året innan. Under första kvartalet var motsvarande tillväxttakt -1,6 %.

Industrins inköpschefsindex (ISM) var oförändrat i augusti jämfört med juli (augusti 52,8). Liksom i juli, avtog tillväxten inom sektorn på grund av minskad efterfrågan på varor och krympande lager. På den positiva sidan minskade materialkostnaderna för femte månaden i rad, vilket tydde på en viss lättnad i utbudsproblemen.

Förskjutningen i konsumenternas efterfrågan från varor till tjänster återspeglades i tjänstesektorns inköpschefsindex. Indexet steg mer än väntat i augusti till 56,9 då aktiviteten inom sektorn ökade och orderingången fortsatte att öka (56,7 i juli). Hög inflation och därmed stigande marknadsräntor tycks inte ha påverkat konsumenternas beteende, åtminstone inte ännu.

Goda siffror från den amerikanska arbetsmarknaden fortsatte i augusti. Antalet jobb utanför jordbruket ökade med 315 000 i augusti, vilket var något mer än väntat. Motsvarande siffra för juli var 526 000. Efterfrågan på arbetskraft tycks ligga kvar på en god nivå trots de svåra ekonomiska förhållandena. Ökningen av de genomsnittliga timlönerna dämpades något från juli. Jämfört med för ett år sedan ökade inkomsterna med 5,2 %.

Arbetskraftsdeltagandet steg med tre tiondels procent i augusti (augusti 62,4 , juli 62,1 % ). Tillväxten av arbetskraften ökade det relativa arbetslöshetstalet med två tiondelar av en procent i augusti, jämfört med juli, och var 3,7 %.

Sysselsättningssiffrorna var ganska trevlig läsning för den amerikanska centralbanken. Minskningen av den månatliga ökningen av jobb till en mer måttlig nivå från de höga siffrorna i juli och ökningen av arbetskraftsdeltagandet minskar löneinflationstrycket. Sysselsättningssituationen, som tidigare beskrevs som stram, skulle minska något och möjliggöra mjuk nedgång i ekonomin, något som eftersträvas av centralbanken.

Centralbanken sammanträdde inte i augusti. Den viktigaste händelsen för marknaden var Fed:s årliga seminarium i Jackson Hole och det tal som hölls där av Fed:s chef, Powell. Talet förväntades bli en motvikt till hennes mjuktolkade tal efter Feds möte i juli. I Jackson Holes tal signalerade Powell att banken skulle fortsätta att höja sin styrränta och hålla sin penningpolitik stram tills prisstabilitet hade uppnåtts. Samma linje kommunicerades även av ECB:s organ under seminariet. Följaktligen har marknadens tidigare förväntningar på ett eventuellt avbrott i centralbankens strama penningpolitik, eller till och med en snabbare vändning, glömts bort.

Fed är tydligt fast besluten att höja styrräntan i sina kommande möten. För närvarande gissar marknaden storleken på nästa uttag. Grundförväntningen för nästa räntehöjning är 0,5 procentenheter, men efter förvånansvärt starka ekonomiska siffror är en höjning på 0,75 % också möjlig. Bankens nästa räntebeslut kommer att offentliggöras den 21.9.2022.

I augusti började aktiemarknaden sjunka igen. MSCI World-indexet, som beskriver världens aktiemarknader, sjönk med -3 procentenheter mätt i lokala valutor.

Centralbankscheferna var aktivt högljudda under augusti. I sina anföranden betonade de att kampen mot inflationen inte är över, och att en riktningsförändring av penningpolitiken inte är i sikte. En stramare penningpolitik, stigande energipriser och allmän inflation kommer att försvaga konsumenternas köpkraft och bromsa den ekonomiska tillväxten under de kommande månaderna. Kina har påbörjat en ekonomisk återhämtning.

Efterfrågesituationen har hittills varit god och bolagen har redovisat goda resultat och växande orderböcker. Allt eftersom hösten fortskrider, räknar vi med att företagens kommentarer om utsikterna för den närmaste framtiden blir mer försiktiga. Industrins orderingång och efterfrågan på konsumtionsvaror och tjänster kommer att avta. De kommande månaderna kommer att ge en indikation på hur kraftigt ekonomin kommer att försvagas.

Vi fortsätter att hålla aktierna något underviktade på grund av osäkerheten på kort sikt. Det finns dock ingen anledning att sjunka ner i för mycket dysterhet. Den ekonomiska avmattningen, oron för penningpolitiken och energikrisen återspeglas delvis i aktiekurserna. Svängningarna kommer säkerligen att fortsätta att vara starka, men samtidigt tror vi, att i takt med att nyhetsflödet blir mindre negativt så ökar sannolikheten för en bra marknadsutveckling. För en mer långsiktig, tålmodig investerare erbjuder den nuvarande aktiekursen stora möjligheter.

Johan Hamström, portföljförvaltare

I augusti var marknadsutvecklingen nästan motsatt än i juli. De långa räntorna steg klart igen, med realräntorna i spetsen. Inflationsdata är fortfarande högre än väntat, särskilt i Europa, och centralbankerna tar detta på allvar och budskapen om åtstramning av penningpolitiken är ännu striktare. ECB förväntas höja räntorna minst lika stort som vid förra mötet i juli, och man har hört i talen, att man vill t.o.m. göra mer. Hösten kommer att bli intressant, när effekterna av amerikanska Feds räntehöjningar successivt börjar träda i kraft med en fördröjning på cirka 6 månader, om man får tro historien.

Kärnfrågan på räntemarknaden är om de höga förväntningarna på räntehöjningar kommer att realiseras fullt ut. I den meningen är situationen mycket intressant eftersom centralbankerna stramar åt penningpolitiken för att bromsa den ekonomiska tillväxten. Vi tror att den amerikanska centralbanken kommer att genomföra framsynta och aggressiva uttag innan den ekonomiska tillväxten stelnar. När det gäller Europeiska centralbanken är tidsfönstret ganska kort och man förväntar sig djärva åtgärder från banken. Åtstramningscykeln blir kort när centralbankerna försätter ekonomin i recession, i vilket fall den vikande efterfrågan antas driva inflationen mot målnivån. Temat för resten av året på räntemarknaderna är sannolikt den långsammare ekonomiska tillväxten och dess inverkan på inflationen. Om den ekonomiska tillväxten avtar och de hårda förväntningarna på räntehöjningar inte uppfylls fullt ut, kan vi se intressanta köptillfällen på räntemarknaden mot slutet av året/början av året.

Avkastningarna från alla räntesegment är djupt negativa under innevarande år och att sprida har varit till föga nytta. Marknaden för företagslån har drabbats av högre riskpremier och räntenivå. På lågriskmarknader för företagslån är emissionsmarknaden fortfarande relativt livlig. Anledningen är förmodligen att företagen har ett behov av finansiering och att köpprogrammen håller på att ta slut. Även om företagen behöver betala en rimlig premie på emissionsmarknaden, är emissionerna i år nästan på fjolårets nivåer. Å andra sidan är stämningen fortfarande ganska försiktig på High Yield-marknaden och detta syns särskilt på emissionsmarknaderna. Om förra året var rekordhögt för emissionen av nyutgivna lån, kommer detta år med största sannolikhet att bli ett av de tystaste. Det är helt enkelt mycket svårt för placerarna att finansiera företag förknippade med hög kreditvärderingsrisk på grund av bristande ekonomisk och marknadsmässig synlighet.

Mark Mattila, ränteportföljförvaltare

Vi behöll viktningen av vår portfölj oförändrad trots den gynnsamma marknadsutvecklingen som inleddes i juli. Börsens uppgång berodde dels på marknadens positiva tolkning av den amerikanska centralbankschefens tal i juli, och dels på företagens starka och bättre än väntade resultat för andra kvartalet. I detta skede ser vi dock inga tydliga förändringar i utvecklingen på aktiemarknaden. Den ökade riskaptiten på investeringsmarknaden började sjunka efter mitten av augusti.

Aktierisken i portföljen är fortfarande något underviktad. Vi har inte ändrat vår uppfattning att utsikterna för ekonomisk tillväxt minskar eftersom hög inflation försvagar konsumenternas köpkraft, och höjer företagens investeringskostnader.

Vi fortsätter att undervikta europeiska och nordamerikanska aktier, med neutral viktning för alla andra kategorier av aktieinvesteringar. Den europeiska aktiemarknaden är cykliskt känslig, och kontinentens ekonomi lider mest av effekterna av det krig som Ryssland har inlett. I USA har aktiemarknaden varit utmanande prissatt, och marknaden lider av stigande räntor och det försämrade finansiella läget.

Vid ränteinvesteringar minskade vi ränterisken till en liten undervikt. På kort sikt anser vi, att marknadsräntorna i euroområdet är på väg uppåt, med hög inflation och ett ökat utbud av statsobligationer. Vi har inte gjort några förändringar i allokeringen av ränteplaceringar. Vi håller företagslån med låg kreditvärdering klart överviktade och utvecklingsländernas lån något överviktade. Företagslån med bättre kreditbetyg och penningmarknaden är i neutral vikt. När det gäller statsskulden, kan vi se att stigande marknadsräntor undergräver utsikterna till avkastning, och vi håller statsskulden något underviktad för närvarande.

Vi väljer varje månad den aktuella fonden bland Sparbankens placeringsfonder. Presentationer av månadens fond juni 2022 samt tidigare månadens fonder hittar du här.

Månads fond: Sparbanken Östersjön

”Sparbanken Östersjön placerar på aktiemarknaden i Norden (Finland, Sverige, Norge och Danmark). Norden utgör en relativt snabbt växande och politiskt mycket stabil placeringsmiljö. Det stora antalet bolag och de olika branscherna möjliggör effektiv diversifiering och placering av fondens medel. De olika ländernas och branschernas varierande cykler jämnar ut fondens risknivå.”