Kapitalförvaltningens marknadsöversikt juni 2022
Hurdan var marknadssituationen i juni 2022? I översikten analyserade portföljförvaltarna för Sparbankernas Kapitalförvaltning investeringsmarknaden och den ekonomiska situationen.
Hurdan var marknadssituationen i juni 2022? I översikten analyserade portföljförvaltarna för Sparbankernas Kapitalförvaltning investeringsmarknaden och den ekonomiska situationen.
Läs nedan vad portföljförvaltarna för Sparbankernas Kapitalförvaltning tycker om investeringsmarknaden. Klicka på rubriken för att läsa avsnitten. Marknadsöversikten av Sparbankernas Kapitalförvaltning publiceras i framtiden ett nytt, helt elektroniskt format. Tidpunkten för publicerandet av översikten kommer i allmänhet att vara den andra veckan i månaden.
"Utsikterna för världsekonomin har inte förbättrats under sommaren och tillväxten väntas avmattas ytterligare. Inflationen är hög och det syns inget slut på de penningpolitiska åtstramningsåtgärder som centralbankerna inledde under sommaren. Det kommer att ta tid innan en stramare penningpolitik pressar ned inflationen. I euroområdet minskar den ekonomiska aktiviteten och de stigande energipriserna till följd av det fortsatta ryska anfallskriget gör situationen ännu svårare. Placeringsmarknaden är orolig för att centralbankerna inte kommer att kunna få ner den höga inflationen utan en ekonomisk nedgång."
Ilkka Laru, förvaltare
Utsikterna för världsekonomin har inte förbättrats under sommaren och tillväxten väntas avmattas ytterligare. Inflationen är hög och det syns inget slut på de penningpolitiska åtstramningsåtgärder som centralbankerna inledde under sommaren. Det kommer att ta tid innan en stramare penningpolitik pressar ned inflationen. I euroområdet minskar den ekonomiska aktiviteten och de stigande energipriserna till följd av det fortsatta ryska anfallskriget gör situationen ännu svårare. Placeringsmarknaden är orolig för att centralbankerna inte kommer att kunna få ner den höga inflationen utan en ekonomisk nedgång.
På räntemarknaden ersattes oron stor för en allt högre inflation med oron för en kommande recession. Enligt marknaden har centralbankernas framtunga penningpolitiska åtstramningsåtgärder och mjuka ekonomiska siffror ökat sannolikheten för en recession. De långa marknadsräntorna sjönk till följd av oron för en recession, och statsobligationerna gav under månaden en avkastning på 4,1 %. Euriborräntorna sjönk också när marknadens förväntningar på varaktigheten för centralbankernas räntehöjning förkortades.
På marknaden för företagslån började avkastningstillägget (riskpremien) som placerarna krävde av emittenterna också sjunka i juli. Företagslån med högre kreditbetyg gynnades av både lägre marknadsräntor och lägre riskpremier, vilket gav 4,7 % avkastning under månaden. Avkastningen på företagslån med lägre kreditbetyg var på motsvarande sätt 5,1 %. Trots osäkerhet på marknaden och oron för en recession har betalningsstörningarna på marknaden för företagslån förblivit låga.
Den nuvarande ekonomiska situationen uppfattas som en utmaning för gränsstaterna. Med tanke på den höga inflationen måste ECB skärpa sin penningpolitik i en situation där ekonomin i euroområdet är på väg mot en recession. Detta kan försvaga skuldhanteringsförmågan i vissa länder och den osäkerhet som uppstår på marknaden kan spridas till andra länder. I anslutning till detta och även den osäkerhet de politiska riskerna orsakar, tillkännagav Europeiska centralbanken i juli sitt nya verktyg för värdepappersköp, som den avser att använda för att svara på marknadens farhågor och säkerställa en smidig förmedling av penningpolitiken i euroområdet samt för att förhindra att räntorna i enskilda länder stiger för mycket. Programmets villkor är dock så utmanande att det inte snabbt kan införas. Däremot utnyttjade banken löptiderna för de värdepapper som köptes inom ramen för PEPP-programmet, det vill säga programmet för nödköp av värdepapper under pandemin, och riktade dessa medel bland annat till italienska statsobligationer.
Utvecklingen på aktiemarknaden var stark i juli och uppgången har fortsatt ännu under början av augusti. Orsaken till detta är att företagens resultat under det andra kvartalet var bättre än förväntat och den amerikanska centralbankschefens måttfulla tal om bankens penningpolitik. Nedgången i marknadsräntorna bidrog också till att aktiemarknaden steg. Uppgångens omfattning är i sig överraskande, eftersom den makroekonomiska bilden av världsekonomin knappt har ändrats. Den ekonomiska tillväxten förväntas avta samtidigt som inflationstakten förblir hög. I euroområdet förväntas energipriserna hålla inflationen på en hög nivå. I USA ökar den svåra tillgången på arbetskraft löneinflationen. Trots den långsammare tillväxten har centralbankerna fokuserat på att begränsa inflationen, vilket innebär att penningpolitiken kommer att fortsätta att stramas åt.
Ilkka Laru, portföljförvaltare
Enligt preliminära uppgifter uppgick den ekonomiska tillväxten under det andra kvartalet till 0,7 procent jämfört med det första kvartalet. Tillväxten uppgick till 4,0 % jämfört med året innan. Öppnandet av servicesektorn efter pandemin förklarar en högre tillväxttakt än förväntat. Turismens återhämtning återspeglades i tillväxttalen för Frankrike, Italien och Spanien. Däremot har tillväxten i industribetonade Tyskland, som är beroende av naturgas från Ryssland, stagnerat.
Utsikterna för det inledda tredje kvartalet är svagare. Inköpschefsindexet tyder på att aktiviteten i euroområdet avtar och att sannolikheten för en recession har ökat. Konsumenternas reallöner har sjunkit till följd av den höga inflationen, vilket även syns i den minskade konsumtionsefterfrågan. Stigande energipriser och hög inflation minskar också företagens investeringsvilja.
Inköpschefsindexet inom industrin sjönk från juni (49,8 i juli, 52,1 i juni). Orderingången och nya exportbeställningar minskade. Inköpschefsindexet inom servicesektorn sjönk från juni (51,2 i juli, 53,0 i juni). Trots nedgången har servicesektorn vuxit väl sedan ekonomierna öppnades efter det att restriktionerna avvecklats. I fortsättningen minskar den höga inflationen konsumenternas köpkraft och även efterfrågan på tjänster. Det kombinerade inköpschefsindexet sjönk från juni (49,9 i juli, 52,0 i juni).
Arbetslösheten i euroområdet förblev i juni på sin rekordlåga nivå (6,6 %). Tillgången till arbetskraft i euroområdet är mindre än i USA, men sysselsättningsläget förväntas dock förbli relativt lågt. Detta trots att företagens vilja att anställa arbetskraft har minskat något. Det strama sysselsättningsläget sätter en viss press på löneförhöjningar.
I juli steg inflationen i euroområdet över förväntningarna till en ny historiskt hög nivå (8,9 % i juli, 8,6 % i juni). Prishöjningen på livsmedel och tjänster ledde till en högre inflation. Däremot avmattades prishöjningen på energi, åtminstone för närvarande, när marknadspriserna på olja sjönk. Den underliggande inflationen exklusive livsmedel, energi, tobak och alkohol steg mer än väntat (4,0 % i juli, 3,7 % i juni). Inflationstrycket kommer att fortsätta att öka, vilket innebär kraftigare penningpolitiska åtgärder från ECB:s sida.
Vid sitt möte i juli höjde Europeiska centralbankens råd sina styrräntor med 0,5 procentenheter och förväntas göra det igen vid kommande möten. Förhöjningen var högre än marknadens förväntningar på en ökning med 0,25 procentenheter. ECB-rådet motiverade en högre förhöjning med en ökad risk för inflation. Rådet förutsåg också behovet av att höja räntorna vid kommande möten. I framtiden kommer förhöjningarnas storlek att bero på de offentliggjorda ekonomiska siffrorna och centralbanken ger inte någon förhandsanvisning om förhöjningarna på samma sätt som tidigare.
Att höja overnighträntan till 0 procent skulle markerade slutet på en period med negativa räntor. Denna Centralbankens viktigaste styrränta har varit negativ sedan juni 2014. Samtidigt är räntehöjningen den första sedan juli 2011, varefter räntan har sänkts åtta gånger.
I samband med mötet presenterade ECB sitt nya verktyg för att säkerställa en smidig förmedling av sina penningpolitiska åtgärder i euroområdet, främst för att skydda gränsstaterna från orimligt dyrare finansieringskostnader. Genomförandet av TPI (Transmission Protection Instrument) innehåller dock en lång lista med krav som måste uppfyllas innan programmet kan aktiveras. Därför använder banken för samma ändamål de medel som frigjorts när de värdepapper som köpts under nödköpsprogrammet (PEPP) under pandemin löper ut.
Centralbanken verkar ha bråttom med att höja styrräntan. Det finns en allmän uppfattning om att banken bara har kort tid på sig att genomföra räntehöjningarna innan euroområdets ekonomiska tillväxt avmattas för mycket. ECB sammanträder inte i augusti. Nästa räntebeslut offentliggörs 8.9.2022.
Den amerikanska ekonomin minskade också oväntat under det andra kvartalet i år. Landets BNP sjönk med 0,9 procent från förra kvartalet. Under första kvartalet var motsvarande tillväxttakt -1,6 %. En av orsakerna till den svaga tillväxten under andra kvartalet var lagerinvesteringarnas svaga utveckling. Den negativa tillväxten under två på varandra följande kvartal innebär en teknisk recession i ekonomin. Även om den höga inflationen har dämpat konsumenternas efterfrågan och investeringarna på bostadsmarknaderna har minskat, stöder det starka sysselsättningsläget en ekonomisk tillväxt. Och i USA är ekonomin officiellt i recession först när National Bureau of Economic Research (NBER), som följer flera olika ekonomiska indikatorer, så beslutar.
Inköpschefsindex inom industrin sjönk i juli (52,8 i juli, 53,0 i juni). Sektorn växte långsammast på två år till följd av minskad efterfrågan och ökade lager som minskade produktionen i fabrikerna. Denna avmattning beror delvis på att konsumenterna riktat sin konsumtion mot tjänster i stället för mot varor.
I juli steg inköpschefsindexet inom servicesektorn mer än förväntat till 56,7 i takt med att sektorns verksamhet ökade och antalet nya beställningar ökade (i juni 55,3). Den tydliga ökningen av indexet minskade oron för recession. Betydelsen av problemen med försörjningskedjan och leveranskedjan, som tidigare undergrävde framtidsutsikterna, tycks ha minskat. Däremot syntes de negativa effekterna av stigande marknadsräntor inom byggsektorn.
Sysselsättningsläget i USA kan beskrivas som stramt. Ökningen av sysselsättningen utanför jordbruket var i juli 528 000 (398 000 i juni), vilket var betydligt högre än vad marknaden förväntat. Det ökade antalet arbetsplatser var omfattande och det fanns ännu inga tecken på att anställningstakten skulle minska. Med siffrorna för juli steg sysselsättningen tillbaka till nivån före pandemin.
Arbetslöshetsgraden i juli sjönk med en tiondels procent från juni och var 3,5 procent. En svag minskning av arbetskraftsdeltagandet (62,1 procent i juli, 62,2 procent i juni) indikerar en ökad brist på arbetskraft för företagen. Det strama sysselsättningsläget kunde ses i de genomsnittliga timlönerna, som steg med 0,5 % från juni och 5,2 % från ifjol. De starka sysselsättningstalen och en sjunkande deltagandenivå kommer att sätta press på löneinflationen i framtiden. Till följd av de starka sysselsättningssiffrorna är den förväntade potentiella recessionen i USA något mer avlägsen. Samma siffror håller också centralbanken på vägen mot en åtstramning av penningpolitiken.
Fed höjde på sitt möte i juli variationsintervallet för styrräntan, redan för andra gången i rad, med 0,75 procentenheter. Föregående motsvarande höjning skedde i juni. Variationsintervallet för styrräntan är nu 2,25 % – 2,50 %. Banken, som fattade ett enhälligt höjningsbeslut, signalerade också en höjning av räntan i fortsättningen för att svara mot det ökade inflationstrycket. Detta trots de mjukare utsikterna för konsumtion och produktion till följd av en stramare penningpolitik.
Banken gav ingen förhandsanvisning om den framtida inriktningen på penningpolitiken, men starka sysselsättningssiffror och fortsatt hög inflation kommer att sätta press på centralbanken vid dess nästa möte i september vad gäller att höja styrräntan. Dessförinnan kommer ett stort antal ekonomiska siffror att publiceras, vilket kan påverka centralbankens beslutsfattande. På grundval av siffrorna för juli förväntar sig marknaden att banken höjer styrräntan med 0,75 procentenheter. Bankens följande räntebeslut offentliggörs 21.9.2022.
Utvecklingen på aktiemarknaden var i juli mycket stark. Resultatet för det andra kvartalet har varit starkare än förväntat och de mer måttfulla kommentarerna från Feds ordförande om takten för den penningpolitiska åtstramningen har tolkats positivt av marknaden.
Aktieindexet MSCI World, som beskriver världens aktiemarknader, steg med 7 procentenheter mätt i lokala valutor.
Resultatperioden har åter en gång varit bra. Efterfrågan är fortfarande på bred front på en god nivå.
Man kan dock konstatera en avmattning i konsumentvarubolagen. Detta torde kunna förklaras med det minskade konsumentförtroendet, men också med att efterfrågestrukturen har normaliserats till nivåerna före pandemin (tjänster kontra varor).
Industriföretagens orderstock fortsätter att växa och företagsledningens kommentarer om de kortsiktiga utsikterna är positiva.
Även om företagen framgångsrikt har genomfört prisökningar under goda efterfrågeförhållanden är det ändå uppenbart att resultatmarginalerna har försvagats. Särskilt de störningar som har orsakats av det ryska anfallskriget och pandemirestriktionerna i Kina har pressat ner lönsamheten. Det är dock positivt att företag kommenterar att produktions- och logistikproblemen minskar och utvecklas till det bättre.
Sannolikheten för en recession har tydligt ökat, och detta är förmodligen också placerarnas uppfattning för närvarande. Marknaden återspeglar delvis denna förväntan. Vi bedömer att antalet osäkerhetsfaktorer för närvarande är så betydande i förhållande till marknadspriset att vi kommer att fortsätta vår försiktiga syn på den kortsiktiga marknadsutvecklingen.
Johan Hamström, portföljförvaltare
Efter ett uselt första halvår var marknaden mycket stark i juli, då oron för en recession överskuggade inflationen, vilket minskade förväntningarna på en stramare penningpolitik. Aktiviteten på räntemarknaden var mycket stark då räntorna sjönk över hela linjen. Statsobligationerna i euroområdet ökade med 4,13 % och Investment Grade-företagslånen med 4,7 %. Tysklands tioåriga ränta är redan nästan en procentenhet lägre än i början av sommaren. Italiens ränteutveckling under sommaren har varit instabil, och riskpremierna för landets statsobligationer har ökat sedan premiärminister Draghi avgick i slutet av juli.
Centralbankernas snabba åtstramning av penningpolitiken var en källa till oro på marknaden, och särskilt Europeiska centralbankens (ECB) högre höjning av inlåningsräntan än förväntat på 0,5 procentenheter överraskade marknaden. I ljuset av dess mandat ECB:s höjning helt berättigad. Inflationen är fyra gånger större i förhållande till målet, men den ekonomiska tillväxten har avtagit och det ryska anfallskriget fortsätter, vilket leder till att euroområdet håller på att gå in i en energikris. Till följd av detta har marknaden redan prissatt en stor del av räntehöjningarna, och exempelvis Euriborräntorna har sjunkit de senaste dagarna. I det stora hela verkar det som om Feds snabba åtstramningen av penningpolitiken krymper ECB:s tidsfönster mycket, vilket innebär att ECB redan har bråttom att agera och det kan mycket väl vara så att vi bara kommer att få se en eller två höjningar av styrräntan under denna cykel.
Mikko Rautiainen, ränteportföljförvaltare
Vi behöll viktningen av vår placeringsportfölj oförändrad i juli, även om marknadens risktagningsvilja vände i en uppgång i mitten av juli trots den förväntade avmattningen i den ekonomiska tillväxten. På aktiemarknaden var företagens preliminära resultat för andra kvartalet bättre än förväntat. På räntemarknaderna minskade förväntningarna på en åtstramad penningpolitik i sin tur oron för en recession.
Portföljens aktierisk är fortfarande lätt underviktad på den nivå den sänktes till i maj. Vid den tidpunkten bedömde vi att tillväxten, trots de positiva kommentarerna från företagen, skulle avta mer än förväntat, eftersom en hög inflation försvagar konsumenternas köpkraft och höjer företagens investeringskostnader. Trots en tillfälligt livligare marknad har vår syn på ränteutvecklingen inte förändrats.
Vi behöll de europeiska och nordamerikanska aktierna till undervikt, medan alla andra aktieplaceringskategorier var neutralviktade. Den europeiska aktiemarknaden är konjunkturkänslig och världsdelens ekonomi lider mest av effekterna av det krig Ryssland inledde. I USA har aktiemarknaderna varit svårt prissatta och marknaden lider av stigande räntor och ett försvagat finansieringsläge.
Vi gjorde inga ändringar i placeringsportföljens ränteallokeringar. Vi håller företagslån med låg kreditvärdering klart överviktade och utvecklingsländernas lån något överviktade. Företagslån med bättre kreditbetyg och penningmarknaden är i neutral vikt. När det gäller statsobligationer anser vi att stigande marknadsräntor försvagar utsikterna för avkastningen, och vi håller tills vidare statsobligationerna något underviktade.
Vi väljer varje månad den aktuella fonden bland Sparbankens placeringsfonder. Presentationer av månadens fond juni 2022 samt tidigare månadens fonder hittar du här.
”Vill du placera förmögenhet du redan har eller börja spara regelbundet, men vet inte var du ska börja? Vi på Sparbanken kan erbjuda dig en lösningsfondsfamilj som erbjuder en behändig lösning för varje sparares behov. Det finns tre lösningsfonder, bland vilka du kan välja det bästa alternativet enligt din risktålighet.”
Evgeny Artemenkov, Mark Mattila, Mikko Rautiainen, Ilkka Laru, Anders Pelli, Virve Valonen, Petteri Vaarnanen, Lassi Kallio, Tatu Paasimaa, Olli Tuuri, Johan Hamström.