Fondtyper

Hur skiljer sig korta och långa räntefonder från varandra? Och vad är en blandfond eller en specialplaceringsfond? Läs mera om fondplacering och olika fonder.

Teckna en fond

Ha målen för placerandet klara innan du väljer placeringsfond

Innan du väljer en placeringsfond är det bra att klargöra för dig själv varför du sparar. Vill du göra ett speciellt inköp, åka på semester, ta ett sabbatsår eller betala barnens körkort? Eller vill du spara för framtiden, för ditt eget välbefinnande eller kanske komplettera pensionsskyddet? Våra kunniga investeringsrådgivare hjälper dig gärna vid valet av en lämplig fond.

Som kund i Sp-Fondbolag kan du placera i korträntefonder, långräntefonder, blandfonder och aktiefonder.

Korträntefonder placerar i kortfristiga penningmarknadsinstrument

Korträntefonder placerar i kortfristiga penningmarknadsinstrument

Korträntefonder placerar medlen i kortfristiga penningmarknadsinstrument till vilka hör bland annat statsskuldförbindelser som är föremål för handel på penningmarknaden, bankcertifikat och bankernas inlåningar, kommunernas kommuncertifikat, företagens företagscertifikat och kortfristiga obligationer. Företagscertifikat är förenade med större risk än statens skuldförbindelser eller kommuncertifikat och därför kan även avkastningen på fonder som placerar i dem vara något högre.

Till korträntefonderna hör kontantfonder, penningmarknadsfonder samt andra korträntefonder.

I kontantfonder är den genomsnittliga placeringstiden för ränteplaceringar till följande räntejustering under 60 dagar och den genomsnittliga placeringstiden till återbetalningen av ränteplaceringarna under 120 dagar.

I penningmarknadsfonder är den genomsnittliga placeringstiden för ränteplaceringar till följande räntejustering under 6 månader och den genomsnittliga placeringstiden till återbetalningen av ränteplaceringarna under 12 månader.

Den genomsnittliga durationen, dvs. den genomsnittliga med kapital viktade placeringstiden som beskriver ränterisken för placeringar i de övriga korträntefonderna, är under ett år. Ju kortare duration desto mindre inverkan har räntesvängningar på placeringens värde.

Långräntefonder placerar i långfristiga obligationer

Långräntefonderna placerar största delen av sina medel till i långfristiga obligationer och övriga räntebärande papper vars lånetid är över ett år. Lånen kan emitteras av stater, övriga offentliga samfund och företag. Fonder som placerar i statens och offentliga samfunds lån kallas ofta obligationsfonder, fonder som placerar i företagslån kallas för företagslånefonder och fonder som placerar i företag med högre risk kallas i sin tur high yield-fonder.

När marknadsräntorna sjunker stiger placeringens värde.

Blandfonder placerar i såväl aktier som räntebärande objekt

Blandfonder placerar i såväl aktier som räntebärande objekt vilket gör det möjligt att ändra på tyngdpunkten i placeringarna utifrån marknadsläget. Vikterna mellan ränte- och aktieplaceringar och fluktuationsgränserna för dem fastställs i allmänhet i fondens stadgar. Ju högre aktievikten kan vara desto större marknadsrisk är fonden förenad med.

Avkastningen på en blandfond består av avkastning från aktie- och räntemarknaden. Det är också möjligt att låta bli att fastställa vikterna av aktierna och räntorna i fonden: de är beroende av marknadsläget. I sådana fall kan fonden placera största delen av sina medel i aktier eller vara en nästan renodlad räntefond.

I aktiefonder sprids placeringarna på flera bolags aktier

Aktiefonder placerar sina medel till största delen i aktier. Aktiefonderna kan uppdelas till exempel utifrån placeringsobjekten, det geografiska läget, bolagens bransch eller sektor eller storleken på bolagen.

Placeringsområdet kan vara till exempel Finland, euroområdet, Europa, Norden, hela världen eller tillväxtmarknaderna, till exempel Ryssland, Baltikum, Latinamerika eller Asien.

En aktiefond kan också placera sina medel i bolag av en viss typ eller storlek, till exempel i stora och stabila globalt verksamma företag, dvs. blue chip-bolag eller i små och medelstora företag, dvs. small cap och mid cap-bolag.

En placeringsfond kan specialisera sig genom att placera i en viss bransch, exempelvis skogsindustri, läkemedelsindustri, bioteknik eller telekommunikation. En fond kan också koncentrera sig på ett särskilt tema. Temat kan vara till exempel en social, teknologisk eller ekonomisk trend eller miljön. Med hjälp av en temafond vill placeraren dra nytta av trendernas inverkan på världsläget och ekonomin. Å andra sidan kan man med temaplacering försöka bekämpa olika globala hotbilder såsom klimatförändringen eller vattenbristen.

Avkastningsmålet för aktiefonder är att överskrida ett visst jämförelseindex

Avkastningsmålet för aktiefonder är att överskrida det jämförelseindex som valts utifrån placeringsobjekten, till exempel aktieindexet eller branschindexet för ett bestämt område. Uppgiften om vilket jämförelseindex som används hittar du i fondens faktablad för investerare. Alla fonder har inte nödvändigtvis ett jämförelseindex.

Placeringsfonder, specialplaceringsfonder och alternativa fonder

Lagen om placeringsfonder delar upp placeringsfonderna i två grupper: placeringsfonder i enlighet med fondföretagsdirektivet eller så kallade UCITS-placeringsfonder och specialplaceringsfonder. Lagen fastställer för placeringsfonder enligt fondföretagsdirektivet detaljerade regler om hur risker som är förenade med placeringsverksamheten ska spridas, medan en specialplaceringsfond i sin tur kan avvika från dessa krav enligt direktivet.

De placeringsalternativ som finns på www-sidan sparbanken.fi, såsom fonder förvaltat av Sp-Fondbolag är inte placeringsförslag i sig. För att kartlägga din egen riskprofil och riskbenägenhet ber vi dig boka tid hos en specialist innan du fattar ett placerinsbeslut.