Kapitalförvaltningens marknadsöversikt

Som regel var de ekonomiska data som offentliggjordes i februari från världen bättre än förväntat. Senast nu har rädslan för att till exempel den amerikanska ekonomin ska glida in i lågkonjunktur i stort sett minskat. Euroområdet verkar också undvika en teknisk recession, även om endast med nöd och näppe. Bättre data än väntat har bibehållit placerarnas förtroende för marknaden.

Bättre data än väntat betyder dock inte att ekonomin går särskilt bra. Prognoserna tyder på att den globala ekonomiska tillväxten i år kommer att ligga under det långsiktiga genomsnittet. Så tillväxten är ganska dämpad.

De regionala skillnaderna i tillväxtutsikter är återigen stora. Den amerikanska ekonomin tycks gå framåt och tillväxtprognoserna är klart högre än i euroområdet. Euroområdet kämpar däremot med tröga tillväxtutsikter och det ekonomiska läget är svagt, särskilt i Tyskland. Tillväxtutsikterna är också tröga i Kina, även om skalan är annorlunda än i väst. För Kina är den ekonomiska tillväxten på mindre än 5 % oroande, medan euroområdet skulle kunna nöja sig med en tillväxt på drygt 1 %.

Med förbättrade ekonomiska data har räntesänkningsförväntningarna också dämpats i början av året. Centralbankernas räntesänkningar väntas nu inledas senare och antalet sänkningar kommer att vara lägre än vad man i januari förväntade sig. Räntorna är dock på väg nedåt, vilket är viktigt med tanke på den ekonomiska utvecklingen. Nedgången i räntorna möjliggörs av att inflationen fortsatt att plana ut.

Finlands ekonomiska utveckling ännu svagare än väntat år 2023

Ekonomer, inklusive undertecknade, har länge uppskattat att Finlands ekonomi befinner sig i en lågkonjunktur. I slutet av februari publicerades statistik över BNP-utvecklingen 2023, och den var ännu klart under förväntningarna. Förra året minskade Finlands ekonomi med 1 %. Svagheten var ganska omfattande, eftersom såväl den privata konsumtionen, investeringarna som exporten minskade.

Det är särskilt illa för Finlands ekonomi om Europeiska centralbankens räntesänkningar kommer att ske längre in i framtiden. Finlands ekonomi är särskilt räntekänslig och den nuvarande räntenivån är onödigt hög för Finland.

Den senast publicerade ekonomiska statistiken har också för Finlands del varit svag. Konsumenternas förtroende är fortfarande lågt, företagens förtroende sjönk något igen i februari och oron på bostadsmarknaden har fortsatt.

Trots de svaga utgångspunkterna förväntar vi oss att Finlands ekonomiska utveckling tar fart i mitten av året. Situationen för konsumenterna förbättras i takt med att köpkraften ökar igen. Räntesänkningarna kommer också att underlätta situationen för skuldsatta hushåll och till exempel byggsektorn. Sammantaget kommer dock den ekonomiska tillväxten enligt vår prognos att ligga kvar på noll i år.

Henna Mikkonen
Chefsekonom vid Sparbanksgruppen

Aktiemarknaden steg i februari. Aktieindexet MSCI World, som beskriver utvecklingen på den globala aktiemarknaden, steg i euro med 3,6 % under månaden.

Marknaden har fortsatt att vara stark, drivet av en utveckling i verksamhetsmiljön som har varit mer positiv än förväntat. I synnerhet har marknaden drivits av "momentum aktier", medan defensiva och konjunkturkänsliga bolag har släpat efter. Den svaga utvecklingen i vårt land berodde främst på bolagsspecifika skäl.

Resultatperioden medförde inga betydande överraskningar, och slutmarknaden förblir allmänt taget stabil. Lageranpassningen närmar sig sitt slut, och normaliseringen av försörjningskedjorna och stabiliseringen av råvarupriserna stöder resultatutvecklingen. Bolagens kassaflöden har varit på en god nivå då bolagen optimerar rörelsekapitalet och fokuserar på kostnadskontroll.

Som vanligt drog USA det längsta strået när det gäller resultatutvecklingen. I USA ökade resultattillväxten till 10 % under fjolårets sista kvartal. I Europa halkar däremot resultatutvecklingen efter med 5 % från förra året och ungefär hälften av branscherna kom inte upp till samma utvecklingsnivå som ifjol. I Finland var resultatpotten från det senaste kvartalet 20 % jämfört med föregående år, vilket i viss mån förväntades eftersom konjunkturkänsliga bolag viktades på börsen i Finland. Huvudtesen i bolagsledningarnas kommentarer om framtiden var dock att vi skulle återgå till en bättre verksamhetsmiljö och därmed en tillväxt under andra halvåret. Antagandena bygger naturligtvis till stor del på att vi innan dess skulle se en tydlig nedgång i räntenivån.

Marknadssentimentindikatorerna är höga (exkl. Finland), men det finns fortfarande ingen indikation på överdriven entusiasm när man tittar på marknaden som helhet. När resultatperioden närmar sig sitt slut kommer uppmärksamheten därefter att riktas mot ekonomiska data. På kort sikt är det mycket möjligt att den positiva stämningen kan fortsätta.

Eemeli Oikarainen
aktieportföljförvaltare

Räntemarknaden sjönk i februari, med undantag för High Yield-företagslånen. Sänkningen orsakades av räntehöjning. Både de långa och de korta räntorna fortsatte den uppåtgående trend som inleddes i januari, när inflationen inte dämpades i enlighet med marknadens förväntningar och den amerikanska ekonomin fortsatte att utvecklas starkt. Början på den penningpolitiska lättnadscykeln ses nu skjutas fram från våren till sommaren. De långa räntorna har nu korrigerats med nästan hälften och de korta räntorna har korrigerats med nästan allt från den kraftiga nedgången under de två sista månaderna i fjol och överdriften har korrigerats. När vi närmar oss våren är riktningen från de nuvarande nivåerna tydligt nedåt.

Mikko Rautiainen
ränteportföljförvaltare

Specialplaceringsfonden Sparbanken Fastighet placerar i regel sina tillgångar på fastighetsmarknaden via andra fonder. Fondens huvudmarknad är Finland, men placeringarna diversifieras även något till europeiska tillväxtcentra. Placeringarna diversifieras i stor utsträckning till olika typer av fastigheter, var och en med sin egen riskprofil. Placeringar görs i lägenheter, affärsfastigheter, närservicecenter, vårdfastigheter, logistikfastigheter och datacenter. Bostäderna ligger i tillväxtcentra i Finland och Europa. Logistikfastigheterna ligger i europeiska knutpunkter, samt som så kallade sista milens distributionscenter i utkanten av viktiga europeiska städer. Den gemensamma nämnaren för alla placeringsobjekt är ett bra läge, där efterfrågan på högklassiga fastigheter inte försvinner. Större delen av fondens placeringar sker i kvalitetsfastigheter som erbjuder stabila hyresintäkter. Extra intäkter söks med ett måttligt antal fastighetsutvecklingsprojekt, där en del av avkastningen, utöver hyresintäkterna, genereras av fastighetens värdeökning.

Inflationen i sig är inte ett problem för fastighetsplaceringar, eftersom hyrorna är bundna till konsumentprisindex och hyrorna granskas årligen för att återspegla den högre kostnadsnivån. Räntehöjningen på grund av inflationen har däremot sänkt fastigheternas värde och bromsat slutförandet av fastighetsköp. För en fastighetsplacerare är detta inte bara en negativ sak. På grund av den lägre köpeskillingen och den ökade hyresnivån är hyresintäkterna högre än tidigare, och även med enbart hyresintäkter ökar tillgångarna stadigt. Trots avmattningen i ekonomin har uthyrningsgraden för fondens mål fortsatt att vara god, över 90 %. Hyresgästerna har också betalat sin hyra i tid och till fullt belopp. Utöver läget är valet av hyresgäster viktigt i fastighetsplaceringar. Majoriteten av fondens hyresgäster är de mest kreditvärdiga stora bolagen, samt aktörer inom den offentliga sektorn med långa hyresavtal.

Specialplaceringsfonden Sparbanken Fastighet är ett utmärkt alternativ för sparare som funderar på att placera på fastighetsmarknaden eller till exempel för bostadsplacerare som vill diversifiera sina placeringar mer i fastighetssektorn. De nuvarande hyresintäkterna, med måttlig hävstångseffekt, ger en årlig avkastning på mindre än 10 %. Lägre räntenivå och starkare ekonomisk tillväxt kommer också att stödja fastigheternas värderingar. 

Specialplaceringsfonden Sparbanken Fastighet förvaltas av Sp-Fondbolag Ab.

Portföljförvaltare: Lassi Kallio