Kapitalförvaltningens marknadsöversikt

Början av det ekonomiska året 2024 kan beskrivas som ”dämpad, men försiktigt optimistisk”. IMF uppdaterade i januari sin prognos för den globala ekonomiska tillväxten. Enligt den kommer den globala ekonomin att växa med 3,1 % 2024. Detta innebär en tillväxt som ligger under långtidsmedelvärdet men ändå är måttlig. 

Jämfört med föregående prognos höjde IMF sin prognos, vilket tyder på att den ekonomiska utvecklingen har varit stabilare än väntat. Den globala ekonomin verkar ha klarat förvånansvärt bra den plötsliga inflationen och den snabba ränteuppgång som följde. Det har naturligtvis inte varit någon smärtfri anpassning, och till exempel byggsektorn har lidit mycket av situationen.

Denna prognos är dock förknippad med risker. Det är fortfarande möjligt att de stigande räntorna avslöjar nya svagheter i ekonomin och att kampen mot inflationen ännu inte kan förklaras vunnen. En eskalering av situationen i Mellanöstern kan till exempel leda till en ny höjning av energipriserna. År 2024 ordnas också exceptionellt många val runt om i världen, vilket alltid ökar den politiska risken.

De regionala skillnaderna i de ekonomiska utsikterna är fortfarande stora. I synnerhet USA:s ekonomi har än en gång överraskat med sin styrka och under sista kvartalet i fjol ökade ekonomin med 0,8 % från föregående kvartal. Den ekonomiska tillväxten under hela året kommer att vara ca 2,5 %. Euroområdet undvek nätt och jämnt en recession när dess ekonomi slutade att krympa under det sista kvartalet förra året. Kina kämpar för sin del med en svag ekonomisk utveckling och nya stimulansåtgärder lanserades i landet under januari.

Finlands ekonomiska utsikter är dämpade, men det finns också ljusglimtar

Finlands ekonomi gick in i en recession under andra halvåret i fjol. Enligt Sparbankens prognos kan vi räkna med att Finlands ekonomiska tillväxt kommer att vara noll i år. Tillväxtutsikterna är alltså mycket dämpade. De snabbt stigande räntorna har drabbat Finlands räntekänsliga ekonomi hårdare än många andra länder. År 2024 räknar vi med att tillväxten kommer att vara svagast i början av året, och mot slutet av året kommer situationen att lätta något. 

Det är lätt att hitta många svagheter i den ekonomiska bilden. De stigande räntorna har lett till stagnerad bostadshandel och företagen är försiktiga med sina investeringar. Konsumenternas förtroende är på en svag nivå och oron för att sysselsättningsläget försämras har ökat. Svagheten i den globala konjunkturcykeln gör att exportutsikterna är svaga.

Men det finns också ljusglimtar. Den viktigaste av dessa är förmodligen det faktum att hushållens svåra situation redan har börjat lätta. Prisuppgången har lugnat ner sig och lönerna stiger för närvarande snabbare än priserna. Hushållens köpkraft ökar alltså. Dessutom kommer räntorna sannolikt att sjunka under innevarande år, vilket kommer att underlätta situationen för hushåll med skulder. 

Företagens förtroende för framtiden är fortfarande svagt, men det verkar som om bottnen också är förbi där. Under de senaste månaderna har förtroendet till och med ökat något.

Med beaktande av dessa faktorer förväntar vi oss att den ekonomiska vintern gradvis övergår i en spirande tillväxt kring mitten av året.

Henna Mikkonen
Chefsekonom vid Sparbanksgruppen

I januari fortsatte aktiemarknaden på de utvecklade marknaderna att utvecklas kraftigt, även om man i början av månaden såg en viss nervositet. Mätt i euro steg världsindexet med nästan tre procent, medan tillväxtländernas index sjönk lika mycket. Särskilt pressade kursutvecklingen i Kina (CSI300-5%) ner tillväxtländernas index. I Kina har myndigheterna vidtagit åtgärder för att stimulera ekonomin och aktiemarknaderna.

Resultatperioderna har börjat både i USA och Europa och har i stort sett framskridit som förväntat. I USA har företagen enligt den traditionella formeln överträffat förväntningarna på vinst per aktie. I Europa har företagen inte i samma utsträckning kunnat överträffa förväntningarna – delvis på grund av svagheten i råvarorna.  I USA har omsättningen ökat med 4 %, medan den i Europa har minskat med 3 % (visserligen bättre än väntat). Dessa siffror avspeglar i stort den senaste tidens BNP-utveckling i ekonomierna. I USA har BNP-tillväxten varit förvånansvärt stark, och i Europa har den varit ganska svag. Den starka utvecklingen i USA har också ökat optimismen ifråga om ekonomin och vissa placerare tror att ekonomin inte i större utsträckning sjunker. Huvudscenariot är förmodligen en så kallad mjuk landning.  Räntesänkningarna för USA:s del verkar infalla i maj. För Europas del kan tidpunkten vara tidigare i ljuset av de ekonomiska siffrorna. Prissättningen på aktiemarknaden är stram och därmed har riskerna för besvikelser ökat, i synnerhet om räntesänkningarna eller den ekonomiska utvecklingen inte går enligt förväntningarna. I företagens kommunikation uppges att man räknar med att situationen förbättras under andra halvåret, delvis på grund av lättnader i penningpolitiken och delvis på grund av lagercykeln. 

Vi håller aktievikten neutral och inom marknaderna håller vi fortfarande Finland överviktat. Aktiemarknaden i Finland har prissatt en betydande svaghet och om den ekonomiska cykeln vänder, skulle den konjunkturkänsliga marknaden utvecklas gynnsamt.

Anders Pelli
aktieportföljförvaltare

Året började trögt på räntemarknaderna, eftersom den starka nedgången i de långa räntorna i slutet av förra året visade sig vara överdrivet stor och justerades delvis uppåt genast i början av året när de långa räntorna steg. De kraftiga räntefluktuationerna har fortsatt när centralbankernas kommunikation är motsägelsefull. Inflationen sjunker i snabb takt mot centralbankens målnivå och kommer sannolikt att sjunka klart under den, eftersom penningpolitiken stramats åt rekordmycket och verkar ha hållits stram alltför länge. Förr eller senare, under våren eller sommaren, kommer penningpolitiken att lätta.

Företagslån med låg risk gav en avkastning på 0,14 % i januari, även om de långa räntorna var stigande. En hög löpande avkastningen och de skärpta riskpremierna på 8 räntepunkter var faktorer som förklarar den positiva avkastningen. Januari var som vanligt en livlig emissionsmånad och under månaden emitterades 66 miljarder euro i nya lån, på high yield-marknaden var motsvarande siffra 9 miljarder euro. På high yield-marknaden fortsatte den positiva stämningen och tillgångsklassen gav 0,7 % i avkastning. Både emissionsmarknaden och eftermarknaden var mycket livliga. När riskpremierna sjönk skyndade företagen in på marknaden för att refinansiera lån som förfaller 2025 och 2026. Bakom den starka marknadsutvecklingen under månaden sågs dubbelt fler sänkningar än höjningar av kreditvärderingen. Det förekom dock inga betalningsstörningar. 

Under 2024 tror vi att centralbankerna i sin penningpolitik kommer att gå över till en sjunkande räntecykel i takt med att den ekonomiska tillväxten och inflationen avtar. Räntorna kommer att vara sjunkande, men fluktuationen förväntas bli stor. Vi tror att riskpremierna för företagslån breddas när ekonomin bromsar in och samtidigt ökar antalet betalningsstörningar från sin nuvarande nivå på cirka 2 %. Den höga löpande avkastningen och eventuellt sjunkande räntor skyddar dock placerarna och vi anser därför att avkastningsutsikterna för företagslån är attraktiva.

Mark Mattila
ränteportföljförvaltare

Sparbanken Finland är en aktiefond som i huvudsak placerar medlen i finländska börsnoterade bolag. Fonden tillämpar en aktiv placeringsfilosofi, där den aktiva risken är relativt hög och avvikelserna jämfört med jämförelseindexets innehåll är märkbara. Målet för fondens placeringsverksamhet är att med aktiv portföljförvaltning på lång sikt uppnå en bra avkastning som överstiger jämförelseindexets avkastning. Fonden är förknippad med en marknadsrisk samt en risk i anslutning till geografisk centralisering. Eftersom fonden gör placeringarna på den konjunkturkänsliga och ytterst småskaliga finländska aktiemarknaden är risknivån högre än genomsnittet. Till följd av den höga risknivån är den rekommenderade placeringstiden minst 7 år. Placeringsfonden Sparbanken Finlands fondkapital uppgår till cirka 424 miljoner euro.

Sparbanken Finland placerar i högklassiga och attraktivt prissatta företag med en skälig riskprofil. Högklassiga bolag har en mindre konjunkturkänslighet och affärsverksamhetens risker kan enklare förutses än normalt. Övriga kännetecken på högklassiga bolag är hållbar konkurrensfördel, hög kapitalavkastning, sannolik tillväxtpotential, bra position i värdekedjan, ansvarsfull affärsmodell, verksamhetsmodell som binder lite kapital och bra ledarskap samt trovärdighet. Fonden utnyttjar hela marknadsvärdeskalan på börslistan. Merparten av placeringarna görs i stora bolag, men såväl medelstora som små företag är också representerade i fonden.

Fondens portföljförvaltning grundar sig på portföljförvaltarens och portföljförvaltarteamets uppfattningar. Fonden består av cirka 50 aktier. Fundamentanalys och företagsjämförelser är centrala faktorer vid valet av aktier. Man strävar efter att besöka de största placeringarna en gång per kvartal. Fonden tar starkt ställning till valet av aktier, vilket om detta lyckas ökar fondens avkastning märkbart. Ett misslyckat val av aktier innebär i sin tur en sämre avkastning för aktiefonden. Man strävar efter att minska fondens placeringsgrad i aktier något när de ekonomiska utsikterna blir dystrare. Dessutom byts portföljens innehåll till bolag med lägre risk, varvid man strävar efter att undvika en del av kursnedgången. Under bättre tider och vid kursuppgångar förblir fonden helt placerad i aktier. Som placeringsobjekt väljs bolag med högre avkastningspotential och större risker, varvid man kan utnyttja kursuppgångarna.

På Finland börs har noterats mycket cykliska aktier. Särskilt maskinverkstadsbolag och basindustrin är starkt representerade, vilket innebär att Finlands börs ofta i ett bra konjunkturläge utvecklas bättre än många andra börsar i världen. I ett sämre konjunkturläge är utvecklingen ofta svagare än den allmänna börsutvecklingen, som år 2023. Kursvariationen på Finlands börs (börsens beta) är därmed större än i den övriga världen. Dessutom är Finlands börs mycket koncentrerad. Kone (7,5 %) Nordea (7,3 %), Nokia (6,8 %), Sampo (6,5 %), Neste (6,3 %) och Fortum (4,8 %) utgör redan 39,2 % av jämförelseindexets innehåll. Övriga företag med stor vikt är UPM (4,7 %), Wärtsilä (4,3 %), Metso (4,1 %) och Elisa (4,0 %).

Hög inflation och åtföljande åtstramning av centralbankspolitiken har minskat aktiviteten globalt, och den globala ekonomiska tillväxten var ganska blygsam ifjol. Den ekonomiska aktiviteten kommer att fortsätta på en lägre nivå än normalt under början av året. Centralbankernas penningpolitik börjar stödja tillväxten under våren eller senast under försommaren, vilket kommer att stödja den ekonomiska aktiviteten. Detta återspeglas i att den ekonomiska tillväxten ökar från och med andra halvåret. Under våren kommer placerarnas förtroende för att den ekonomiska tillväxten ska ta fart att öka och de vågar se förbi den svaga ekonomiska perioden till årets slut, och särskilt nästa år. När ekonomi- och placeringsutsikterna så småningom förbättras riktas de internationella placerarnas intresse i allt större omfattning mot cykliska aktier och därmed även mot aktiemarknaden i Finland. Detta ger bra medvind åt de finländska bolagens kursutveckling efter ett svagt fjolår.

Placeringsfonden Sparbanken Finland förvaltas av Sp-Fondbolag Ab.

Olli Tuuri
Portföljförvaltare