Kapitalförvaltningens marknadsöversikt

De värsta ekonomiska farhågorna undveks år 2023

Vi lämnade år 2023 i en dämpad stämning när det gäller ekonomiska förväntningar. Räntehöjningarna förväntades ha en betydande påverkan på den ekonomiska tillväxten och många fruktade också att en snabb ränteuppgång skulle leda till att olika bubblor skulle spricka.

Man kan allmänt konstatera att även om 2023 var svagare än genomsnittet när det gäller ekonomisk utveckling så undvek man större kriser. Under våren bubblade det inom banksektorn, men en bredare spridning av misstroende kunde undvikas. Den ekonomiska tillväxten var också bättre än väntat, särskilt i USA. Den europeiska ekonomin föll i recession under slutet av året, men utvecklingen var ändå bättre än vad man vågade förvänta sig under energikrisen i början av året.

Den viktigaste ekonomiska nyheten i december var hur starkt förväntningarna på räntesänkningar ökade. Nu förväntas centralbankerna börja sänka räntorna redan under andra kvartalet 2024 och fortsätta med sänkningarna i rask takt. Medan 3-månaders Euribor-räntan i november förväntades vara cirka 3,0 procent i slutet av år 2024, hade förväntningarna sjunkit till 2,3 procent i slutet av december.

Ekonomiåret 2024 ser dystert ut, men inte katastrofalt

De ekonomiska utsikterna för år 2024 är fortfarande ganska dämpade. Den ekonomiska tillväxten i USA förväntas mattas av, men den så kallade mjuka nedgången kan mycket väl förverkligas och en mer drastisk försvagning av tillväxten kan undvikas trots snabba räntehöjningar. Den europeiska ekonomin går in i det nya året i recession och tillväxtutsikterna för hela året är dämpade. Räntesänkningar ger gradvis lättnad för ekonomin, men inte omedelbart.

Situationen för finländska hushåll börjar förbättras, företagen står fortfarande inför utmanande tider

Den finska ekonomin gick in i en recession under andra halvåret 2023, och den svaga utvecklingen förväntas fortsätta även år 2024. Mot slutet av året kan den ekonomiska tillväxten igen ta fart i takt med att räntesänkningarna börjar ha en stimulerande effekt på ekonomin.

Situationen för finländska hushåll börjar förbättras. Köpkraften börjar åter tillta och den privatkonsumtionen kommer småningom att öka. Under de senaste åren har många hushåll varit tvungna att använda sina besparingar för att kompensera för stigande priser och räntor. Vi förväntar oss att dessa besparingar igen börjar ackumuleras och därmed kommer hushållens sparandegrad att stiga något.

Bostadsmarknaden förväntas småningom återhämta sig allt efter som året framskrider. Räntesänkningar och konsumenternas förbättrade köpkraft ökar förtroendet och konsumenterna vågar åter köpa bostäder. Det kommer knappast att förekomma någon stor uppgång, men en liten lättnad jämfört med förra året.

I och med den ekonomiska utvecklingen räknar vi med att arbetslösheten kommer att öka år 2024, men mycket måttligt. I genomsnitt förblir arbetslösheten fortfarande under 8 procent. Det har redan länge varit brist på kompetent arbetskraft och företagen vill hålla fast vid sina anställda trots lågkonjunkturen.

Utsikterna för företagen är fortfarande svaga i början av året. Särskilt inom byggbranschen kan en mer betydande återhämtning fortfarande förväntas, även om de lägre räntorna långsamt börjar förbättra utsikterna för branschen mot slutet av året. Industrin lider av den svaga globala konjunkturcykeln.

Henna Mikkonen
Chefsekonom vid Sparbanksgruppen

Den positiva stämning som började i november fortsatte i december på aktiemarknaden. Världens aktiekurser steg med 4,2 procent. När euron blev starkare vars kursstegringen tre och en halv procent. Den positiva stämningen stöddes av en avmattning i inflationen och amerikanska centralbanken Feds uttalanden som stödde räntesänkningen. Även i Finland var kursutvecklingen på den utmärkta nivån +3,6 procent.

Börsåret 2023

Börsåret 2023 var tudelat. Utvecklingen i början av år 2023 påverkades av en ökad inflation och stigande räntor. Båda försvagade placeringssentimentet och skapade press på aktiekursernas värderingsnivåer. Aktiekurserna steg dock måttligt. I mars bröt en småskalig kris ut bland amerikanska regionala banker, som spreds till Europa och ledde till att Credit Suisse kraschade. Enligt börsens utvecklingskurva gick dock bankkrisen mycket snabbt över. Efter korrigeringen fortsatte aktiekurserna sin måttliga positiva utveckling. Senare under hösten satte den fortsatt höga inflationen, de stigande räntorna och den strama centralbankspolitiken press på aktiesentimentet. I november lättade inflations- och ränteutsikterna, vilket gjorde att aktiesentimentet blev positivt. Det livliga aktierallyt i början av året, på försommaren och i november–december ökade hela årets aktieavkastning långt över genomsnittet – till och med förvånansvärt högt i en instabil placeringsmiljö. Regionalt var dock avkastningsskillnaderna enorma.

Mot börsåret 2024

I år kommer marknaden att fortsätta fokusera på inflationstemat. De senaste inflationssiffrorna visar att inflationsförväntningarna har sjunkit kraftigt under november–december. I takt med att marknadens inflationsutsikter har sjunkit snabbt har även ränteutsikterna förändrats mycket drastiskt. Marknaden prissätter centralbankerna med en drastisk och upprepad sänkning av styrräntorna från och med våren. Marknaden verkar till och med ha gått lite för långt i sina förväntningar. Förhoppningsvis kommer inflationen inte att stanna kvar på en alltför hög nivå i år och göra marknaden besviken i form av en långsammare räntesänkningstakt än väntat.

I år kommer konsumenternas köpkraft att börja återhämta sig, men från en klart lägre nivå. Under de senaste månaderna har konsumenterna använt ekonomiska buffertar som ackumulerats under tidigare år. Nu börjar de vara förbrukade. De sänkta räntorna hjälper för sin del, men sysselsättningsläget försvagas något. De stora investeringarna som pågår kommer att slutföras, men kommer företagen att fatta nya investeringsbeslut i en försvagad ekonomisk miljö? Företagens orderstockar har varit på en mycket hög nivå, men i takt med att antalet nya order minskar och leveranserna genomförs minskar orderstockarna. Lagren låg på en hög nivå efter coronan. När försörjningskedjans svårigheter lättas försöker företagen tydligt minska sina lager, till och med till en klart lägre nivå än normalt. Lageranpassningen skapar ytterligare svaghet på marknaden ännu under början av året. De ovannämnda faktorerna kommer å sin sida att bromsa den ekonomiska utvecklingen ännu under början av året. De lägre räntorna stimulerar ekonomin, men tidigast under andra halvåret.

För innevarande år förväntar sig marknaden en resultattillväxt på under 10 procent i USA. Vi uppskattar att detta skulle kräva att centralbanken lyckas styra ekonomin mot en mjuk nedgång. Sannolikheten för detta scenario har ökat med de senaste positiva ränteutlåtandena från Fed. Räntekurvan (skillnaden mellan 10-års- och 3-månadersräntor) förutspår att ekonomin kommer att hamna i recession. Under en recession skulle de nuvarande rekordhöga vinstmarginalerna sjunka och resultattillväxten skulle mycket väl kunna bli mycket blygsamma. Den senaste tidens kursuppgång diskonterade en tydlig ökning av sannolikheten för en mjuk nedgång i ekonomin. Om utvecklingen under de kommande månaderna inte når nivån för marknadens optimism står vi inför kurskorrigering av något slag. När året framskrider kommer räntenedgången dock sannolikt att vända aktiesentimentet till klart positivt, och vi kommer sannolikt att ha ett genomsnittligt börsår framför oss.

Olli Tuuri
aktieportföljförvaltare

År 2023 var ett bra år för ränteplaceringar, liksom även december. Den globala nedåtgående trenden i räntorna, som började med USA:s offentliggörande av inflationen i början av november, fortsatte nästan till slutet av året och utgjorde i praktiken hela årets positiva ränteutveckling när man tittar på euroområdets statsobligationer inom ett par månader. Ännu i slutet av oktober var deras helårsresultat något positivt, och i slutet av december var det redan över 7 procent. Enbart i december gav statsobligationer en avkastning på 3,65 procent i euroområdet. Företagslånen gynnades också av rallyt i slutet av året, och för dem blev december, liksom hela året 2023, fantastiskt. Investment Grade-företagslånen gav i december en avkastning på 2,73 procent och under hela året 8,19 procent. High Yield företagslånen gav i december en avkastning på 2,91 procent och under hela året 12,12 procent.

Det redan ganska tydliga slutet på den penningpolitiska åtstramningscykeln fick den sista spiken i kistan i mitten av december, när den amerikanska centralbanken Fed uppdaterade sina egna ränteförväntningar, enligt vilka den kommer att sänka styrräntan tre gånger år 2024. Marknaden jublade och prissatte som bäst dubbelt så många räkningar för det nya året. Finansieringsvillkoren lättade tydligt under slutet av året och det ska bli intressant att se hur Europeiska centralbanken (ECB) fortfarande försöker kämpa mot detta. ECB verkar alltid vara den som sist ser trenden vända, i det här fallet inflationsutvecklingen. Enligt vår uppfattning är räntenivåerna fortfarande på väg nedåt trots rallyt i slutet av året, även om marknadsräntorna redan har fallit mycket. Om ECB till exempel skulle besluta att halvera sin inlåningsränta till 2 procent, skulle den 10-åriga räntan i Tyskland, som redan låg långt under 2 procent i slutet av december, inte nödvändigtvis ha så mycket utrymme för sänkningar som man kunde se i november–december.

Mikko-Pekka Rautiainen
ränteportföljförvaltare

För att uppnå sparmålet behöver du inte nödvändigtvis flera olika placeringsobjekt. I själva verket är en lösning det mest effektiva valet för merparten av spararna. När riskvilligheten är korrekt fastställd motsvarar portföljen alltid risknivån enligt överenskommelse, och det uppstår inte några skattekonsekvenser av att portföljen balanseras. Dessutom behöver spararen inte själv oroa sig för att medlen placeras på olika marknader i olika marknadssituationer. Detta tar portföljförvaltaren hand om och spararen kan fokusera på de saker som är viktiga för hen. Medlen har också i stor utsträckning diversifierats till internationella värdepappersmarknader i varje situation och risken för kapitalförlust är liten. I Sparbankens lösningsfondsfamilj finns en lämplig lösning för varje sparare.

Sparbanken Måtta är en fond med betoning på ränteplaceringar som lämpar sig för den försiktiga placeraren. En femtedel av fondens placeringar görs i internationella aktier och resten fördelas över räntemarknaden. I det rådande marknadsläget ger ränteplaceringar god löpande avkastning och balanserar fluktuationerna på aktiemarknaden. Aktieplaceringar ger högre avkastning på lång sikt.

Sparbanken Hyfs fördelar placeringarna jämnt mellan aktie- och räntemarknaderna. Den kombinerar de bästa sidorna av aktie- och obligationsmarknaderna. Aktieplaceringarna är diversifierade globalt med fokus på Europa och USA. Ränteplaceringarna är mestadels i Europa och därför finns det ingen anledning att oroa sig för valutarisk. Fonden lämpar sig för en placerare som är något risktålig och på motsvarande sätt erhåller en högre avkastningsförväntning.

Sparbanken Djärvhet lämpar sig för placerare som är beredda att ta en högre aktierisk. Bland fondens placeringar utgörs 80 procent av placeringar på den globala aktiemarknaden och 20 procent fördelas huvudsakligen på de europeiska räntemarknaderna för att balansera fluktuationerna för portföljens marknadsvärde. Ränteplaceringarna balanserar aktiemarknadens fluktuationer och ger kupongavkastning till portföljen. På lång sikt består huvuddelen av portföljens avkastning av aktieplaceringar.

Fondernas placeringar genomförs med hjälp av de prisbelönta Sparbanken-fonderna och börsnoterade ETF-fonderna. I portföljerna kombineras de bästa sidorna med aktiv och passiv placering. Den strategi för kvalitetsbolag som Sparbanken-fonderna tillämpar har bevisats producera överavkastning på lång sikt och med passiva fonder får placeraren en fullständig marknadsavkastning.

Lösningsfonderna (Måtta, Hyfs och Djärvhet) förvaltas av Sp-Fondbolag Ab.

Lassi Kallio
portföljförvaltare