Kapitalförvaltningens marknadsöversikt

Inflationen i euroområdet sjönk till 2,4 % i november, redan nära Europeiska centralbankens mål på 2 %. Prisökningarna minskade ännu mer än väntat. Detta talar för att Europeiska centralbanken kommer att sänka räntorna nästa år, kanske ännu tidigare än väntat. Räntekrisen för personer med bostadslån kommer som det nu ser ut att småningom lätta.

Andra sidan av myntet är svag tillväxt

Efter att inflationen redan under en längre tid har varit smärtsamt hög är det lätt att glädjas åt lägre inflation än väntat. Man glömmer kanske lätt den andra sidan av myntet; avmattningen i inflationen beror, åtminstone delvis, på att den ekonomiska tillväxten stagnerar.

Tillväxtutsikterna för euroområdet för nästa år är tämligen svaga och BNP-tillväxten förväntas vara endast något på plus. Detta är också dåliga nyheter för Finlands tillväxtutsikter, eftersom Europa är en viktig handelspartner för Finland.

Inspirerade Black Friday människor att shoppa?

I slutet av november sågs åter den traditionella dagen för konsumtionsfest, Black Friday. Eller numera kan man tala om Black Week, eftersom erbjudanden verkar komma under hela veckan och till och med följande vecka. Visst är Black Friday bara en dag bland andra, men skapar en bild av konsumenternas situation i ett bredare perspektiv.

I USA ökade Black Friday-försäljningen med 7,5 % jämfört med ett år tidigare. Detta förstärker också den bild av den amerikanska ekonomin som har förmedlats redan en tid. Den ekonomiska tillväxten är fortfarande stark och konsumenterna vågar öppna plånboken. Å andra sidan ökar också kreditkortsskulderna, så konsumtionen kanske inte står på en hållbar grund. Även om den amerikanska ekonomin klarar sig bättre än Europa förväntas även tillväxten i USA sakta ner i framtiden.

I Finland stannade däremot Black Friday-försäljningen, enligt förhandsuppgifterna, på en lägre nivå än förra året. Detta stöder också det tema som lyftes fram i vår Sparbarometer, att fler människor än tidigare står inför utmaningar med sin egen ekonomi, när priserna och räntorna har stigit så snabbt.

Finland i recession

Ekonomer, inklusive jag själv, har redan länge förutspått att den finska ekonomin kommer att hamna i en lågkonjunktur. Denna uppfattning bekräftades när talen för Finlands bruttonationalprodukt för årets tredje kvartal publicerades i slutet av november.

Enligt dessa minskade den finska ekonomin med 0,9 % från föregående kvartal och med 1,2 % jämfört med ett år tidigare. Minussiffror förväntades, men dessa var till och med ännu svagare än förväntat. Alla delar av ekonomin reducerades. År 2023 kommer därför att sluta i en ganska dämpad ekonomisk stämning.

Den ekonomiska tillväxten torde också förbli svag nästa år. Det finns också ljusglimtar, och en av dem rör hushåll. De utplanade prisökningarna i kombination med löneökningar innebär att konsumenternas köpkraft återigen ökar. Dessutom kommer räntesänkningen gradvis att lindra situationen för hushåll med bostadslån.

Henna Mikkonen
Chefsekonom vid Sparbanksgruppen

Aktiemarknaderna steg kraftigt i november. Aktieindexet MSCI World, som beskriver utvecklingen på den globala aktiemarknaden, steg med +5,8 % under månaden i euro.

Marknaden drevs särskilt av centralbankernas budskap om att räntehöjningarna tills vidare ligger på is. De långa räntorna sjönk kraftigt och på marknaden började fler räntesänkningar prissättas för nästa år.

Förändringen i räntenarrativet och bättre ekonomisk data än väntat gav ett uppsving för aktiemarknaden. Utvecklingen av i synnerhet tillväxtinriktade och små företag var mycket stark.

Nästa år blir verksamhetsmiljön mer utmanande. I samband med resultatpublikationerna har företagsledningens kommentarer varit mer försiktiga än tidigare och det finns tydliga tecken på att efterfrågan avtar.

På kort sikt är det dock mycket möjligt att den positiva stämningen kan fortsätta. Under tidigare räntecykler har en nedgång på aktiemarknaden setts först när centralbankerna börjar sänka räntan till följd av svag ekonomisk utveckling.

Johan Hamström
aktieportföljförvaltare

De långa räntorna sjönk kraftigt i november. Nedgången berodde på mjuka meddelanden från centralbankerna om penningpolitiken och en lägre inflationsutveckling än väntat i USA och Europa. Centralbankernas aggressiva penningpolitik börjar äntligen ge resultat, och det finns inget behov av ytterligare åtstramning. Centralbankirer på båda sidor om Atlanten signalerar att penningpolitiken redan är tillräckligt stram. Risksentimentet ökade avsevärt av de fallande räntorna, aktierna steg och företagslånens risktillägg stramades åt.

Statsobligationerna gav bra avkastning i november (3,01 %) när de långa räntorna sjönk. High Yield-lån gav också bra avkastning (+2,8 %), när det allmänna positiva risksentimentet också smittade av sig på High Yield-lån. I företagslån med låg risk skärptes risktilläggen med 6 räntepunkter till 145. Företagslån med låg risk gav bra avkastning, samtidigt som räntenivån sjönk betydligt och avkastningen på tillgångsslaget var 2,3 % i november.

Snabba och stora rörelser fortsätter på räntemarknaden och realräntorna har fallit kraftigt. Centralbankens prissättning har åter förändrats betydligt och många räntesänkningar prissätts nu för nästa år. För kortsiktiga räntor prissätts också en snabb nedgång, och om dessa förväntningar uppfylls kommer nästa år också att bli ett bra ränteår. De senaste inflationspublikationerna kan ha fått marknaden att överreagera på kort sikt och centralbankerna försöker fortfarande använda sig av en hård ton för att finansieringsförhållandena inte ur deras synvinkel ska lätta för mycket och för snabbt. Januari är traditionellt mycket livlig när det gäller emissioner, vilket kan sätta press på räntemarknaden i början av året. Även om räntemarknaden eventuellt har fluktuerat för mycket på för kort tid, förblir vår långsiktiga syn oförändrad och vi förväntar oss att de långa räntorna kommer att sjunka.

Mark Mattila
ränteportföljförvaltare

För att uppnå sparmålet behöver du inte nödvändigtvis flera olika placeringsobjekt. I själva verket är en lösning det mest effektiva valet för merparten av spararna. När riskvilligheten är korrekt fastställd motsvarar portföljen alltid risknivån enligt överenskommelse, och det uppstår inte några skattekonsekvenser av att portföljen balanseras. Dessutom behöver spararen inte själv oroa sig för att medlen placeras på olika marknader i olika marknadssituationer. Detta tar portföljförvaltaren hand om och spararen kan fokusera på de saker som är viktiga för hen. Medlen har också i stor utsträckning diversifierats till internationella värdepappersmarknader i varje situation och risken för kapitalförlust är liten. I Sparbankens lösningsfondsfamilj finns en lämplig lösning för varje sparare.

Sparbanken Måtta är en fond med betoning på ränteplaceringar som lämpar sig för den försiktiga placeraren. En femtedel av fondens placeringar görs i internationella aktier och resten fördelas över räntemarknaden. I det rådande marknadsläget ger ränteplaceringar god löpande avkastning och balanserar fluktuationerna på aktiemarknaden. Aktieplaceringar ger högre avkastning på lång sikt.

Sparbanken Hyfs fördelar placeringarna jämnt mellan aktie- och räntemarknaderna. Den kombinerar de bästa sidorna av aktie- och obligationsmarknaderna. Aktieplaceringarna är diversifierade globalt med fokus på Europa och USA. Ränteplaceringarna är mestadels i Europa och därför finns det ingen anledning att oroa sig för valutarisk. Fonden lämpar sig för en placerare som är något risktålig och på motsvarande sätt erhåller en högre avkastningsförväntning.

Sparbanken Djärvhet lämpar sig för placerare som är beredda att ta en högre aktierisk. Bland fondens placeringar utgörs 80 procent av placeringar på den globala aktiemarknaden och 20 procent fördelas huvudsakligen på de europeiska räntemarknaderna för att balansera fluktuationerna för portföljens marknadsvärde. Ränteplaceringarna balanserar aktiemarknadens fluktuationer och ger kupongavkastning till portföljen. På lång sikt består huvuddelen av portföljens avkastning av aktieplaceringar.

Fondernas placeringar genomförs med hjälp av de prisbelönta Sparbanken-fonderna och börsnoterade ETF-fonderna. I portföljerna kombineras de bästa sidorna med aktiv och passiv placering. Den strategi för kvalitetsbolag som Sparbanken-fonderna tillämpar har bevisats producera överavkastning på lång sikt och med passiva fonder får placeraren en fullständig marknadsavkastning.

Lösningsfonderna (Måtta, Hyfs och Djärvhet) förvaltas av Sp-Fondbolag Ab.

Lassi Kallio
portföljförvaltare