Ekonomiska prognosmakare har redan länge förutspått att ekonomin kommer att hamna i en recession till följd av de snabba räntehöjningarna. I juli publicerades de första BNP-siffrorna för årets andra kvartal, och man väntade på dem igen med stort intresse. BNP är trots allt den mest omfattande mätaren på ekonomisk aktivitet.

Enligt denna statistik kom den recession som man länge fruktat och förutspått fortfarande inte. I USA ökade BNP med 0,6 % från föregående kvartal och med 2,6 % jämfört med ett år tidigare. Tillväxten var starkare än väntat. I USA verkar den ekonomiska utvecklingen hittills ha gått som i en dröm; inflationen börjar avta, spänningen på arbetsmarknaden håller på att lätta och ekonomin har fortsatt att växa trots räntehöjningarna.

Även BNP-tillväxten i euroområdet överraskade positivt under årets andra kvartal. Enligt preliminär statistik ökade områdets ekonomi med 0,3 % från föregående kvartal och med 0,6 % jämfört med ett år tidigare. Detta innebär att tillväxten i euroområdet till och med piggnat till i början av året. Siffrorna för euroområdet blandas till av den mycket kraftiga tillväxten i Irland, som även normalt fluktuerar mycket och påverkas av de multinationella företagens redovisningspraxis. Men även om det irländska inflytandet exkluderas skulle euroområdet ha fortsatt att växa något. Även om tillväxten är liten är den i nuläget en bra prestation.

I Kina var tillväxten däremot lägre än förväntningarna, även om den ur västerländsk synvinkel var snabb. Under årets andra kvartal ökade landets BNP med 6,3 % jämfört med ett år tidigare. Siffrorna för året innan var dock från en tid då coronabegränsningarna ännu påverkade den ekonomiska aktiviteten. Jämfört med föregående kvartal var tillväxten 0,8 %, vilket var klart mindre än under föregående kvartal. I Kina verkar tillväxtimpulsen till följd av öppnandet av ekonomin bli kortvarig, och landets myndigheter har offentliggjort en lista med flera punkter för att stimulera ekonomin.

Tillväxtutsikterna för resten av året svagare och en recession är fortfarande möjlig

Faktum är att ekonomerna redan en längre tid har förväntat sig att västvärldens ekonomier ska hamna i en recession. Kvartal efter kvartal har dock förväntningarna på recessionen skjutits längre och längre bort. Ekonomierna har varit förvånansvärt motståndskraftiga mot stigande räntor.

Även med risk för att detta låter som en upprepning är man tvungen att konstatera att tillväxtutsikterna i framtiden kommer att bli svagare. Dessutom är en recession (också en lindrig sådan) i USA och euroområdet fortfarande ett mycket möjligt alternativ. I synnerhet har de senaste ekonomiska uppgifterna som publicerats i Europa varit svagare än förväntat. Effekterna av räntehöjningarna på ekonomin börjar märkas fullt ut först nu. I juli fortsatte både den amerikanska och europeiska centralbanken höja räntorna, men höjningarna närmar sig nu sitt slut.

Både i USA och i euroområdet har den gynnsamma ekonomiska utvecklingen hållits uppe av i synnerhet tjänstesektorns goda draghjälp. Nu försämras också tjänsteföretagens utsikter.

Även Finlands ekonomi undvek en recession i början av året

När detta skrivs har Statistikcentralen i Finland ännu inte publicerat officiella uppgifter om BNP-utvecklingen under årets andra kvartal. Enligt ett experimentellt snabbestimat var ekonomin i ett utmärkt skick, eftersom den enligt snabbestimatet ökade med 0,8 % från föregående kvartal. Det lönar sig visserligen att förhålla sig med stor reservation till preliminär statistik, men det verkar starkt som om ekonomin fortsatte att växa.

I fortsättningen är utsikterna för ekonomin svaga också i Finland. Byggandet har redan länge lidit av nedstämdhet och nu har också utsikterna för industrin försämrats klart. För konsumenterna kan slutet av året medföra lättnader; de löneökningar som förhandlades fram i våras har trätt i kraft och samtidigt håller prisstegringarna på att avmattas. Försvagningen av köpkraften börjar äntligen ta slut. Skuldsatta hushåll belastas dock fortfarande av stigande räntor och för många hushåll ökar låneskötselkostnaderna fortfarande om deras räntejusteringsdatum infaller i slutet av året.

Finländarnas ekonomiska kompetens är på god nivå, men mycket kan ännu förbättras

Coronakrisen, energikrisen och de stigande priserna och räntorna har fått många familjer att granska sin egen ekonomi noggrannare än tidigare under de senaste åren. Även om åren har präglats av kriser har detta uppvaknande till den egna ekonomins situation varit välkommet. Förståelsen för den egna ekonomin och hur fenomen i omvärlden påverkar den har en nyckelroll när det gäller att öka det ekonomiska välståndet. När det gäller ekonomisk kompetens är resultaten av Eurobarometerns färska enkät* dock trevlig att läsa; finländarna klarade sig mycket bra i ekonomisk kompetens jämfört med andra länder.

*https://finance.ec.europa.eu/news/eurobarometer-survey-reveals-low-levels-financial-literacy-across-eu-2023-07-18_en

Henna Mikkonen
Chefsekonom vid Sparbanksgruppen

Aktieindexet MSCI World, som beskriver utvecklingen på världens aktiemarknader, steg med cirka +3 procentenheter i juli, under ledning av konjunkturkänsliga branscher. Geografiskt sett steg Tillväxtmarknader mest när Kina ökade sina stimulansåtgärder.

De rapporterade ekonomiska uppgifterna var bättre än väntat, särskilt i USA. Tillväxten är fortfarande på en måttligt god nivå och inflationen dämpas. Penningpolitiken är dock fortfarande stram, även om förutsättningarna för att stoppa räntehöjningarna har ökat.

Resultatperioden för årets andra kvartal närmar sig sitt slut. Resultaten har sjunkit klart jämfört med året innan. Den viktigaste förklarande faktorn är sjunkande råvarupriser, som har en negativ inverkan på råvaruproducenternas resultatutveckling. Utan råvaruproducenter var resultattillväxten något positiv. Anpassningen av varulagren fortsätter och det sker en avmattning i ny orderingång.

Pessimismen i början av året är borta och marknadssentimentet är mycket positivt för tillfället. Förväntningarna på en mjuk nedgång i ekonomin och på att räntehöjningarna har upphört har ökat. Den positiva utvecklingen på marknaden kan fortsätta under hösten, men kräver troligen bättre ekonomiska och resultatmässiga siffror än väntat.

Johan Hamström
aktieportföljförvaltare

Sommaren gick lugnt på marknaden och risksentimentet förblev positivt. På räntemarknaden har de långa räntorna rört sig horisontellt och ligger ungefär där de befann sig när semestrarna började. Fluktuationer har funnits gott om i båda riktningarna. Centralbankerna (Fed och ECB) höjde som väntat styrräntorna med 25 räntepunkter, och budskapen om framtiden var ganska kortfattade. De kommande besluten är beroende av ekonomiska data, där förändringarna i den ekonomiska miljön bestämmer den framtida riktningen. Inflationssiffrorna har fortsatt att överraska marknaden positivt och de ekonomiska uppgifterna har fortsatt att vara svaga i Europa. I slutet av juli började de långa räntorna stiga, särskilt i USA. Av kreditvärderarna sänkte Fitch landets kreditvärdering från AAA till AA+ i slutet av månaden. Denna åtgärd ledde till en viss volatilitet i statsobligationer, särskilt i amerikanska statsobligationer med längre löptider sågs en tydlig räntehöjning.

På marknaden för företagslån fortsatte riskpremierna att sjunka i juli, och även om räntorna steg något var den realiserade avkastningen positiv i juli. Företagslånen i Europa steg med cirka 1 % under månaden. Riskpremierna har sjunkit nära historiska medelvärden och prissätter inte någon form av recession. På emissionsmarknaden var det lugnt, som det brukar vara under sommarmånaderna. Stämningen på andrahandsmarknaden förblev mycket positiv trots enskilda företagsproblem. Betalningsstörningarna fortsätter att öka måttligt. I Europa överskreds 2 %-gränsen och vi förväntar oss att den stigande trenden kommer att fortsätta under de närmaste månaderna.

Enligt vår uppfattning fortsätter de ekonomiska uppgifterna att vara svaga och inflationen visar tydliga tecken på en avmattning, och därför anser vi att en vändning i räntecykeln är nära förestående. Vi kommer därför att fortsätta att övervikta ränterisken och vara försiktiga med kreditrisken. Vi föredrar fortfarande lån av bättre kvalitet och sektorsallokeringen är defensiv.

Mark Mattila
ränteportföljförvaltare

Den europeiska ekonomin och aktiemarknaden har inte varit i fokus för investerare i mannaminne. Den politiska verksamhetsmiljön är utmanande, befolkningen åldras, tillväxten är anemisk och vi håller på att bli nertrampade av stormakter på många fronter. Men å andra sidan skapar pessimism och skepticism också goda förutsättningar för en framgångsrik jakt på övergivna pärlor.

Genom att investera i en aktie köps en del av företaget, inte en kontinent eller stater. Att ett företag råkar vara noterat på börsen i ett europeiskt land betyder inte att dess öde är knutet till utvecklingen av landet eller kontinenten.

Företag som är noterade i Europa är multinationella operatörer. Omsättningen för de bolag som ägs av fonden fördelas exempelvis på följande sätt: Europa 40 procent, tillväxtmarknader 35 procent och Nordamerika 25 procent. Framgångsrika företag har ständigt som syfte att anpassa sin verksamhet när verksamhetsmiljön förändras och investera där lönsamma möjligheter finns tillgängliga. I detta avseende skiljer sig ett europeiskt företag avsevärt från en europeisk stat.

Den europeiska marknaden har noterat många av de mest framträdande stjärnorna inom sitt område (LVMH, ASML, Nestlé, L’Oreal, Atlas Copco), men också ett antal ringvrak. Därför betonas aktieurvalet.

Hur investerar vi då i europeiska aktier?

Vi är uteslutande intresserade av företag som vi bedömer kommer att kunna öka värdet per aktie över tid.

Sådana företag verkar ofta på marknader med medvind. De drivs av skickliga och motiverade människor som har rätt verktyg för att extrahera värde från dessa marknader.

De företag vi föredrar genererar ett betydande kassaflöde som de kan återinvestera i sin verksamhet med attraktiv avkastning, vilket genererar tillväxt och ökar kassaflödet. Med tiden ökar denna ekvation företagets värde.

Det uppstår ingen avkastning om vi betalar för mycket, och därför är vi enbart intresserade av att investera när vi uppskattar att ovannämnda värdeskapande potential ännu inte återspeglas i de rådande priserna.

Med andra ord investerar vi i företag som tillför värde per aktie till ett rimligt pris och har som mål att skapa en så slagtålig portfölj som möjligt.

Jag har förvaltat fonden med samma tillvägagångssätt sedan början av 2011. Det har hänt mycket under resan, vi har haft bra och dåliga år under, oväntade händelser och vändningar. Trots detta har portföljen genererat +7,6 procent p.a. under denna period, vilket överstiger marknadsavkastningen med +0,6 procent efter p.a.-kostnaderna.

Sensmoralen är att långsiktigt aktiesparande, utan att man har för bråttom, är lönsamt och att det är värt att välja sin investeringsstrategi med omsorg.

Johan Hamström
aktieportföljförvaltare